I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjumaterialet. I resultatet framkommer tre kategorier. I den första kategorin som benämns; Att ha en god handhygien, berättar operationssjuksköterskorna om utförandet av preoperativ handdesinfektion, handhygien, användning av smycken samt användning av handskar. Den andra kategorin benämns; Att använda rätt klädsel, och innehöll be-skrivningar om vilka rutiner som finns kring hur man ska klä sig på en operations-avdelning. I den tredje och sista kategorin; Att följa hygienrutinerna och att ansvara för hygien, beskrivs vilka ansvarsområden operationssjuksköterskorna har kring hygien och hur hygienrutiner tillämpas. I diskussionen framträder att det finns brister kring olika hygienrutiner. Vidare diskuteras hur man eventuellt kan lösa dessa brister. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera ytkontamination (förorenade ytor) i behandlingsrum före och efter behandling på student- och specialistkliniken i Universitetstandvården Endodonti vid Malmö universitet. Material och metod: Provtagning utfördes vid Malmö Universitet, Universitetstandvården Endodonti, före och efter behandling på specialistkliniken och studentkliniken. Följande ytor utvärderades: tangentbord, mus, lamphandtag, behandlarens unit och assistentens unit. Totalt togs prover från 200 ytor. ATP-bioluminescence tillämpades för att utvärdera potentiell kontamination av mikroorganismer vid ett tröskelvärde på 250 RLU/100cm². Fluid thioglycollatemedium (FTM) tillämpades för bakterieodling.  Resultat: Tillväxtfrekvensen i behandlingsrummen var högre före behandling i förhållande till efter. Specialistkliniken hade högre tillväxt före behandling i jämförelse med studentkliniken. Efter behandling var tillväxten högre för studentkliniken. Högst frekvens av tillväxt påvisades på tangentbord och mus på båda klinikerna. ATP-bioluminescence visade en sensitivitet på 80 % och specificitet på 31 %.  Slutsats: Trots hygienrutiner och preventiva åtgärder som tillämpas förelåg det en svikt i desinfektion av ytor som tangentbord och mus då dessa hade högst frekvens av kontamination. Utifrån studien kan det konstateras att ATP-bioluminescence och FTM kan vara ett hjälpmedel vid kontroll av hygienrutiner. Det krävs fler studier inom tandvården som utvärderar ytkontamination och förekomst av vårdrelaterade infektioner för att uppnå en säkrare vårdmiljö. / Aim: The aim of this study was to evaluate surface contamination in treatment rooms before and after treatment at the student and specialist clinic in the Dental University, department of Endodontics at Malmö University. Materials and methods: Sampling was performed at Malmö University, Dental University, Endodontics, before and after treatment at the specialist clinic and student clinic. The following surfaces were evaluated: keyboard, mouse, lamphandle, the operator's unit and the assistant's unit. A total of 200 surfaces were sampled. ATP-bioluminescence was applied to evaluate potential contamination by microorganisms at a threshold value of 250 RLU/100cm². Fluid thioglycollatemedium (FTM) was used for bacterial cultivation. Results: The microbial growth rate in the treatment rooms was higher before treatment compared to after. The specialist clinic had a higher growth before treatment compared to the student clinic. After treatment, growth was higher at the student clinic. Highest frequency of growth was detected on keyboards and mouses in both clinics. ATP-bioluminescence showed a sensitivity of 80 % and specificity of 31 %. Conclusion: Despite hygiene routines and preventive measures that are applied, there is a failure in the disinfection of surfaces such as the keyboard and mouse as these had the highest frequency of contamination. From the study, it can be concluded that ATP-bioluminescence and FTM can be used as an evaluation tool in control of hygiene routines. More studies are required in dental care that evaluate surface contamination and the occurrence of healthcare-associated infections to achieve a safer healthcare environment.