Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.