I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.

Sammanfattning/Abstract Wendel, Hanna (2022). ”Är du stresstålig och flexibel?” -  En systematisk litteraturstudie med fokus på organisatoriska faktorers påverkan på lärares yrkesutförande, psykiska hälsa och upplevelse av stress. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att genom detta examensarbete öka förståelsen för hur organisatoriska förutsättningar påverkar lärares möjligheter att utföra sitt uppdrag samt hur dessa inverkar på lärares psykiska hälsa och upplevelse av stress. Genom en ökad förståelse för vad som bidrar till arbetsrelaterad stress bland lärare finns en förhoppning om att det i framtiden ska bli lättare att arbeta fram strategier och metoder för att förebygga stress och utbrändhet. Ytterligare en önskan är att belysa vikten av skolutveckling och systematiskt arbete med arbetsmiljön, för att på så vis främja en god lärmiljö för både lärare och elever.   Syfte och frågeställningar Syftet är att sammanställa vad nationell och internationell forskning skriver fram som framträdande faktorer som bidrar till att lärare upplever stress i relation till sitt arbete. Genom detta syfte finns även en förhoppning om att skapa en bild av hur den specialpedagogiska funktionen kan användas för att stärka lärare i deras profession samt för att förebygga psykisk ohälsa hos både lärare och elever. Frågeställningen består av två frågor; ”vad framträder genom forskning som signifikanta faktorer som bidrar till stress, psykisk ohälsa och utbrändhet hos lärare?” Samt ”hur kan den specialpedagogiska funktionen användas för att förebygga ohälsa bland lärare?”   Teori Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete har tagit sitt avstamp inom ramfaktorteorin, inkluderingsbegreppet ur ett relationellt perspektiv samt ur begreppet självförmåga med kopplingar till begreppet KASAM.     Metod Metoden för detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga artiklar med nationell och internationell bakgrund.   Resultat Resultatet visar på komplexa orsakssamband mellan vad som föranleder lärares upplevelse av stress och utbrändhet. En mängd olika faktorer har genom de ingående studierna undersöks i relation till de tre dimensionerna av utbrändhet - emotionell utmattning, känsla av otillräcklighet och depersonalisering/cynism. Några av de faktorer som undersökts i relation till dimensioner av utbrändhet är; kön, ålder, erfarenhet, klasstorlek, inkludering av elever i behov av särskilt stöd, kompetens och kollegialt stöd.   Specialpedagogiska implikationer Då specialpedagogens uppdrag, förutom att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är att ha en rådgivande och handledande roll gentemot kollegor ligger den specialpedagogiska implikationen i att öka förståelsen för hur förutsättningar och faktorer inom skolan som organisation bidrar till stress och utbrändhet hos lärare. Med en ökad förståelse inom detta område är förhoppningen att det således även ska öka möjligheterna att arbeta fram nya metoder och strategier för att förebygga psykisk ohälsa samt främja goda lärmiljöer. Då skolan kan ses som en helhet som hänger ihop av flera mindre delar som påverkar varandra ömsesidigt skulle jag vilja påstå att vikten av välmående lärare är betydelsefull även för elevers välmående, lärande och utveckling.

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer.   Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.

Nyare forskning visar att chefers kommunikation ligger till grund för organisationers existens och framgång. En funktionell kommunikation medför känslan av delaktighet hos medarbetare och är en grundförutsättning för att driva lyckosam förändring och utveckling inom organisationer. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur chefer och medarbetare upplever kommunikation och dess organisatoriska förutsättningar. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där fokus är på respondenternas upplevelser av det undersökta området. Det empiriska materialet insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer med hälften chefer och hälften medarbetare inom ett privat byggföretag i Dalarna. Studien visar att de organisatoriska förutsättningarna har stor betydelse för hur kommunikationen fungerar mellan chef och medarbetare och att fysisk närvaro på arbetsplatsen uppfattas som givande av båda parter. Denna studie avser bidra med viss kunskap om hur chefer och medarbetare upplever kommunikation.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt hos äldre i form av nedstämdhet, ångest och depression, där vem som helst kan drabbas, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att åldras kan innebära försämringar av både fysiska samt psykiska funktioner och förlust av närstående som förknippas med social isolering, vilket ökar risken att drabbas av depression. En normaliserad uppfattning att depression är en normal del av åldrandet i kombination med samhällets stigmatisering medför att äldre inte söker vård för psykiska besvär och orsakar onödigt lidande samt ökar risken för självmord. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av depression i mötet med äldre. Metod: Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar och integrerade både kvalitativa samt kvantitativa data. Dessa analyserades via kvalitativ innehållsanalys och sammanställdes i en litteraturstudie. Resultat: Att balansera mellan organisatoriska krav och patientbehov i kombination med bristande resurser var utmaningar som sjuksköterskan ställdes inför, vilket påverkade relationerna negativt. Ömsesidiga utbyten och ett bekräftande bemötande resulterade i etablering av förtroendefulla relationer, där patienten kände trygghet och vågade öppna sig känslomässigt. Diskussion: Förtroendefulla ömsesidiga relationer ansågs vara det främsta verktyget för att effektivt uppmärksamma och hantera depression. Sjuksköterskans stöd till patienten med depression ökar känslan av begriplighet samt hanterbarhet och kan i ett längre perspektiv leda till en mer meningsfull vardag, där det ömsesidiga utbytet stärker både patientens och sjuksköterskans känsla av sammanhang. Slutsats: Utbildningsinsatser till sjuksköterskor visade sig stärka förtroendet för omvårdnadsförmågan till äldre med depression. Genom att prioritera utbildningar kan det bidra till att främja äldres psykiska hälsa. / <p>2024-03-22</p>

There has been a high influx of unaccompanied refugee children who have come to Sweden, the number increased particularly in 2015 compared with previous years. It is the municipalities, and therefor the social services, responsibility to provide adequate care for this children. The purpose of the study is to gain an understanding of the social services work and opportunities to meet the needs of unaccompanied children in accordance with the child's best, in relation to the convention on the rights of the child. The study is based on a qualitative approach and the method is semi-structured interviews with three managers in the field and three social workers. According to the results, social services has faced a challenge in meeting the needs of unaccompanied children in both a lack of resources such as accommodations and lack of social workers. The results also show that there are some difficulties to consider the child's best in the work with the unaccompanied children, partly to the lack of resources wich inhibits the ability to meet the child's wishes and because of differences of opinion about what is best for the child. The organisation has faced a change in order to cope with the large influx of unaccompanied children and therefore organization theory is used in the analysis. Theoretical concepts that is used in the study is discretion and street level bureaucracy due the social workers is street level bureaucracies whose work with unaccompanied children is affected by their discretion given by the organization.

Bakgrund: Användandet av agila metoder, där ett coachande ledarskap förespråkas, ökar i snabb takt. Välutvecklade ledaregenskaper är ingen garanti för ett framgångsrikt coachande ledarskap då det kan finnas organisatoriska faktorer som försvårar för ledarens arbete. Tidigare forskning har studerat vilka organisatoriska förutsättningar som är viktiga för coachande ledarskap, men inte i en agil kontext, varför denna studie behövs. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och analysera organisatoriska förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Metod: Denna studie är en kvalitativ enfallsstudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta teamledare på Saab AB, Linköping. Resultat: Genom denna studie har vi identifierat sex stycken förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Två av dessa relaterar främst till implementeringsprocessen medan övriga fyra berör upprätthållandet av ett coachande ledarskap i en agil kontext. Förutsättningarna är; förståelse för förändring, utbildning &amp; individuella mål, organisationskultur, strategi &amp; mål, tydliga roller samt målstyrning. De två sistnämnda är förutsättningar som inte belysts inom tidigare litteratur om coachande ledarskap men som är viktiga i en agil kontext. / Background: The usage of agile methods where a coaching leadership style isrecommended, is increasing quickly. Well-developed leadership capabilities are noguarantee for a successful coaching leadership since there are organizational factors thatmight make it difficult. Earlier studies have investigated which organizational prerequisitesthat are important for coaching leadership, but not in an agile context, why thisstudy is needed. Aim: The aim of the study is to identify and analyze organizational prerequisites formanagerial coaching in an agile context. Method: The study is a qualitative case study where semi structured interviews have beenconducted with eight team leaders at Saab AB, Linköping. Results: Through this study we have identified six different prerequisites for coachingleadership in an agile context. Two of these mostly relate to the implementation processwhereas the other four affect the maintenance of a coaching leadership in an agile context.The prerequisites are; understanding changes, training &amp; individual goals,organizational culture, strategy &amp; goals, clear roles and management by objectives. Thelast two have not been highlighted in existing literature about coaching leadership, butare important in an agile environment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd. / The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women.

Allt högre krav ställs på såväl samhälle, organisation som individ. Dagens organisationer präglas av ett högt arbetstempo som innefattar höga krav. Det leder till en ansträngd arbetsmiljö, vilket i sin tur kan vara en bidragande faktor till den psykiska ohälsa som breder ut sig i samhället. Kvinnodominerade branscher innehar en hög grad av psykosocial arbetsbelastning vilket avspeglas i sjukfrånvarostatistiken. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse om kvinnliga enhetschefers psykosociala arbetsmiljö. Resultaten tolkas med hjälp av teorier tillämpbara på arbetsmiljöområdet. En kvalitativ metod har tillämpats genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som genomförts med enhetschefer verksamma inom vård- och omsorgssektorn. Resultaten visar att enhetscheferna har ett stort arbetsengagemang, en hög arbetsbelastning, ett till viss del begränsat handlingsutrymme, en känsla av otillräcklighet men ett starkt socialt stöd från närmaste chef och chefskollegor. Förutsättningar som understödjer en hälsorelaterad hållbarhet hos kvinnliga enhetschefer inbegriper bland annat tydligare gränsdragningar och arbetsbeskrivningar, en kartläggning av kompetens, minskade personalgrupper och utrymme för dialog. / Increasing demands are placed on society, organizations and the individual. Today's organizations are characterized by a high pace of work that includes high demands. This leads to a strained working environment, which in turn can be a contributing factor to the mental illness that is spreading in society. Female-dominated industries have a high degree of psychosocial workload, which is reflected in sick leave statistics. This study aims to create a deeper understanding of the psychosocial work environment of female unit managers. The results are interpreted using theories applicable in the field of occupational safety and health. A qualitative method has been applied through six semi-structured interviews conducted with unit managers active in the health care sector. The results show that unit managers have a high level of work involvement, a high workload, to some extent limited latitude, a sense of inadequacy, but a strong social support from the immediate manager and senior colleagues. Conditions supporting the health-related sustainability of female unit managers include clearer boundaries and job descriptions, skills mapping, reduced staff groups and room for dialogue.

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp från Adding it up (Kilpatrick, Swafford &amp; Findell, 2001), KOM-projektet (Niss &amp; Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor. Slutsatsen är att arbetssätt och arbetsformers betydelse är underordnad pro-jektets organisatoriska förutsättningar. / The study is based on the opinions of teachers, teachers for special education needs and the project manager’s about the significance of how to work me-thodically and the way work is organized in a mathematic project in year 3. The aim of this study is to identify how to work methodically and the way work can be organized in a mathematic project in order to develop the stu-dents’ mathematical ability, focusing the areas of arithmetic and from the perspective of special education needs. A qualitative method of investigation was chosen where information was gathered through a combination of inter-views, in groups, individually and via e-mail with representatives from each of the three groups of respondents. The analysis model has been constructed using concepts from the frameworks Adding it up (Kilpatrick, Swafford &amp; Findell, 2001), KOM-projektet (Niss &amp; Højgaard-Jensen, 2002) and Visible learning (Hattie, 2009). Our results show that teachers, teachers for special education needs and the project manager’s view is that several factors affect how to work methodically and the way work can be organized and the lack of time is a significant factor. The conclusion is that how to work methodically-and the way work can be organized are subordinate the project´s organiza-tional preconditions.