Syftet med studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och rektorer såg på studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter och hur deras uppfattning av arbetsuppgifter stämde överens med Skolverkets allmänna råd, Arbete med studie- och yrkesvägledning. Syftet var också att undersöka hur skolorna arbetade med vägledning i vid bemärkelse utifrån organisation och profession. Studien var en kvalitativ studie och intervjuer var den valda metoden för insamling av data. I studien deltog åtta informanter. Informanterna bestod av fyra studie- och yrkesvägledare och fyra rektorer som arbetade på olika skolor i två olika kommuner. Vi kom i studien fram till att det inte skilde sig nämnvärt vad det gäller studie- och yrkesvägledarnas och rektorernas syn på vilka arbetsuppgifter en studie-och yrkesvägledare hade. En samstämmighet mellan dessa professioner gällde även den vägledning som bedrevs i snäv bemärkelse. Här tyckte båda grupperna att arbetet följde Skolverkets allmänna råd. Arbetet med vägledning i vid bemärkelse behövde dock utvecklas ansåg båda yrkesgrupperna.

Huvudmännens ansvar för organisering av prao och den vida vägledning i grundskola har förtydligats i och med att prao gjordes till obligatorium 2018. Syfte med prao och vid vägledning är att ge elever på grundskolan verktyg för att kunna göra väl underbyggda val till ett framtida studie- och yrkesliv. Den här uppsatsen handlar om de utmaningar obligatorisk prao kan innebära då den vida vägledningen enligt flera forskare idag inte fungerar som önskat. I uppsatsen undersöks hur elever uppfattar prao och vilken betydelse de tror det kommer har för deras gymnasieval. Uppsatsen innefattar tre olika perspektiv, ett utifrån personal från Skolverket och det andra ur ett organisatoriskt perspektiv med rektorer och SYV. Dessa två perspektiv har fokus på reglering och kvalitetssäkring av prao. Det tredje perspektivet fokusera på elevernas upplevelse av prao.I uppsatsen används begreppen self-efficacy, outcome expectation, goals ifrån SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (1994) för att förstå hur elever utvecklar valkompetens. För att förstå vikten av karriärlärande använder vi oss av Bill Laws teori och begrepp från New DOTS och används i uppsatsen för att beskriva hur lärande processer går till. Teorin beskriver hur karriärlärande sker i fyra steg, upplevelse, sållning, fokusering och en förståelse för orsak och verkan. Teorin belyser också hur individer idag behöver få mer kunskap om lärprocessen eftersom ett yrkesliv idag kräver att livslångt lärande.Kvalitativ metod har tillämpats i den här studien med enskilda intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. Intervjuerna utgår ifrån en intervjuguide som utformats utifrån vilka respondenter som vi intervjuat, elever, studie- och yrkesvägledare, rektor och Skolverket.Resultatet av studien är att prao oavsett kvalitet ses som ett viktigt moment av både elever, rektor, SYV och företrädare för Skolverket. I vår diskussion tar vi upp huruvida prao kan bidra till att utveckla området skola-arbetsliv på grundskolan.

Studie- och yrkesvägledares arbete mot mål gällande den vida vägledningen skiljer sig åt kommuner och skolor emellan. Tidigare forskning visar på lyckade och mindre lyckade exempel på kvalité gällande den vida vägledningen. Syftet med denna uppsats är därför att få kunskap om hur studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor arbetar mot mål gällande den vida vägledningen. Vi vill besvara följande frågeställning:• Hur erfar studie- och yrkesvägledarna arbetet med mål gällande den vida vägledningen?Metoden som valdes för att besvara frågeställningen var kvalitativ och empirin insamlades genom gruppintervjuer med studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor. För att analysera den insamlade empirin används begreppet mål: officiella mål, operationella mål och informella mål. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar olika utifrån mål. På Skola 1 och Skola 2 finns nästintill obefintlig kunskap om de officiella målen och det finns heller inga operationella mål som initierats av chef på skolan. Detta har resulterat i att studie- och yrkesvägledare på Skola 1 på eget initiativ arbetar mot informella mål och sammanställer en plan för den vida studie- och yrkesvägledningen. På Skola 2 har de ideer om en eventuell plan för nästa termin. På Skola 3 har studie- och yrkesvägledarna kännedom om de officiella målen. De arbetar utifrån dessa tillsammans med sin närmaste chef samt med operationella mål gällande den vida vägledningen.

Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse än rektorer i lågstadiet, vilket skulle kunna förklaras av att merparten av tid för studie- och yrkesvägledning fokuseras på högstadiets elever.

Enligt läroplanen ska barn ska inte begränsas av kön i deras framtida studie- och yrkesval, men redan i förskolan börjar barn etablera föreställningar kring kön och de gör då enklare könskodningar av sin omgivning. Skolan har möjlighet och ett uttalat ansvar att arbeta proaktivt med dessa könsföreställningar från det att vägledning blir tillgängligt i årskurs 1. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1 ser på arbetet med vid vägledning och hur de upplever att de arbetar normkritiskt med elevernas könsföreställningar. De teoretiska utgångspunkterna har varit Gottfredsons Theory of Circumscription & Compromise, Hodkinson & Sparks Careership och begrepp från Björman & Bromseths Normkritiskt Perspektiv. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex utbildade grundskollärare och resultatet från dessa intervjuer utgör grunden för analysen. I studien framkommer det att lärarna inte vet vad vid vägledning innebär, men att de genomför insatser som kan anses vara exempel på vid vägledning. Arbetet med att bryta könsföreställningar förekommer men upplevs vara bristfälligt. En avsaknad av studievägledare på skolorna framkommer, vilket gör att lärare inte kan få stöd i att öka sin kompetens inom vägledning eller få stöd i att planera vägledande insatser och genomföra dem som en integrerad del i ämnesundervisningen.

I styrdokumenten för studie- och yrkesvägledning står att läsa att elever behöver utveckla valkompetens för att kunna göra väl underbyggda val och att ansvaret för detta inte bara ligger på studie- och yrkesvägledare, utan även andra yrkesgrupper inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och betydelsen av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, inom skolan i två landsbygdskommuner i mellersta Sverige. Arbetet fokuserar på innebörden av vid vägledning via uttrycket “hela skolans ansvar” utifrånpolitikernas, rektorernas samt lärarnas perspektiv. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie i form av intervjuer med politiker, rektorer och lärare. Resultatet visar att ingen av yrkesgrupperna är bekanta med begreppet vid vägledning. Vidare tenderar såväl politiker som rektorer och lärare förknippa studie- och yrkesvägledning med den verksamma studie- och yrkesvägledaren. En slutsats är att studie- och yrkesvägledning fortfarande inte är hela skolans ansvar, trots tydliga styrdokument kring detta.

Denna studies syfte är att undersöka hur arbete med vid vägledning på lågstadiet utförs av, och fördelas mellan, studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Syftet inbegriper även hur intervjupersonerna upplever att den vida vägledningen på lågstadiet påverkar eleverna. Bakgrunden till valet av detta ämne är bristen på forskning om studie- och yrkesvägledning på lågstadiet. Undersökningen kommer genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Resultatet av intervjuerna kommer analyseras med hjälp av, bland annat, Bolman och Deals strukturella perspektiv, vilket härstammar ur deras organisationsteori The four frame – model. Resultatet av studien visar att arbetet med vid vägledning på lågstadiet existerar, men skiljer sig åt i utformning mellan de olika grundskolorna i studien. Det framkommer även att det finns mål för den vida vägledningen, men att det verkar behövas tydligare riktlinjer för arbetets utformning. Någonting annat som framkom var att den vida vägledningen på lågstadiet verkar ha haft störts inverkan på hur många yrken eleverna kan räkna upp.

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer.   Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever. Samtidigt har ett flertal studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?- Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?I studien har en kvalitativ metod tillämpats och sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån begreppen valkompetens, vägledning i vid och snäv bemärkelse samt utifrån systemteorin med fokus på skolan och studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att informanterna främst har en teoretisk förståelse för begreppet valkompetens och anser att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare visar resultatet att organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Tidsbrist, rektorns engagemang samt samverkan med lärare är faktorer som informanterna menar påverkar deras möjligheter att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla valkompetens.

I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Forskning inom studie- och yrkesvägledning visar på stora brister hur området integreras i skolan. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning i årskurs 1–6. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av enkäter. Resultatet visar att lärarna saknar tillräckliga kunskaper för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen, men de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt. En lärare menar att “Det är ju det hela skolgången syftar till: att förbereda för ett kommande yrkesliv”. / The swedish curriculum for compulsory school, pre-school class and after-school center 2011 states that the school is responsible for each pupil after completing compulsory school can make well-founded choices of further education and vocational orientation. Research in study- and career guidance shows major shortcomings in how the area is integrated into the school. The purpose of our study is to investigate the teachers perspectives on study- and career guidance in grades 1–6. To get answers to our questions, we have chosen to use surveys. The results show that teachers lack sufficient knowledge to integrate study- and career guidance in teaching, but that they believe that study- and career guidance is important. One teacher says that “This is what the whole schooling is about: to prepare for a future professional life".