Syftet med studien är att bidra med kunskap om faktorer som bidrar till att personer som tidigare har mött hinder inom det reguljära skolsystemet lyckas bättre med studierna på folkhögskolans allmänna kurs. Studien har en kvalitativ ansats med deltagare på allmän kurs på folkhögskola som informanter. Studien omfattar totalt 10 stycken respondenter. Som insamlingsinstrument användes semi­strukturerade intervjuer och skriftligt frågeformulär. Resultatet gick att dela upp i fem olika faktorer som främjar studierna, inom två övergripande teman: ”Främjande faktorer i folkhögskolans miljö”, och ”Främjande faktorer i folkhögskolans undervisning”. Ett tredje tema innefattande ”Faktorer med negativ inverkan på studier” omfattar såväl tidigare studier som studier på folkhögskola. Det framkom av studien att folkhögskolans sociala sammanhang samt förekomsten av pedagogiska strategier med erkännande mekanismer i bemötandet av deltagarna har en avgörande betydelse för deltagarnas framgång i studierna på folkhögskolan.

Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande.