Sammanfattningsvis har syftet med vårt examensarbete varit att undersöka tidigare deltagare från folkhögskolans Allmän kurs, och deras upplevelser av utbildningsformen. Huruvida deltagandet i Allmän kurs har bidragit till att de fortsatt sin utbildningskarriär, samt vilken inverkan studie- och yrkesvägledning har haft på dem under deras folkhögskolestudier. Vår empiri har samlats in genom ett kvalitativt metodval, där nio informanter deltagit i semistrukturerade intervjuer, vi har fokuserat på att fånga deras personliga upplevelser. De teoriförankringar som nyttjats i undersökningen är the System Theory Framework (Patton & McMahon, 2006) samt the Careership Theory (Hodkinson & Sparkes, 1997). I dessa teorier återfinns centrala begrepp som habitus, handlingshorisonter, individuella systemet, sociala systemet och miljö- och samhällssystemet.  Undersökningsresultatet visar att de tidigare folkhögskoledeltagarna anser att Allmän kurs har haft en främst positiv inverkan på dem. Att folkhögskolan i viss mån varit behjälplig i övergången till vidare studier, dock yttrade även informanterna förbättringsförslag för att göra övergången smidigare. Det framkom även att studie- och yrkesvägledningen som erbjudits på folkhögskolan inte alltid bidragit till så mycket för informanterna, dock ser samtliga värdet i att en studie- och yrkesvägledare finns som resurs på Allmän kurs.

Studiens syfte var att undersöka och beskriva hur specialpedagogik och ett urval specialpedagogiska aktiviteter används och kommer till uttryck inom allmän kurs på två folkhögskolor. Syftet var också att beskriva vad som karaktäriserar arbetet med allmän kurs på dessa folkhögskolor. En kvalitativ forskningsansats användes och en fallstudie genomfördes. I fallstudien ingick observationer i skolornas lärmiljö, intervjuer med undervisande personal och intervjuer med rektorer. Studien visade att arbetet med allmän kurs på dessa folkhögskolor hade en inkluderande karaktär. Personalen undervisade och visade omsorg om både personer i och utan behov av stöd, och gjorde även en hel del specialpedagogiska aktiviteter (utan att benämna dem som specialpedagogiska) för att stödja deltagares deltagande och lärande i aktiviteterna på folkhögskolorna. Utmaningarna för personalen var stora, det handlade exempelvis om att bemöta ett uppfattat ökat stödbehov, motivera till studier, läs och skrivsvårigheter och att lyckas vara både lärare och livsvägledare till deltagare. Förtroendefulla relationer och dialog framträdde som nyckelfaktorer för arbetet på allmän kurs.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om faktorer som bidrar till att personer som tidigare har mött hinder inom det reguljära skolsystemet lyckas bättre med studierna på folkhögskolans allmänna kurs. Studien har en kvalitativ ansats med deltagare på allmän kurs på folkhögskola som informanter. Studien omfattar totalt 10 stycken respondenter. Som insamlingsinstrument användes semi­strukturerade intervjuer och skriftligt frågeformulär. Resultatet gick att dela upp i fem olika faktorer som främjar studierna, inom två övergripande teman: ”Främjande faktorer i folkhögskolans miljö”, och ”Främjande faktorer i folkhögskolans undervisning”. Ett tredje tema innefattande ”Faktorer med negativ inverkan på studier” omfattar såväl tidigare studier som studier på folkhögskola. Det framkom av studien att folkhögskolans sociala sammanhang samt förekomsten av pedagogiska strategier med erkännande mekanismer i bemötandet av deltagarna har en avgörande betydelse för deltagarnas framgång i studierna på folkhögskolan.