BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet. SyfteSyftet med studien är att förstå hur två olika elevgrupper på gymnasiet ser på sina gymnasieval. Upplever eleverna sig anställningsbara utifrån de gymnasieprogram de går samt vilka möjligheter de anser sig ha till akademiska studier och arbete utifrån de gymnasieprogram de läser. Jag har valt att fokusera på elever vid de estetiska programmen samt vid det samhällsvetenskapliga programmet i denna studie.MetodI denna studie har semi-strukturerade intervjuer använts för att samla in empirin. Vidare bokades intervjuer in, tio intervjuer genomfördes. Sex elever som läste på de estetiska programmen samt fyra elever vid ett samhällsvetenskapligt program intervjuades. Parallellt med intervjuerna letade och läste jag befintlig forskning på området. Kontinuerligt transkriberades empirin tills jag upplevde att frågeställningarna var besvarade och syftet med studien uppnått. ResultatNär eleverna sökte sig till gymnasiet, ville samhällseleverna kvalificera sig till akademiska studier medan esteteleverna var skoltrötta och ville ha roligt. Flertalet av samhällseleverna tänker läsa vid högskola/universitet. Ingen av esteteleverna såg akademiska studier som nödvändigt för att lyckas. Resultatet visar på skillnader mellan de två elevgrupperna gällande studiemotivation och synen på gymnasiestudiernas relevans. Eleverna vid de estetiska programmen uttrycker besvikelse över att undervisningen varit bristfällig samt att klasskamraters bristande engagemang påverkar nivån på undervisningen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förståelse och intresse för kemi påverkas av det sätt med vilken undervisningen bedrivs i ämnet. Arbetet bygger på en jämförande studie mellan två skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning. Undersökningen består av fyra moment. Två olika typer av elevenkätundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar från två provfrågor vilka båda syftar till att belysa elevens förståelse för det efterfrågade. Alla moment har genomförts på de båda skolorna. Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang på en högre nivå och därmed visar de också en djupare förståelse för ämnet än vad de elever som blivit undervisade med så kallade traditionella metoder gör. Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiämnet högre  bland programmets olika ämnen jämfört med de andra eleverna. Samtidigt som de även visar ett större intresse för vidare studier inom kemi än de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning. En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds många möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltänkande, vilket leder till att kemiämnet upplevs mindre abstrakt och därmed mer intressant.

Sammanfattningsvis har syftet med vårt examensarbete varit att undersöka tidigare deltagare från folkhögskolans Allmän kurs, och deras upplevelser av utbildningsformen. Huruvida deltagandet i Allmän kurs har bidragit till att de fortsatt sin utbildningskarriär, samt vilken inverkan studie- och yrkesvägledning har haft på dem under deras folkhögskolestudier. Vår empiri har samlats in genom ett kvalitativt metodval, där nio informanter deltagit i semistrukturerade intervjuer, vi har fokuserat på att fånga deras personliga upplevelser. De teoriförankringar som nyttjats i undersökningen är the System Theory Framework (Patton & McMahon, 2006) samt the Careership Theory (Hodkinson & Sparkes, 1997). I dessa teorier återfinns centrala begrepp som habitus, handlingshorisonter, individuella systemet, sociala systemet och miljö- och samhällssystemet.  Undersökningsresultatet visar att de tidigare folkhögskoledeltagarna anser att Allmän kurs har haft en främst positiv inverkan på dem. Att folkhögskolan i viss mån varit behjälplig i övergången till vidare studier, dock yttrade även informanterna förbättringsförslag för att göra övergången smidigare. Det framkom även att studie- och yrkesvägledningen som erbjudits på folkhögskolan inte alltid bidragit till så mycket för informanterna, dock ser samtliga värdet i att en studie- och yrkesvägledare finns som resurs på Allmän kurs.

Vårt examensarbete är en undersökning av hur gymnasiesärskolans studie- och yrkesvägledning ser ut. Examensarbetet utgår ifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv.Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med gymnasieelever som ingår i särskola. Vi har avgränsat oss till fem gymnasieskolor i Skåne, en gymnasiesärskola och fyra allmänna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingår i särskola. Teoriavsnittet består av fyra teorier och en vägledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likaså Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vägledningsmodell.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vägledningssamtal och praktik. Studie- och yrkesvägledarna arbetar tillsammans med Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade som är delaktiga i elevens skolgång främst vid praktik och valprocess inför framtiden. Resultatet visar även att studie- och yrkesvägledarna saknar kunskap och förberedelser från studie- och yrkesvägledarprogrammet om att arbeta med elever i särskolan. Dock ser inte alla studie- och yrkesvägledarna det som något negativt. Vi analyserar bland annat studie- och yrkesvägledarnas skillnader i arbetssättet med elever i gymnasiesärskolan respektive allmänna gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledarna lyfter upp möjligheterna och inte hinder för eleverna, vilket vi går igenom i analysen samt hur studie- och yrkesorienteringen bedrivs på skolorna. Vägen till vidare studier och yrken ser lite annorlunda ut än för elever i gymnasiesärskolan än för elever i den allmänna gymnasieskolan. Målet är detsamma men arbetsmetoderna skiljer sig bland annat i form av involvering av skolan och kontakten med arbetsförmedlingen.Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, gymnasiesärskola, kompetenser, diagnoser, förberedelse, vidare studier, yrken

Abstract Tidigare forskning visar på att studenter som påbörjar universitetsstudier inte har tillräckliga kompetenser inom vetenskapligt skrivande. I denna studie undersöks hur fyra läroböcker, vilka är skrivna för Svenska 3 på gymnasiet, motiverar och beskriver de tre grundkompetenser som krävs för vetenskapligt skrivande, i syfte att förbereda elever för högre studier. De tre kompetenserna som undersöks är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner och språklig stil. Läroböckerna har analyserats genom närläsning, och analysenheter inom varje kompetens har identifierats. Studiens resultat visar på att de fyra läroböckerna motiverar och beskriver de tre kompetenserna i olika grad, och att ingen av dem kan anses förbereda elever tillräckligt för vetenskapligt skrivande vid högre studier. Detta beror på otillräcklig information om de tre kompetenserna, brist påexempel och otydliga formuleringar som lämnar öppet för tolkning om regler. Läroböckerna innehåller också formuleringar som tonar ner vikten av vetenskapligt skrivande.