<p>The transformational leadership and the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn’t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy. This essay’s purpose is to analyze and describe how the roles of the leader and the teacher are portrayed in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy and the transformational leadership. The essay’s aim is also to evaluate what value the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy can add to the transformational leadership. Important conclusions in the essay are that the understanding of the collective’s influence on its members and surroundings could possibly be used as a means to spread the transformational leader’s visions and goals. Both in the form of intentions and in the form of a critical approach to knowledge in order to stimulate the individual development. This also helps to capture moments where learning can be achieved even when the leader isn’t present. As an added bonus the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy offer a wider insight in the individual’s needs to grow but also how the proper conditions for development are created.</p>

<p>Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission. Alla informanter var män mellan 20-25 år när de genomförde sin utlandsmission. Informanterna hade olika befattningar för att ge undersökningen en bredare bild. För att kunna koppla till teorier om ledarskap och kumulativ stress har även dessa beskrivits i en teoretisk genomgång. Resultatet visar att gruppcheferna har på något sett påverkats av stress och att detta har påverkat deras handlande och påverkat gruppen. Hur de har agerat i de stressade situationerna tycks vara relaterat till hur de har fördelat ansvar och byggt upp gemenskapen i sin grupp. De grupper som hade en stark sammanhållning och öppet förhållande till varandra både i arbetet och privat påverkades mindre av att gruppchefen var stressad.</p> / <p>Cumulative stress may affect the troops on a foreign mission. This kind of stress is caused by small daily events and service-related events during a mission. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how stress affects group team leaders in a complex environment in the type of missions that are currently implemented in Afghanistan. The essay examines how group leaders have reacted to cumulative stress during their time in the mission and their ability to lead the group. The study is based on interviews with informants who had been on foreign missions in Afghanistan. All respondents were male between 20-25 years when they carried out their mission abroad. The informants had different positions in order to obtain a broader picture. The informants were interviewed about their squad leader and events that occurred during the mission. To be able to connect to theories of leadership and cumulative stress summaries of these have also been described in the theoretical analysis. The result shows that group leaders are affected by stress and that has affected their behaviour and impact on the group. How they have behaved in the stressful situations appears to be related to how they have allocated responsibilities and contributed to the cohesion in their group. The groups that had a strong cohesion and open relationship with each other, both at work and in private, appeared to be less affected by the commander when he/she was under stress.</p>

<p>Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle.</p> / <p>To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.</p>

The transformational leadership and the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn’t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy. This essay’s purpose is to analyze and describe how the roles of the leader and the teacher are portrayed in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy and the transformational leadership. The essay’s aim is also to evaluate what value the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy can add to the transformational leadership. Important conclusions in the essay are that the understanding of the collective’s influence on its members and surroundings could possibly be used as a means to spread the transformational leader’s visions and goals. Both in the form of intentions and in the form of a critical approach to knowledge in order to stimulate the individual development. This also helps to capture moments where learning can be achieved even when the leader isn’t present. As an added bonus the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy offer a wider insight in the individual’s needs to grow but also how the proper conditions for development are created.

Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission. Alla informanter var män mellan 20-25 år när de genomförde sin utlandsmission. Informanterna hade olika befattningar för att ge undersökningen en bredare bild. För att kunna koppla till teorier om ledarskap och kumulativ stress har även dessa beskrivits i en teoretisk genomgång. Resultatet visar att gruppcheferna har på något sett påverkats av stress och att detta har påverkat deras handlande och påverkat gruppen. Hur de har agerat i de stressade situationerna tycks vara relaterat till hur de har fördelat ansvar och byggt upp gemenskapen i sin grupp. De grupper som hade en stark sammanhållning och öppet förhållande till varandra både i arbetet och privat påverkades mindre av att gruppchefen var stressad. / Cumulative stress may affect the troops on a foreign mission. This kind of stress is caused by small daily events and service-related events during a mission. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how stress affects group team leaders in a complex environment in the type of missions that are currently implemented in Afghanistan. The essay examines how group leaders have reacted to cumulative stress during their time in the mission and their ability to lead the group. The study is based on interviews with informants who had been on foreign missions in Afghanistan. All respondents were male between 20-25 years when they carried out their mission abroad. The informants had different positions in order to obtain a broader picture. The informants were interviewed about their squad leader and events that occurred during the mission. To be able to connect to theories of leadership and cumulative stress summaries of these have also been described in the theoretical analysis. The result shows that group leaders are affected by stress and that has affected their behaviour and impact on the group. How they have behaved in the stressful situations appears to be related to how they have allocated responsibilities and contributed to the cohesion in their group. The groups that had a strong cohesion and open relationship with each other, both at work and in private, appeared to be less affected by the commander when he/she was under stress.

Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle. / To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.

De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning. Denna förmåga ses som extra eftersträvansvärd i dagens försvar då tempot i krigföringen och förvirringen ökat i samband med att hotet tenderar att bete sig asymmetriskt. Syftet med denna uppsats är att på ett övergripande plan undersöka förhållandet mellan den ledningsmetod och den ledarskapsmodell Försvarsmakten antagit och de koncept för krigföring försvaret förfogar över, dvs. ledningen och ledarskapets förhållande till taktiken. Det undergripande målet har varit att undersöka vad som förutsätter effektiv taktikanpassning och om de ledar- och ledarskapsmetoder Försvarsmakten antagit bidrar till en effektivare taktikanpassning. Detta är gjort utifrån två fallstudier från det andra slaget om Syrtenbukten 1942 och slaget om Latakia 1973. / In the recent years, the Swedish Armed Forces have undergone a great change from the invasion oriented defence to a flexible operational defence. This change has also meant that the character of the missions given to the Navy has changed. One example is the effort in the Gulf of Aden where the threat is in the form of small fast ships with means and ends that extend beyond a regular part. One of the basic rules of naval warfare is the ability to adapt tactics. This means that you draw experience from the attack carried out, learn from these lessons, and along this new thinking to achieve success in the next battle. This ability is seen as additional desirable in contemporary warfare when the tempo and the confusion are increased when the threat tends to behave asymmetrically. The purpose of this paper is to globally examine the relationship between the management approachand the leadership model adopted by the Swedish Armed Forces and the concept of warfare that the Swedish Armed Forces possess, i.e. management and leadership relative to the tactics. The arrest in the case has been to explore what requires adaptation and effective tactics of the leadership and management practices adopted by the Swedish Armed Forces contribute to more effective tactics adjustment. This is done based on two case studies from the Second Battle of Sirte in 1942 and the Battle of Latakia in 1973.

In the latest years the Swedish armed forces have gone from an armed force with conscripts to voluntary men and women. When the basic training is voluntarily may the question be if the new men and women have the same approach to Desirable competences and pedagogy that is used by their officers during their training. Desirable competences are a part of the model transformational leadership and are divided into task related competence, management competence, social competence and capacitate to cope with stress. To deal with this problem I have used questionnaires from conscripts and a new questionnaire made on voluntary recruits. I have compared the results in a case study method and it shows a positive progress from the recruits view how the officers use examples from the transformational leadership. The study shows that recruits want officers to make demands, motivate and inspire them. The recruits want to know the goal with the education and they want the officers to make demands on them. / Försvarsmakten har de senaste åren gått från värnplikt till en Försvarsmakt som bygger på frivilliga män och kvinnor. När grundutbildningen är frivillig kan männen och kvinnorna ha en förändrad syn på önskvärda kompetenser och pedagogik som används av officerarna under utbildningen. Önskvärda kompetenser är en del av Utvecklande ledarskap och kompetenserna är uppdelade i Fackkompetens, Chefskompetens, Socialkompetens och Stresshanteringsförmåga. För att hantera problemet har jag använt enkätundersökningar från värnpliktiga och en ny enkätundersökning gjord på rekryter. Resultaten från dessa har jämförts utifrån en fallstudiemetod och det visar en positiv utveckling i hur rekryterna ser på att officerarna använder exempel från utvecklande ledarskap. Undersökningen visar också att rekryterna vill att officerarna skall ställa krav, motivera och inspirera. Rekryterna vill veta målet med utbildningen och de vill att officerarna ställer krav på dem.

Since 2003 the Swedish Armed Forces uses Developmental Leadership as their formal leadership model. The model is characterised by the leader acting as a role model and providing inspiration, motivation and personal consideration. The model stresses the importance authenticity plays in achieving the motivational aspects of leadership. The current literature on authenticity shows almost solely positive effects of the application of authenticity. However, there are organizational factors that seem to impede the non-commissioned officers’ ability to freely express their authentic self. Therefore, this study has aimed to deeper investigate the possible discrepancy between the application of authenticity in theory in relation to practice. To achieve this, we strive to answer the question as to how non-commissioned officers experience the practical application of authenticity in military contexts. A qualitative semistructured interview guide was chosen as the research method. The participants consisted of six non-commissioned officers in troop leading positions within the Swedish Armed Forces. Through a thematic analysis the data resulted in three main themes with a total of eleven subcategories. The study concludes that the results support the Developmental Leadership model´s claim that environmental factors affect the way leaders can exert Developmental Leadership. In addition, the study also contribute to a clearer picture of how these factors specifically affect leaders ability to act authentically. / Försvarsmaktens formella ledarskapsmodell Utvecklande Ledarskap förordar autenticitet hos ledare inom myndigheten. Teorier inom autenticitet visar på närmast enkom positiva effekter. Dock finns det organisatoriska faktorer som inverkar och begränsar specialistofficerares möjligheter till autentiskt handlande. Syftet med denna studie var att undersöka hur specialistofficerare upplever tillämpningen av autenticitet i sin yrkesroll. Som undersökningsmetod valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och urvalet bestod av sex aktivt tjänstgörande specialistofficerare i truppförande positioner inom Försvarsmakten. Den data som framkom analyserades genom en tematisk analys och resulterade i tre teman med elva underliggande kategorier. Resultaten stödjer teorin om hur omgivningskarakteristika påverkar ledares möjlighet att utöva utvecklande ledarskap men tillför en tydligare bild av hur dessa faktorer specifikt påverkar ledares autenticitet.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot. Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik. Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap? I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall? Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna. Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget. Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap. Detta med anledning av att samtliga begrepp och faktorer ingående i analysverktyget återfanns i sammanställningen av kursplanerna. / The Swedish armed forces managing approach is mission type tactics and the education towards it has previously been directed quite freely by the Swedish armed forces. When the officer cadets education now strive against academic learning rather than practical learning the reflection of mission type learning now can be questioned. By the same reason another aspect in the education can be questioned, the leadership. The main purpose with this study is to investigate whether how the education at the officer academy strives towards the managing approach and leadership approach that applies within the Swedish armed forces, mission type tactics and transformational leadership.  Based on the curriculums, can learning goals be found which derive from mission type tactics and transformational leadership? In that case, in which extent are these reflected?  The scientific uniting of mission type tactics and transformational leadership has been made possible in a report written by Lena Stenlund and Gerry Larsson. The report constitutes the foundation of the analytical tools which is used in the review of the curriculums. The study is to be considered as a qualitative analysis of contents of the curriculums where a descriptive comparison has been made between each curriculum and the analytical tool.  When the question at issue is to be answered, opposition against the reflection of mission type tactics and transformational leadership can hardly be raised. This is because every single one of the key concepts and factors found in the analytical tool also is found in the result compilation.