Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter på Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stämmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser är de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda på de uppfattningar och åsikter som funnits nödvändiga för att efter analys av innehåll kunna svara på studiens frågeställningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstämmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar. Vidare visade resultaten att sådana ledaregenskaper som sorterar under modellens ”utvecklande” delar ansågs som mest önskvärda, till viss del, i kombination med vissa delar som är vanligt förekommande i konventionellt ledarskap. Studien fastslår alltså att deltagande sistaårskadetter kan ha kommit en ansenlig bit på vägen mot ett utvecklande ledarskap. / The aim of this study was to investigate if cadets, attending the Swedish armed forcesOfficers training programs last term had a view on the model Full range leadership thatcorrelates whit their own comprehension of their own leadership and which leader attributesthat is considered to be the most desirable. The sample consisted of 10 randomly selectedcadets. Within the randomization the educational specializations included in this study are:Ground warfare, Command and Control and Naval profile. A semi structured interview whereconducted in which the cadets opinions and comprehensions where mapped out. Theinterview results where then analyzed in order to obtain the relevant substance needed toanswer the questions asked in the study. The analysis showed that the interviewed cadets,attending the Swedish armed forces Officers training program has a fair amount of Full rangeleadership within their own leadership. Furthermore the analysis showed that the mostdesirable leadership attributes is to be found in the upper parts of the model Full rangeleadership.

Denna studie behandlar ämnet ledarskap och inriktar sig på den militära ledarskapsteorin Utvecklande ledarskap.  Uppsatsen syftar till att undersöka om Karl XII:s framgångar som ledare kan förklaras genom en modern ledarskapsteori såsom Utvecklande ledarskap. Detta görs genom att undersöka om de eftersträvansvärda ledarkaraktäristika som nämns i Utvecklande ledarskap även går att finna i återberättelser om Karl XII:s ledarskap under den Senkarolinska tiden. Teorin Utvecklande ledarskap har analyserats gentemot dess föregångare Transformational leadership för att få en djupare förståelse för vad den utvecklande ledarskapsteorin innebär samt öka utbudet på beskrivningar av eftersträvansvärda ledaregenskaper. Här identifieras tre kännetecken som sammanfattar teorins önskvärda ledaregenskaper: Föredöme, Personlig omtanke samt Inspiration och motivation. Dessa kännetecken prövas sedan mot återberättelser av Karl XII:s ledarskap för att påvisa att många av de önskvärda ledaregenskaper som nämns i de moderna ledarskapsteorierna även gick att finna i Karl XII:s ledarskap. Resultatet av studien blev att många av de karaktärsdrag som nämns i Utvecklande ledarskap också gick att finna hos Karl XII med skillnaden att innebörden av begreppen ändrats på grund av kulturella och religiösa förändringar med tiden. En sista skillnad är att dessa karaktärsdrag inte var nedtecknade i en teoretisk modell under den Senkarolinska tiden, då Karl XII regerade, vilket försvårade transferering och utbildning i ämnet. / This study is about leadership and directed towards the modern leadership theory Developmental leadership. The paper tries to explain some of Karl XII’s success as a leader by examining if he followed some of the principles of Developmental leadership. This is done by researching if the desirable leadership traits mentioned in Developmental leadership can also be found in narrations of Karl XII’s leadership during the late Carolinian times. The theory of Developmental leadership has been analyzed in relation to its progenitor Transformational leadership in order to get a deeper understanding for what Developmental leadership means and increase the range of descriptions of desirable leadership traits. Three characteristics are identified that summarize the desirable traits of the theories: Role model behavior, Personal care and Inspiration and motivation. These characteristics are then tested against narrations of Karl XII’s leadership to prove that many of the desirable leadership traits mentioned in modern leadership theories also were to be found in Karl XII’s leadership. The results of the study was that many of the traits mentioned in Developmental leadership also were found in Karl XII’s leadership, though different in regards to the meaning of some of the traits that has been altered due to cultural and religious changes by time. One last difference is that these traits and characteristics not were written down as a theoretical model during the late Carolinian times, when Karl XII ruled, which hampered the transference of knowledge and education on the field of study.

Det ligger i Försvarsmaktens intresse att förbandens effekt är så hög som möjligt. Speciellt som Försvarsmakten har minskat i storlek sedan försvarstransformationen i början av 2000-talet och antalet internationella insatser har ökat under samma tidsperiod. Flygvapnets transportflygförband TP84 har sedan försvarstransformationens start i stort sett varit insatt i en större insats eller internationellt åtagande varje år fram till 2015. Det är därför intressant att undersöka hur variablerna motivation och sammanhållning, vilka inverkar på förbandets effekt, har påverkats av ledarskapet. Med den kunskapen kan ledarskapet utvecklas och därmed eventuellt öka förbandets effekt. Fallstudier genomfördes på fem olika fall i insats med TP84. I varje fallstudie fick flygstyrkechefen svara på påståenden gällande ledarstil och besättningsmedlemmarna fick svara på påståenden gällande faktorer som enligt teorin påverkar motivation, sammanhållning samt frågor gällande ledarstil. Analysen av fallstudierna visar att besättningsmedlemmarna upplever en tydlig positivitet gällande motivation och sammanhållning och att flygstyrkecheferna utövat ett ledarskap enligt modell utvecklande ledarskap. Konklusionen av det är att flygstyrkecheferna i TP84 insatserna utövat ett ledarskap som enligt teorin påverkar förbandets effekt positivt. Fallstudierna visar att det finns mindre individuella skillnader i ledarskapet mellan flygstyrkecheferna. En utveckling av ledarskapet skulle öka motivation och sammanhållningen hos besättningsmedlemmarna och därmed förbandets effekt. Det skulle kunna uppnås genom att cheferna till exempel genomför grundkursen i utvecklande ledarskap vilket ger en insikt i vilken ledarstil de har och hur de kan utvecklas.

Kompaniledningen har uppträtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lämnat ansvar till helt vuxna soldater som alltså inte är grundutbildnings-ungdomar. Från början jobbade vi alla järnet men befälen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid självständigheten och initiativförmågan försvagades Dessa ord från soldater finns nedtecknade i avhandlingen Militärt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och påvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebär att förbanden kommer att bestå av anställda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anställda soldater är från de som befunnit sig på internationell tjänstgöring. Ett framgångsrikt ledarskap under internationell tjänstgöring torde därför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten. Denna uppsats söker svar på hur en chef som uppskattas av anställda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap är aktuell som modell och om uppdragstaktik är en metod att leda anställda soldater med. Slutsatserna är att soldater uppskattar ledaregenskaper som ärlig, rättvis, förebild, engagerad och lyhörd. Studien ger inget tydligt svar på i vilken omfattning de olika delarna i Utvecklande ledarskap måste tillämpas men resultatet pekar på att en chef med ett ledarskap som till stora delar förefaller rymma det i beskrivningen för Utvecklande ledarskap i kombination med uppdragstaktik är en uppskattad ledarstil hos anställda soldater. Modellen tycks således på ett generellt plan beskriva det ledarskap som anställda soldater med skiftande erfarenhet och ålder söker. / "Commanders of the company have behaved as guardians to their personnel and have not delegated the responsibilities to the enlisted soldiers, whose training and experience cannot be compared to the young men in basic training. From the first day we all worked hard and gave it all, but the officers acted as if we were still in boot camp. Our independence and initiative was taken from us." These words from soldiers are quotes from the thesis Military Leadership, which examines leadership under international deployments, and points to a deficit in leadership. The new personnel recruitment system aims toward enlisted personnel, and the experience they bring from service abroad. A successful leadership during international service should therefore be the goal for how the leadership ought to be in the new military system. This thesis seeks answers to how a commander is, who is appreciated by the enlisted soldiers, and if developing leadership is interesting as a model. Also, if mission-tactic is a plausible method to lead enlisted soldiers. The conclusion is that soldiers appreciate leadership with honesty, engagement and insight. The study gives no conclusive answer to what extent the different parts in developing leadership should be applied, but the results suggests that a commander with a leadership who largely fits the description to developing leadership, in combination with mission-tactic is a appreciated leadership style with enlisted soldiers.This model apparently covers the need for leadership among enlisted soldiers with varied experiences and ages.

Introduktion: Syftet var att undersöka hur Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig vid distansarbete. Den globala trenden med ökat distansarbete, som förstärktes av Coronapandemin, har gjort distansarbete till ett aktuellt ämne. Officeren är skolad i det militära ledarskapet, anpassat efter krigets krav. På grund av Försvarsmaktens uppgifter återfinns förutsättningar för distansarbete först på stabsnivå, men även där påverkas förutsättningarna av nuvarande tekniska lösningar samt krav på sekretess. Denna studie fokuserar på möjligheter och utmaningar när militärt ledarskap appliceras på distansarbete. Metod: Data insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med marinofficerare, medan armé, flygvapen och försvarsmaktsgemensamma stridskrafter avgränsades bort. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på materialet. Resultat: För att utöva Försvarsmaktens ledarskapsmodell lyckas chefer bättre om de fysiskt befinner sig på samma plats som sina underställda. Distansarbete över tiden skulle inte vara möjligt, dock del av tid, under förutsättning att den personliga relationen byggts upp tidigare. Vid distansarbete krävs ökad tydlighet i kommunikation gällande uppgifter och ledarskap. Diskussion: Fjärråtkomst till IT-system och utvecklade arbetsmetoder skulle möjliggöra för yrkesofficerare och reservofficerare att utföra stabsarbete på distans. Men för att ledarskapet ska fungera behöver chefer utbildas och tränas i att leda på distans, vilket nu inte sker. Kulturen samt Försvarsmaktens huvuduppgifter har lett till att distansarbete sällan förekommer. Annan forskning på ledarskap vid distansarbete antyder samtidigt att de förutsättningar som finns med Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig väl för distansarbete. / Introduction: The aim of the study was to investigate how the Swedish Armed Forces’ leadership model functions in telework. The global trend of increased teleworking, reinforced by the Covid-19 pandemic, has made telework a hot topic. Officers are trained in military leadership based on the requirements of war. Due to the tasks of the Armed Forces, it is not until at staff level conditions for telework are found. And even there, the conditions are restricted by security demands and present technical solutions. This study focuses on possibilities and challenges when military leadership is applied on telework. Method: Data was collected through seven semi-structured interviews, limited to naval fleet and marine officers, excluding army, air force and joint forces. A qualitative content analysis was conducted on the data collected. Results: In order to practice the Swedish Armed Forces’ leadership model, leaders will perform better if they are physically in the same place as their subordinates. Full time telework would not be possible. However part of time it would be, provided an interpersonal relationship has been established prior to starting. For teleworking, greater clarity is required in communication regarding tasks and leadership compared to working under normal circumstances. Discussion: Remote access to IT-systems and developed methods would enable teleworking for career officers and reserve officers while performing staff duties. But, in order for leadership to function, officers need training in leading telework, and such training is not being done at present. The Armed Forces’ core tasks and culture has resulted in teleworking scarcely being used. At the same time, other research on leadership for telework suggests that the conditions in place with the Swedish Armed Forces’ leadership model are well suited for teleworking.

Sammanfattning Den svenska fastighetsmäklarlagen innehåller en generalklausul som reglerar fastighetsmäklares agerande genom att den styr hur en mäklare får agera i olika situationer. Den skall fungera som en uppförandekod och kallas för ”god fastighetsmäklarsed”. Denna generalklausul är medvetet väldigt oprecist författad och det är svår att tolka vad som ingår i denna bara genom att läsa vad som står i lagtexten. Det är upp till fastighetsmäklarinspektionen (FMI) och domstolarna att löpande definiera begreppet genom att skapa praxis samt utveckla redan befintlig praxis. Denna process att utveckla praxis sker genom att man på ett flexibelt sätt tillämpar lagar vilket man kan diskutera huruvida detta stämmer överens med legalitetsprincipen och då särskilt mäklarens möjlighet att förutse bedömningar i rättsliga frågor kring GFMS och andra tillämpliga lagar som denne förväntas följa i samband med dennes yrkesutövande. Det är således fr.a. förutsägbarheten inom legalitetsprincipen som får stå tillbaka när man tillämpar lagar på detta sätt vid utvecklandet av praxis kring GFMS vilken utmanar rättssäkerhetsbegreppet. Det är förutsägbarheten i rättssystemet som gör att medborgarna kan tolka och följa lagarna och om denna egenskap inskränks så förlorar medborgarna möjligheten att avgöra vad som är rätt och fel och därigenom möjligheten att följa lagen. Problemet för en mäklare är att denne har ett absolut ansvar för att följa, inte bara fastighetsmäklarlagen utan även andra lagar. Kan mäklaren inte förutse om FMI och domstolarna kommer att finna agerandet klandervärt så bryter denne mot god fastighetsmäklarsed ändå – trots oförutsägbarheten – vilket kan rendera disciplinära påföljder för mäklaren. Detta till trots så har FMI och domstolarna rättighet att avgöra i frågor som inte mäklare eller andra kunnat förutse vilket framgår av bl.a. i instruktionerna i förarbetena till FML. I denna uppsats redovisar vi förutsättningarna för FMI och domstolarnas metoder för att utveckla praxis kring GFMS samt de juridiska regelverk som omgärdar detta. / Abstract The Swedish Real Estate Agents Act contains a general clause that regulates the actions of real estate agents by governing how a real estate agent may act in different situations. It must function as a code of conduct and is called "good real estate agent practice". This general clause is deliberately written very imprecisely, and it is difficult to interpret what is included in it just by reading what is written in the legal text. It is up to the real estate agency inspectorate (FMI) and the courts to continuously define the concept by creating practice and developing already existing practice. This process of developing practice takes place by applying laws in a flexible way, which can be discussed as to whether this is in line with the principle of legality and then especially the broker's ability to foresee assessments in legal matters regarding GFMS and other applicable laws that he is expected to follow in connection with his professional practice. It is thus from the predictability within the principle of legality that must stand back when applying laws in this way in the development of practice around GFMS which challenges the concept of legal certainty. It is the predictability of the legal system that allows the citizens to interpret and follow the laws and if this characteristic is curtailed then the citizens lose the ability to decide what is right and wrong and thereby the ability to follow the law. The problem for a broker is that the broker has an absolute responsibility to comply, not only with the Real Estate Brokers Act, but also with other laws. If the broker cannot predict whether FMI and the courts will find the action reprehensible, then he still violates good real estate brokerage practice - despite the unpredictability - which can result in disciplinary sanctions for the broker. Despite this, FMI and the courts have the right to rule on issues that brokers or others could not foresee, which is evident from, among other things, in the instructions in the preparatory work for FML. In this essay, we present the prerequisites for FMI and the courts' methods for developing practice around GFMS as well as the legal regulations that surround this.

Bakgrund - Generationer är grupper av människor födda under specifika tidsperioder medgemensamma erfarenheter och värderingar. Ledare behöver vara medvetna omgenerationsskillnader och vara flexibla i sitt ledarskap för att främja produktivitet ochmotivation på arbetsplatsen. Ledarskapets utveckling har gått från auktoritära till merinkluderande och deltagande stilar. Ledarskap innefattar egenskaper som kommunikation,beslutsfattande, empati och konflikthantering, och kan utövas av personer på olika nivåer i enorganisation. Ledarskap är en dynamisk process som kräver anpassning till olika situationeroch människor. Syfte - Studiens syfte är att ta reda på och öka förståelsen kring hur ledare agerar för att ledagenerationsöverskridande grupper av medarbetare. Metod - Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradedjupintervjuer. Studien baseras på tidigare forskning och 12 respondenter frånsemistrukturerade djupintervjuer. En tematisk analys har använts för att skriva analysen. Empiri - Studiens empiri bygger på tre områden, ledarskap, motivation och anpassning tillgenerationer. Empirin synliggör att ledarskap och motivationsmetoder påverkargenerationerna olika, vilket reflekterar att ett anpassat ledarskap för generationer kan geväntat bättre resultat i form av motivation och engagemang hos medarbetare. Vidarepresenterar studiens empiri svårigheter att anpassa sitt ledarskap strikt eftergenerationstillhörighet när det är generationsöverskridande grupper, där agerar ledare frånolika generationer annorlunda. Begränsningar - Antalet respondenter i studien var 12 ledare vilket utgjorde ett större behovav generalisering i studien. Även tidigare litteratur om generation Z på arbetsmarknaden varbristfällig vilket påverkade vår förmåga att analysera. Originalitet/värde - Studien bidrar till ökad förståelse för hur ledare från olika generationerkan hantera och leda generationsöverskridande grupper. Ledare bör vara medvetna omgenerationsskillnader, vara flexibla i sitt ledarskap och kunna identifiera närgenerationstillhörighet inte överensstämmer med individuell identitet, vilket kan främjaproduktivitet, motivation och harmoni på arbetsplatsen. Begrepp - Generation X; Generation Y; Generation Z; Ledarskap; Motivation; Generationellaskillnader; Generationsöverskridande grupper; Transaktionellt ledarskap; Utvecklandeledarskap; Visionärt ledarskap. Uppsatstyp - Magisteruppsats

Syftet med uppsatsen är att utifrån Ledarskapsmodellens definitioner undersöka om de organisatoriska förhållandena påverkar plutonchefers möjlighet att utöva ett Utvecklande ledarskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med plutonchefer vid Ledningsregementet i Enköping. Resultaten visar att omgivningen påverkar ledarskapet men i både positiv och negativ riktning samtidigt. En omständighet som i ett avseende är en begränsning är i ett annat avseende en möjlighet. Det är upp till ledaren att identifiera dessa möjligheter och utnyttja dem. Flera av de viktigaste slutsatserna återfanns utanför undersökningens syfte och är bland annat att den största påverkan plutonchefen har på sitt ledarskap återfinns i tidsbristen att närvara hos sina underställda. Den påverkan grundar sig i hög arbetsbelastning och indirekta konsekvenser av den generella personalbristen i organisationen. / The purpose of this study is to investigate, based on the Leadership Model definitions, whether the organizational conditions affect pluton managers' ability to execute a Developing Leadership. The survey was conducted as a qualitative study through interviews with platoon commanders at the Command and Control Regiment in Enköping. The results show that the environment affects leadership in both positive and negative directions at the same time. A circumstance that in one respect is a restriction is in another possibility. It is up to the leader to identify these opportunities and make use of them. Several of the key conclusions were found outside the purpose of the survey, and among other things, the biggest impact the pluton manager has on his leadership is found in the shortage of time to attend his subordinates. This impact is based on excessive workload and indirect consequences of the general staff shortage in the organization.

The study aims to shed light on what strategies special needs education teachers in some primary schools use to detect gifted students and what support these students can receive in education. I have collected material through semi-structured interviews with four special needs education teachers and one special education teacher from the central student health care.  The theoretical approach in the study is based on Dewey's moral theory since it focuses on how all persons have a function in a democratic society.  The study shows that there is an increased need for strengthened management support in the work with gifted students in primary school. There is a need for a strategy plan for how gifted students are going to be discovered and their needs to be met. The results show that staff in primary schools need extensive competence development in the area of gifted students and that school management/municipality need to take the lead. The informants mean that the subject is important, but often neglected in everyday education. / Syftet med studien är att belysa vilka strategier specialpedagoger och speciallärare i några grundskolor använder för att upptäcka elever med särskild begåvning och vilken stöttning dessa elever kan få i undervisningen. Jag har samlat in ett material genom semistrukturerade intervjuer från fyra specialpedagoger/speciallärare och en specialpedagog från en central elevhälsa. Studiens teoretiska ansats utgår från Deweys moralteori eftersom den fokuserar på hur alla människor har en funktion i ett demokratiskt samhälle. Av resultatet framgår att det finns ett ökat behov av stärkt ledningsstöd i arbetet med särskilt begåvande elever. Det behöver dessutom utarbetas en grundlig plan för hur dessa elever upptäcks av personal i grundskolor. Vidare framgår av studien att personal i grundskolor är i behov av en omfattande kompetensutveckling inom området elever med särskild begåvning. Detta då studiens informanter är eniga i att ämnet är viktigt men tyvärr även åsidosatt.

Det har genomförts omfattande forskning inom ledarskap på vinstdrivande företag men området avseende ideellt ledarskap har blivit försummat. Tidigare studier har föreslagit transformational leadership som ett produktivt ledarskap inom sport, där utvecklande ledarskap är den svenska motsvarigheten till teorin. Ridsporten är en av de få sporter där utövaren behöver förhålla sig till ett levande och potentiellt farligt djur, vilket kan skapa krav på ett mer konventionellt ledarskap.  I denna studie undersöktes ledarskapet på lokal och nationell nivå via lokala ridklubbar i två olika städer samt på Svenska Ridsportförbundet (SvRF) för att fastställa hur ledarskapet bedrivs inom ridsporten. En jämförelse av de lokala klubbarna kontra SvRF har sedan genomförts med teorierna om utvecklande ledarskap samt job characteristics model som teoretisk förankring. Studien är deduktiv med en kvalitativ ansats. För att besvara forskningsfrågorna så har semi-strukturerade intervjuer genomförts med respondenter inom ledarposition på lokala ridklubbar och SvRF. Studien ämnar ge en bredare teoretisk förståelse till ideellt ledarskap inom ridsport.  Resultatet visade att ett utvecklande ledarskap brukades främst och väldigt få inslag av konventionellt ledarskap påträffades. Flera inslag av job characteristics model påträffades också. Resultatet visade även på väldigt få skillnader mellan lokal nivå kontra nationell nivå. Framtida studier skulle även kunna fokusera på en enda verksamhet för att få en djupare förståelse för det ideella ledarskapet. / There is extensive existing research within the leadership of for-profit organizations but the area surrounding non-profit leadership has been neglected. Previous studies have suggested transformational leadership as a productive leadership within sports, where developmental leadership is the Swedish version of the theory. Equestrian sport is one of the few sports where the practitioners need to adapt to a living and potentially dangerous animal, which could create a need for a more conventional leadership.  In this study the leadership within local equestrian clubs in two different cities and the Swedish equestrian federation (Svenska Ridsportförbundet, SvRF) was examined in order to determine how leadership is conducted within the equestrian sport. A comparison of the local clubs versus SvRF has then been conducted with the theories of developmental leadership and job characteristics model as the theoretical framework. The study is deductive with a qualitative approach. To answer the research questions semi-structured interviews have been conducted with leadership representatives within local equestrian clubs and SvRF. The study aims to deliver a wider theoretical understanding of non-profit leadership within equestrian sport.  The result of the study showed that developmental leadership was mainly used with very few elements of conventional leadership. Several elements of the job characteristics model were also encountered. The result of the study also pertained to very few differences between the local and national level. Future research could focus on a single organization to gather a deeper understanding of non-profit leadership.