Vissa forskare anser att autentiskt ledarskap är grunden för alla positiva former av ledarskap. Andra forskare menar på att det är en fördjupning av delen föredöme i den svenska modellen, utvecklande ledarskap, vilken används av svenska Försvarsmakten. Syftet med denna studie har varit att undersöka kadetterna vid Försvarshögskolan Karlbergs syn på de ingående delarna i föredöme och applicera teorin autentiskt ledarskap på detta. Förhoppningen var att genom detta identifiera skillnader och likheter mellan teorin och kadettens syn på föredöme och därigenom tydliggöra de teoretiska perspektivens relation till varandra. Utöver detta skulle studien även kunna ge en bild av i vilken utsträckning kadetternas ledarskap kännetecknas av ett autentiskt ledarskap samt föredöme. För att svara på detta har studien genomfört en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie. Dessa har visat att kadetterna kännetecknas av en hög grad av autentiskt ledarskap samt att kadetternas syn på föredöme till en viss del är likvärdig gentemot autentiskt ledarskap, men att en svaghet råder i de två perspektiven.

<p>Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.</p>

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.

Fukthantering är idag, trots god kunskap inom ämnet, ett stort problem inom byggproduktion då tunga betongstommar ska torkas ut under pressade tidsplaner. Det finns en uppsjö av beräkningsmetoder och hjälpmedel, exempelvis ByggaF och Torka S. Däremot finns inget enkelt sätt att kombinera uttorkning, energiåtgång och kostnader som är användbart i produktionen. Miljön är kanske ett av det här århundradets största samhällsproblem. Lokala brister kan få globala konsekvenser och för att bygga ett hållbart samhälle måste detaljnivån studeras. Byggbranschen är en stor energibrukare där stor vikt på energibesparingar läggs i förvaltningsskedet, medan det försummas i produktionsskedet. Överkonsumtion av energi är kostsamt, vilket olyckligtvis betyder mer för många än dess miljöpåverkan. Genom att ta fram en metod som förenklar och påvisar möjligheterna till kostnadsbesparingar kan både miljövinster och ekonomin gynnas, såväl för företag som samhälle. Med Skanskas högt satta miljömål, bland annat gällande energianvändningen är det därför intressant att jämföra energin som åtgår för ett driftår under produktionen med ett driftår under förvaltningsskedet. Efter att ha tagit del av intern dokumentation gällande fuktdimensionering, mätningar och egna mätningar med värmekamera samt Testo-loggar har tolkningar av data resulterat i beräkningar av effekt- och energiförluster. Resultatet visar energiåtgången och kostnadsskillnader per kvadratmeter, vilket ligger till grund för bestämningen av parametrar till en beräkningsnyckel i Excel-format. Beräkningsnyckeln är en förenklad metod där hänsyn tas till dels projektspecifika parametrar och dels generella parametrar som berör fuktmekanik. Förhoppningen är att den ska vara tydlig och användarvänlig för att kunna appliceras i kommande projekt. / Moisture in building construction is today, despite adequate competence, a large problem within the building process, when massive concrete constructions need to be dried out of construction water during a short time. There are numerous calculation methods and tools, e.g. ByggaF and TorkaS. However at this time, there is no simple way to be used during the manufacturing process that combines the process of drying out water, its use of energy and costs. The environmental issue is perhaps one of the largest problems the society has yet to tackle during this century. Local shortcomings could have global effects, and in order to build a sustainable community, the key is in the details. The construction business is a huge consumer of energy, where large significance is put on energy savings after the production during maintenance, and sadly neglected during the production process. Excessive consumption of energy is costly, which unfortunately has more importance to some than its impact on the environment. By producing a method that simplifies and demonstrates the opportunities for cost-savings, environmental- and financial benefits can be proven, locally for the company, as well as globally. Skanska’s own high environmental goals, the use of energy among other things, are reason alone for the interest of comparing the amount of energy used during a year of production to a year of maintenance. After reviewing internal documentation regarding the handling of construction water and measured data as well as conducting complementary measurements with a thermo camera and Testo logger, the interpretations of data has resulted in calculations regarding power and energy requirements. The result shows the amount of used energy and cost differences per square meter and is the basis of determining parameters for a calculation key, programmed in Microsoft Office Excel. The key is a simplified method where consideration is taken to project specific parameters as well as general parameters regarding moisture mechanics. The expectation for the key is clarity and usability for easy application in future projects.