Studiens fokus är yrkesverksamma vårdlärares upplevelser av problematiska och utmanande pedagogiska situationer i yrket och deras bedömning av lärarutbildningens förmåga att förbereda för dessa. Vidare studeras deras uppfattningar om utbildningen som grund för personlig utveckling och yrkesmässig växt samt om utbildningens förtjänster och brister mer generellt. I undersökningen ingick 15 vårdlärare med några års yrkeserfarenhet, som arbetade vid vårdhögskola, vårdgymnasium och inom vuxenutbildning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer som innefattade dels en beskrivning av utmanande situationer i yrket och uppfattningar av vårdlärarkompetens, dels en retrospektiv bedömning av lärarutbildningen och dess kompetensgivande förmåga. Vårdlärarnas bedömning av lärarutbildningen visar stora skillnader. De mest positiva och de mest kritiska synpunkterna handlar om samma moment eller fenomen, nämligen konflikthantering, grupprocesser, kursledningens förhållningssätt, personlig utveckling och feedback.s / The main purpose of the study was to identify nurse teachers experiences of problematic and challenging pedagogical situations and professional readyness related to their teacher education. Data was collected through qualitative interviews with 15 nurse teachers, all of whom had a few years of teaching experience. The teacher education was valued by the nurse teachers, in relation to professional readyness as either very positive or very negative. Regardless of being positive or negative, the views dealt with the same phenomena, that is, conflicts, group processes, the attitudes of the teacher educators, personal growth and development, and feed-back.

I uppsatsen undersöks upplevelser av improvisationsteater. Syftet är att beskriva och förstå improvisationsdeltagares upplevelse av vad som sker i improvisationsteater. Ett övergripande syfte med detta är att bidra till att tydliggöra dramapedagogik i relation till improvisationsteater. Ansatsen i uppsatsen är kvalitativ och metoden är fenomenologisk. För insamling av data har intervju och fokusgruppssamtal använts. Resultatet visar att deltagarna i improvisationsteater upplever att spontanitet, att våga misslyckas, att inte anstränga sig, att glömma sig själv premieras som förhållningssätt inom improvisationsteater. Deltagarna upplever att de upptäcker nya saker om sig själva, att de är mer närvarande och att de får utlopp för känslor genom att ägna sig åt improvisationsteater. De upplever att de förändras och kan ta fler initiativ och ta rakare och tydligare beslut, att de får större förståelse för status och större möjlighet att växla status, att de har lättare att ta kontakt med andra och vara mer närvarande i mötet med andra. Improvisationsteaterledaren menar att den personliga utvecklingen inom improvisationsteater är många som eftersöker och att den kommer på köpet när man övar sig på improvisationsteater. Hon menar att leken är nyckeln för att kunna ägna sig åt improvisationsteater. I och med leken kan deltagarna glömma sig själva och ta initiativ utan att tänka. Leken gör det möjligt att sluta anstränga sig för att prestera och att våga misslyckas.

<p>Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.</p>

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förväntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap är otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten består av just ledarskap. En av åtskilliga kurser som används i detta ämne är utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehåll kan lätt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnå. Kursen baserar sigäven på pedagogik hämtad från FIRO-teorin. Det har dock inte forskats så mycket om huruvida utbildningen har gett någon effekt inom ämnet ledarskap. Detta arbete ämnar undersöka om kursdeltagarna upplevt att kursen UGL är utvecklande i den form den är tänkt samt är användbar för personal inom Försvarsmakten. I vilken utsträckning har kursdeltagarna upplevt att UGL utvecklat dem mot de kursmål som ställts upp? En intervjustudie gjordes som påvisar hur och om kursdeltagarna uppfattar att deutvecklats i de olika delmål kursen har. Processen utgår från en kvalitativ intervjustudie av kursdeltagare som gått kursen tillsammans under samma tidsperiod samt arbetar inom samma område. Resultatet av detta arbete visar att kursen ger en utveckling hos kursdeltagarna i deflesta målsättningar som satts upp för kursen. Vissa av målsättningarna blir indirekt berörda genom utveckling av huvuddelen av målsättningarna. Detta tyder på att kursen kan vara lämplig att använda sig av även i fortsättningen inom försvarsmakten.

Denna uppsats handlar om vilka faktorer som kan motivera en fastighetsmäklare till att arbeta. Under de senaste tio åren har det skett en markant ökning av registrerade fastighetsmäklare i Sverige enligt Fastighetsmäklarnämnden (2011). Denna markanta ökning leder även till hårdare konkurrens om jobben och även om kunderna (Wörmann, 2007). Eftersom majoriteten av alla fastighetsmäklare arbetar utefter löneformen provision kan den ökade konkurrensen om jobben och kunderna vara ett problem. Får en fastighetsmäklare inte tillräckligt många kunder kan lönen bli lidande. Detta innebär en konstant stress för en fastighetsmäklare eftersom han eller hon aldrig vet vilken inkomst han eller hon kommer att erhålla. Motivation är ett av de största problemen hos företag idag. För att uppnå goda resultat är arbetsgivarna beroende av de anställdas prestation. Därför är det viktigt att arbetsgivarna förstår vad som motiverar de anställda (Kovach, 1987; Wiley, 1997; Watson, 1994). Får de anställda sina behov tillgodosedda och hålls motiverade kommer effektiviteten på företaget öka vilket leder till en ökad försäljning och framgång för företaget. Ett företag tjänar alltså på att hålla sin personal motiverad (Kovach, 1987; Nohria, Groysberg &amp; Lee, 2008; Wiley, 1997). Genom att använda oss av motivationsteorier som Maslows (1954) behovstrappa, Herzbergs (1966) motivations- och hygienfaktorer och Hackman och Oldhams (1980) motivationsmodell ska vi se hur dessa stämmer överens med fastighetsmäklares motivation samtidigt som vi ska se hur ledarskap, pengar och belöningssystem påverkar motivationen. Med valet av en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer från tre olika fastighetsmäklarbyråer i region Halland, en person i ledande position och en anställd på varje företag. Resultatet av föreliggande studie visar att fastighetsmäklare motiveras av belöningssystem men att belöningssystem inte är motiverande i längden utan endast under vissa stadier i en fastighetsmäklares liv. De flesta individer strävar efter att utvecklas både på en personlig och på en karriärmässig nivå. Därför kan inte enbart ett belöningssystem motivera en fastighetsmäklare utan även en personlig utveckling krävs. För att en fastighetsmäklare ska kunna uppnå en personlig utveckling är det viktigt att chefen har kunskap om vad fastighetsmäklaren har för individuella behov.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta. I denna undersökning intervjuas deltagare som har gått hos en jobbcoach för att höra vad de arbetssökande berättar om jobbcoachningen. Syftet i studien är att undersöka hur de arbetssökande har utvecklat sina kompetenser i att söka arbete under perioden som de har gått hos en jobbcoach. Studien baseras på åtta deltagare från tre olika jobbcoacher inom arbetsmarknadsområdet Umeå kommun. Det är en kvalitativ undersökning som genomförts genom semi-strukturerade intervjuer. Urvalet är deltagare som nyligen har avslutat eller är i slutfasen av sin coachningsprocess. Resultatet visar att jobbcoachningen har hjälpt de arbetssökande genom att de har utvecklat sin kompetens i att söka arbete. Coachen har hjälpt de arbetssökande med att utforma ett korrekt CV samt personligt brev. Deltagarna berättar vidare att de har blivit mer trygga i sitt arbetssökande samt att de har fått ett ökat självfötroende. Coachningen har även hjälpt deltagarna genom att de har fått en ökad struktur i vardagen vilket har lett till ökad motivation i sökandet efter arbete. Resultatet visar även att det finns utvecklingsmöjlighetern med jobbcoachningen. Deltagarna upplever att coachen är för snäll och kan ställa högre krav på de  arbetssökande. De berättar också att de skulle vilja ha fler gruppträffar i processen där man träffar andra arbetssökande för att se hur de tar sig an utmaningen som det är att söka arbete.

<p>Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Detta görs bland annat genom återkommande moment som integreras i de dagliga rutinerna där eleverna var och en ”får synas” och känna sig värdefull.</p>