Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna. Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras. Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.

<p>Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.</p><p>Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras.</p><p>Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionens största svagheter globalt sett var den brist som fanns gällande sjuksköterskor och patientsäkerhet. Arbetsmiljön var påfrestande och många nyutexaminerade sjuksköterskor valde att byta yrke. Sjuksköterskestudenter förväntades prestera direkt, men erfarna sjuksköterskor såg brister hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilket gjorde att de behövde stöd.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara nya inom yrkesprofessionen under det första yrkesverksamma året, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Resultatet visade att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en kunskapsbrist och var oförberedda på vad den nya yrkesrollen innebar. Ett bra stöd, en väl utformad introduktion och en god arbetsmiljö upplevdes vara betydelsefullt för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. När dessa faktorer inte tillgodosågs upplevdes övergången från student till sjuksköterska mer påfrestande, men däremot växte många in i sjuksköterskerollen med tiden. De inkluderade artiklarna var globalt utspridda och samtliga presenterade deltagarantalet. Majoriteten av artiklarnas deltagare var kvinnor och uppgav deras ålder.Slutsats: Den första tiden som yrkesverksam var för många nyutexaminerade sjuksköterskor svår och påfrestande med brist på kunskap och erfarenhet. En öppen atmosfär med en bra introduktion och stöttande kollegor var viktigt för att underlätta den första tiden i yrket. Genom att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrkesprofessionen, kan chefer och vårdpersonal förhindra dessa brister och göra förbättringar.

Denna studie undersöker hur förskollärare och barnskötare uppfattar sina möjligheter att utvecklas i sina respektive yrkesroller utifrån de krav som sätts från läroplanens riktlinjer och mål. I samband med den senaste läroplanen Lpfö 18 har förskolans verksamhet ett större fokus på undervisning som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Denna utveckling ställer högre krav på verksamma pedagogers didaktiska kompetenser och det blir därför viktigt att rektor och ledning kan stötta personalen i det genom att erbjuda relevant kompetensutveckling. Vår uppsats består av två delstudier som har baserats på samma empiri. Empirin är utifrån en enkät som verksamma pedagoger på tre kommunala förskolor inom Uppsala kommun har svarat på. Förskollärare och barnskötare svarade på samma enkät. Resultatensammanställdes och delades upp i två delstudier utifrån de två yrkeskategorierna. Utifrån empirin har vi använt oss av den didaktiska teorin för att hitta samband, likheter och skillnader, dessa har sedan jämfört utifrån yrkesgrupperna förskollärare och barnskötare.  Genom studien har vi fått syn skillnader mellan de två yrkeskategorierna, att det för barnskötarna finns en otydlighet gällande veta vad som förväntas av dem. Det finns även brist på relevant och aktuell forskning om barnskötaryrket till skillnad från förskolläraryrket som är välstuderat. Denna skillnad kan göra det svårt att veta hur man kan stötta barnskötare i att utvecklas i sin yrkesprofession till skillnad från förskolläraryrket som har tydliga riktlinjer för vad som krävs samt ett fokus på kompetensutveckling riktad till förskollärare.

<p><strong><p>Abstract</p><p><strong>Aim:</strong> The purpose of this study was to gain a deeper knowledge of how nurse anesthetists feel about their own profession. It was hoped that by gaining a deeper understanding of how the nurse anesthetist is experiencing its own profession, it will create better conditions for development and evolution of the nurse anesthesia profession and skills. <strong>Method:</strong> for the study a qualitative approach was used in which ten anesthesia nurses were interviewed, aged 27-55 years, four men and six women participated in the study. The interviews were processed and analyzed based on qualitative content analysis. As a theoretical framework Patricia Benner seven skill domains was used. <strong>Result:</strong> the analysis resulted in six themes: <em>1. Difficult working conditions which are handled by its own systematic controls. 2. The meaning of being a professional nurse anesthetist. 3. Satisfaction for professionals, has a good relationship with the patient, family, team and develop their professional role. 4. Poor health professionals, has its own misjudgements and situations are not self-control. 5. Prerequisites for a good teamwork, clear communication, trust with their colleagues and to be responsive within the team. 6. A characteristic of the lack of team co-operation is lack of communication and trust, and to feel redundant in the professional role. </em>The category <em>less important</em> remained at the category level. <strong>Conclusion:</strong> the results show that despite the anesthesia nursing regarded as an independent professional, anesthesia nurses were very dependent on the team around them. The conclusion is that much emphasis is placed on being able to work independently and to have good medical knowledge in the field, but it is also important to be able to cooperate and respected by other team members.</p></strong></p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p><strong><p>Syfte:</p></strong>studiens syfte var att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sin egen profession. Förhoppningen var att genom att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sitt arbete skapa bättre förutsättningar för utveckling och vidareutveckling av anestesisjuksköterskans yrkesroll och kompetens. <strong>Metod:</strong> för studien användes en kvalitativ metod där tio anestesisjuksköterskor intervjuades i åldrarna 27-55 år, fyra män och sex kvinnor deltog i studien. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Patricia Benners sju kompetensdomäner. <strong>Resultat</strong>: resultatet utmynnade i sex teman, <em>1. Svåra arbetsförhållanden hanteras med eget systematiskt kontrollsystem. 2. <strong></strong>3. Tillfredställande för professionen är god relation till patient, anhörig, teamet och att utveckla sin yrkesroll. 4. Otillfredsställande för professionen är egna missbedömningar och situationer man inte själv kan råda över.<strong> </strong>5<strong>. </strong>Förutsättningar för ett bra teamarbete är tydlig kommunikation, att känna tillit till sina kollegor och vara lyhörd inom teamet. 6. Utmärkande för bristande teamsamarbete är bristande kommunikation och tillit, samt att känna sig överflödig i yrkesrollen. Kategorin mindre betydelsefullt stannade på kategori nivå.</em> <strong>Slutsats:</strong> resultatet visar att trots att anestesisjuksköterskeyrket betraktas som ett självständigt yrke, var anestesisjuksköterskorna mycket beroende av teamet runt omkring dem. Slutsatsen är att stor vikt läggs på att kunna arbeta självständigt och att ha goda medicinska kunskaper inom området, men det är även betydelsefullt att kunna samarbeta och respekteras av övriga team medlemmar. </strong></p>

Abstract Aim: The purpose of this study was to gain a deeper knowledge of how nurse anesthetists feel about their own profession. It was hoped that by gaining a deeper understanding of how the nurse anesthetist is experiencing its own profession, it will create better conditions for development and evolution of the nurse anesthesia profession and skills. Method: for the study a qualitative approach was used in which ten anesthesia nurses were interviewed, aged 27-55 years, four men and six women participated in the study. The interviews were processed and analyzed based on qualitative content analysis. As a theoretical framework Patricia Benner seven skill domains was used. Result: the analysis resulted in six themes: 1. Difficult working conditions which are handled by its own systematic controls. 2. The meaning of being a professional nurse anesthetist. 3. Satisfaction for professionals, has a good relationship with the patient, family, team and develop their professional role. 4. Poor health professionals, has its own misjudgements and situations are not self-control. 5. Prerequisites for a good teamwork, clear communication, trust with their colleagues and to be responsive within the team. 6. A characteristic of the lack of team co-operation is lack of communication and trust, and to feel redundant in the professional role. The category less important remained at the category level. Conclusion: the results show that despite the anesthesia nursing regarded as an independent professional, anesthesia nurses were very dependent on the team around them. The conclusion is that much emphasis is placed on being able to work independently and to have good medical knowledge in the field, but it is also important to be able to cooperate and respected by other team members. / Sammanfattning Syfte: studiens syfte var att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sin egen profession. Förhoppningen var att genom att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sitt arbete skapa bättre förutsättningar för utveckling och vidareutveckling av anestesisjuksköterskans yrkesroll och kompetens. Metod: för studien användes en kvalitativ metod där tio anestesisjuksköterskor intervjuades i åldrarna 27-55 år, fyra män och sex kvinnor deltog i studien. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Patricia Benners sju kompetensdomäner. Resultat: resultatet utmynnade i sex teman, 1. Svåra arbetsförhållanden hanteras med eget systematiskt kontrollsystem. 2. 3. Tillfredställande för professionen är god relation till patient, anhörig, teamet och att utveckla sin yrkesroll. 4. Otillfredsställande för professionen är egna missbedömningar och situationer man inte själv kan råda över. 5. Förutsättningar för ett bra teamarbete är tydlig kommunikation, att känna tillit till sina kollegor och vara lyhörd inom teamet. 6. Utmärkande för bristande teamsamarbete är bristande kommunikation och tillit, samt att känna sig överflödig i yrkesrollen. Kategorin mindre betydelsefullt stannade på kategori nivå. Slutsats: resultatet visar att trots att anestesisjuksköterskeyrket betraktas som ett självständigt yrke, var anestesisjuksköterskorna mycket beroende av teamet runt omkring dem. Slutsatsen är att stor vikt läggs på att kunna arbeta självständigt och att ha goda medicinska kunskaper inom området, men det är även betydelsefullt att kunna samarbeta och respekteras av övriga team medlemmar.

Abstrakt Bakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap. Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap. Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan. Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen. Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen. Det ses också en positiv bieffekt i form av förbättringsarbete utav mentorskapet. / Background: There is current shortage of specialized nurses, and many end their career in health care due to increased stress levels. One way to overcome this may be the use of mentoring for new graduates. In purpose of developing a mentoring program, there is a need to clarify the conditions required for it and examining how the professional role is developed through mentoring. Purpose: The purpose of this study is to describe experienced specialist nurse's perception if and how mentoring is developing the graduate specialist nurse, and the conditions that are perceived important for this mentoring. Method: A single case study using a deep interview was conducted with a phenomenographic approach, in order to explore the experience of mentoring from the view of the advanced specialist nurse. Results: The result shows the importance of the management providing the necessary conditions in terms of time, training and competence. In the socialization process the strengthening of the professional role was experienced, while providing a learning environment is created in the joint reflection. Conclusion: Experienced specialist nurses can assist the new graduate in the most efficient manner possible given to formulate the new role as a specialist educated nurse and also contribute to the socialization needed to get into the workgroup. A side benefit in terms of quality improvement is also seen out of the mentorship.

I denna uppsats har det interprofessionella lärandet hos studenter vid Hälsouniversitetet i Linköping undersökts. Syftet har varit att ta reda på hur studenterna själva upplever att deras kompetens utvecklats och tillvaratagits i ett interprofessionellt lärande i PBL-miljö. Som metod har jag använt mig av triangulering där redan befintliga kursdokument har kombinerats med en kompletterande enkät och observation. Interprofessionellt lärande har visat sig vara ett uppskattat inslag i utbildningen, då den egna professionens särart förtydligas genom interaktion med andra professioner. Studenterna bedömer att denna typ av samarbete/samverkan mellan olika professioner kommer att ha en positiv inverkan på det framtida yrkesutövandet. Undersökningens resultat indikerar samtidigt att medvetenheten om den egna utvecklingen kan behöva tränas ytterligare. Detta gäller både det metakognitiva lärandet och förmågan att reflektera över egen såväl som övriga gruppmedlemmars roll och funktion i basgruppsarbetet.

<p>I denna uppsats har det interprofessionella lärandet hos studenter vid Hälsouniversitetet i Linköping undersökts. Syftet har varit att ta reda på hur studenterna själva upplever att deras kompetens utvecklats och tillvaratagits i ett interprofessionellt lärande i PBL-miljö. Som metod har jag använt mig av triangulering där redan befintliga kursdokument har kombinerats med en kompletterande enkät och observation.</p><p>Interprofessionellt lärande har visat sig vara ett uppskattat inslag i utbildningen, då den egna professionens särart förtydligas genom interaktion med andra professioner. Studenterna bedömer att denna typ av samarbete/samverkan mellan olika professioner kommer att ha en positiv inverkan på det framtida yrkesutövandet.</p><p>Undersökningens resultat indikerar samtidigt att medvetenheten om den egna utvecklingen kan behöva tränas ytterligare. Detta gäller både det metakognitiva lärandet och förmågan att reflektera över egen såväl som övriga gruppmedlemmars roll och funktion i basgruppsarbetet.</p>

Syftet med studien är att belysa vilka beteenden i mötet med barnet som förskolläraren finner utmanande. Fem intervjuer har genomförts på fem olika förskolor. Genom en kvalitativ studie har förståelse för hur förskolläraren upplever beteende som verkar utmanande bland barn ökat. Kunskap har vunnits om hur de anser att det ska hanteras samt vilket stöd förskolläraren önskar i situationer där de blir utmanade.    Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån forskning och litteratur som behandlats under studiens gång. Respondenterna menar att ett utmanande beteende kan vara av olika karaktär, bland annat utagerande barn, barn som rymmer och barn som sluter sig inom sig själv. Kollegial reflektion är en del i hur förskolläraren handhar detta. Det framkom under studien att förskollärarens kompetens och vilja till utveckling inom det som upplevs utmanande, är betydelsefulla delar i att bemöta dem. Samarbete med hemmet visade sig också påverka hanteringen. Stöd från kollegor anses väsentligt och behövs i den dagliga verksamheten, liksom stöttning från förskolechefen och elevhälsoteam. Mindre grupper, visade sig, var önskvärt för att kunna utöva sitt yrke och genomföra uppdraget på ett professionellt sätt, men också för att förskolläraren då minskar sin känsla av stress. Barnen, menar både forskning och respondenterna, upplever då också mindre stress. Studien visar att det är viktigt med utbildning som ligger i linje med dagens forskning och kunskap om barn. Goda kunskaper om dess utveckling och miljöns påverkan, framkom även det i studien, är förutsättningar för ett givande samspel mellan barnet och förskolläraren.