Background: Type 2-diabetes is a growing public health problem that cause suffering for people living with the disease and it is expensive for the Swedish healthcare system. The diabetes specialist nurse is often the person who stands for the continuity in the diabetes care and therefore has a big inpact on the outcome. The aim of this study was to describe the diabetes nurse’s experience of nursing care for adults with type 2-diabetes in primary care. The used method is qualitative. Eight diabetes nurses were interviewed with semi structured interviews and the content was analysed with qualitative content analysis. The result showed obstacles, dilemmas and possibilities experienced in diabetes care. Conclusion: There is a winning in knowing about obstacles, dilemmas and possibilities that can be experienced by diabetes specialist nurses in order to maintain a good diabetes care. The experienced obstacles and dilemmas needs to be continuously studied in order to keep evolving the diabetes care.

No description available.

Bakgrund: Varje år får omkring 300 barn i Sverige cancer. När ett barn får ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos är en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förändras och känslor av besvikelse, ilska och sorg kan tränga sig på. På sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras känslor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta en familj i sorg när deras barn får en cancerdiagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor genomfördes vid två olika sjukhus. Insamlad data sammanställdes och bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades utifrån sjuksköterskans upplevelser: Sjuksköterskans roll, Familjens känslomässiga berg- och dalbana och Uppmärksamma de unika mötena. Slutsats: Cancer förknippas med döden. Däremot förekommer inte sorg bara vid död. Som sjuksköterska är det viktigt att inte gå in i familjens sorg, utan istället, genom god kommunikation och information, stärka familjen och ge dem hopp. Familjen är en viktig del i omvårdnaden av sjuka barn. Genom att involvera familjen i vårdandet skapas en helhet vilket ger familjen ett inre lugn. / Background Every year, about 300 children in Sweden are diagnosed with cancer. When a child gets a cancer diagnosis it affects the whole family and it is a difficult time for everyone involved. The everyday life changes and feelings of disappointment, anger and grief can be presented. At the hospital, the nurse plays a central role in the care and is inevitably confronted by the family and their feelings. Aim: To describe the nurse’s experience of caring for a family in grief when their child gets a cancer diagnosis. Method: Semi-structured interviews with four nurses were conducted in two different hospitals. Collected data were compiled and processed by using a qualitative content analysis. Results: Three themes were identified by the nurse's experiences: The nurses’ role, The families emotional rollercoaster, and Notice the unique meetings. Conclusion: Cancer is associated with death. Grief however, does not only apply death. As a nurse it is important to avoid going into the family's grief, but instead, through good communication and information, provide them with strength and hope. The family is an important part in the care of sick children. By involving the family, a sense of wholeness and inner calm is created.

Background Globally pressures ulcers are commonly seen as hospital acquired injuries with negative consequences for the persons such as pain, suffering and also incurring high costs for society. Preventing the occurrence of pressure ulcers is an important part of nursing care and a professional responsibility for registered nurses. Person-centered care is one of the core competencies for registered nurses. Involving the person in their care and increasingthe person’s knowledge about preventive strategies, person-centered care is of great value in the prevention of pressure ulcer. Aim The aim of this study was to describe registered nurses’ experiences of preventing theoccurrence of pressure ulcers in persons receiving care in a hospital setting in Peru. Method A qualitative method was used with semi-structured interviews which were conducted at a hospital in Peru. Seven registered nurses participated in this study. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Findings The findings of this study are presented under three categories formed during the data analysis: Incorporating pressure ulcer prevention into general nursing care, recognition of the need to develop knowledge about pressure ulcers and awareness of professional responsibilities in nursing care. Conclusion Providing nursing care, following closely hospital guidelines, provides a systematic way to prevent the occurrence of pressure ulcers in persons receiving hospital care. It is important that the nurse includes the person in the care process. The registered nurses underlined the importance of education in prevention strategies.

Background: The daily nursing work includes managing of peripheral intravenous catheter, PIVC. It is the most widely used medical device and often the cause of healthcare associated infections. The most common procedure for inpatients care and used to provide fluid, medication, nutrition, or blood products. Aim: Describe nurses practice of use and management of PIVC. Method: Literature study based on 10 scientific articles worldwide. Results: Presents two themes: “Preparation and inplacement” and “Maintenance and aftercare”. Conclusion: The authors concluded that there were consistent shortcomings in the nursing of PIVC management. The aspects that the study data could demonstrate as factors for lack of care were stress, finances/availability of materials, and knowledge. / Bakgrund: I det dagliga omvårdnadsarbetet ingår hantering av perifer venkateter, PVK. Det är den mest använda medicintekniska produkten och ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Det vanligaste ingreppet för patienter som vårdas i slutenvården och används för att ge vätska, läkemedel, näring eller blodprodukter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors hantering av PVK. Metod: Litterarutstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar världen runt. Resultat: Redovisar två teman: ”Förberedande och insättning” och ”Underhåll och eftervård” Slutsats: Författarna kom fram till att det fanns genomgående brister inom omvårdnaden av PVK hantering. De aspekter som studiens data kunde påvisa som faktorer för bristande omvårdnaden var stress, ekonomi/tillgänglighet till material, samt kunskap.

Bakgrund: Kronisk smärta är ett hälsoproblem med en negativ påverkan på människors livskvalité. En av sjuksköterskornas kärnkompetenser är personcentrerad vård vilket visar ha ett positivt inflytande på kvalitén på patientens omvårdnad. Syfte:Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av personcentrerad vård vid kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie vilket resulterade i nio resultatartiklar. Resultat:Presenteras i två kategorier: Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är betydelsefull för personcentrerad vård och Hinder för personcentrerad vård med treunderkategorier: Sjuksköterskans bristande förtroende till patienten med kronisk smärta, Sjuksköterskans bristande kunskap om kronisk smärta och Samarbetshinder mellan sjuksköterska och patient för effektiv smärtbehandling vid kronisk smärta. Konklusion: Personcentrerad vård skapar en relation mellan sjuksköterskan och patienten som är viktig för att skapa en gynnsam vård kring kronisk smärta, vilket bidrar till positiva förändringar i patientens livsstil samt smärthantering. Sjuksköterskornas förtroendebrist och kunskapsbrist bidrar till en begränsning för patientens smärtbehandling. Sjuksköterskor behöver smärtutbildning för att förbättra attityder kring smärttillstånd vilket kan bidra till en god omvårdnadsprocess. / Background: Chronic pain is a health problem that negatively impacts people's quality of life. One of the nurses' core competencies is person-centered care, which shows that they positively influence the quality of the patient's nursing. Purpose: To shed light on the nurse's experiences of person-centered care for chronic pain. Method: A general literature study which resulted in nine result articles. Results:Presented in two categories: The relationship between the nurse and the patient is important for person-centered care and Barriers to person-centered care with threesubcategories: The nurse's lack of trust in the patient with chronic pain, The nurse's lack of knowledge chronic pain and Barriers to cooperation between nurse and patient to effective pain treatment in chronic pain. Conclusion: Person-centered care creates a relationship between the nurse and the patient that is important for creating favorable care for chronic pain, which contributes to positive changes in the patient's lifestyle and pain management. The nurses' lack of trust and knowledge contributes to limiting the patient's pain treatment. Nurses need pain training to improve attitudes about pain conditions, which contributes to a good nursing process.

Bakgrund: Språkbarriärer ökar globalt i takt med ökande global migration. I hälso- och sjukvården befinner sig sjuksköterskan ofta i möten där språkbarriärer uppstår. Det framkommer att bristande kommunikation har direkt negativa konsekvenser på såväl patient som vårdpersonal. Patientsäkerhet och personcentrerad vård är två områden som påverkas avsevärt av språkbarriärer. För att minska riskerna för bristande patientsäkerhet samt för att stärka den personcentrerade vården behöver hjälpmedel identifieras i syfte att överbrygga språkbarriärer. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskan upplevde användningen av kommunikationsstöd vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes, genom att artiklar hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Elva empiriska studier med kvalitativ studiedesign analyserades. Resultat: Resultatet belyser vanligt förekommande hjälpmedel och strategier som sjuksköterskor använder sig av samt deras upplevelser av dessa. Tre huvudkategorier identifierades: Mellanmänsklig kommunikation, Kommunikationshjälpmedel och Upplevda utmaningar med kommunikationsstöd. Till respektive huvudkategori presenteras tre subkategorier vardera. Slutsats: Det framkom att ett flertal hjälpmedel och strategier finns att tillgå. Dock är dess tillförlitlighet, tillgänglighet och användbarhet varierande i kvalitet. Detta resulterar ofta i att kvaliteten på omvårdnaden blir lidande. De kommunikationsstöd som undersökts i denna studie är otillräckliga och behöver kompletteras med andra hjälpmedel eller strategier. Dessa hjälpmedel och strategier behöver således vidareutvecklas. Trots varierande kvalitet anses hjälpmedel underlätta kommunikationen. En slutsats studien kommit fram till är att sjuksköterskor bör använda hjälpmedel i större utsträckning för att överbrygga språkbarriärer. / Background: Language barriers are increasing worldwide as the global migration is increasing. In the healthcare setting the nurse frequently encounters situations in which language barriers occur. It appears that inadequate communication has immediate negative consequences for patients as well as healthcare professionals. Patient safety and person-centered care are two areas significantly impacted by language barriers. To mitigate the risks of compromised patient safety and to enhance person-centered care, assistive devices need to be identified to overcome the language barriers. Aim: To conduct a research of how the nurse perceives communication supports used to overcome language barriers. Method: A qualitative literature review was conducted using two databases, PubMed and CINAHL. Eleven scientific studies with a qualitative design were analyzed. Findings: The findings address tools and strategies the nurses used and their experiences of them. Three main themes were identified, Interpersonal communication, Communication aids and Perceived challenges with the communication supports. With each main theme three subthemes is presented.  Conclusion: A variety of assistive devices and strategies are available. However, their reliability, accessibility, and usability vary in quality. Thus resulting in a frequent compromise in the quality of care. The communication supports examined in this study are insufficient and require supplementation with additional tools or strategies. These communication supports need further development. Despite varying quality, these tools are considered to facilitate communication. A conclusion this study reached is that nurses should incorporate tools more extensively to bridge the language barrier.

No description available.

<p>Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att förhålla sig professionellt i relationen till patienten inom palliativ vård. Studien genomfördes i form av en vetenskaplig litteraturöversikt med systematisk insamling och granskning av data. Totalt inkluderades elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databearbetning resulterade i tre kategorier: ”Den unika relationen”, ”Sjuksköterskans utmaning” samt ”Professionell distansering”. Sjuksköterskor upplevde att relationen inom palliativ vård präglades av närhet och känslomässigt engagemang. Den nära relationen ansågs positiv samtidigt som den innebar en risk för emotionell överbelastning. Nödvändigt var att upprätta en professionell distans för att kunna särskilja yrkesliv och privatliv. Sjuksköterskor identifierade i det en utmaning att balansera mellan närhet och distans och att kunna vara personlig utan att bli privat.</p> / <p>Palliative care is an approach which has the main emphasis on the patient’s quality of life. It is characterized by a holistic view towards the patient’s physical, psychological, social and existential need. The nurse can work with palliative care in many different contexts, and to various degrees. Nonetheless, the nurse who conducts palliative care will always have a relation building function, and the relation between the nurse and the patient will have large impact of the patient’s perceived well-being. A nurse’s professional approach to palliative care is generally thought of as her taking on a compassionate role against her patients. The purpose of this paper was to describe the nurse’s experience of establishing and keeping a professional approach to her patients in palliative care. The study was conducted as a scientific literature review with a systematic gathering and scrutinizing of data. In total, eleven qualitative scientific articles were included in the review. Three main conclusions could be drawn. First, the nurses experienced that the relations within palliative care were characterized by closeness and emotional engagement. The close relationship between the nurse and her patients was regarded as being positive, although it constituted a risk of emotional overload. Second, it was found to be necessary for the nurse to maintain a professional distance to the patient to be able to separate work from private life. Third, many nurses identified a challenge of striking an appropriate balance between closeness and distance in order to be able to be personal without being private.</p>

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att förhålla sig professionellt i relationen till patienten inom palliativ vård. Studien genomfördes i form av en vetenskaplig litteraturöversikt med systematisk insamling och granskning av data. Totalt inkluderades elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databearbetning resulterade i tre kategorier: ”Den unika relationen”, ”Sjuksköterskans utmaning” samt ”Professionell distansering”. Sjuksköterskor upplevde att relationen inom palliativ vård präglades av närhet och känslomässigt engagemang. Den nära relationen ansågs positiv samtidigt som den innebar en risk för emotionell överbelastning. Nödvändigt var att upprätta en professionell distans för att kunna särskilja yrkesliv och privatliv. Sjuksköterskor identifierade i det en utmaning att balansera mellan närhet och distans och att kunna vara personlig utan att bli privat. / Palliative care is an approach which has the main emphasis on the patient’s quality of life. It is characterized by a holistic view towards the patient’s physical, psychological, social and existential need. The nurse can work with palliative care in many different contexts, and to various degrees. Nonetheless, the nurse who conducts palliative care will always have a relation building function, and the relation between the nurse and the patient will have large impact of the patient’s perceived well-being. A nurse’s professional approach to palliative care is generally thought of as her taking on a compassionate role against her patients. The purpose of this paper was to describe the nurse’s experience of establishing and keeping a professional approach to her patients in palliative care. The study was conducted as a scientific literature review with a systematic gathering and scrutinizing of data. In total, eleven qualitative scientific articles were included in the review. Three main conclusions could be drawn. First, the nurses experienced that the relations within palliative care were characterized by closeness and emotional engagement. The close relationship between the nurse and her patients was regarded as being positive, although it constituted a risk of emotional overload. Second, it was found to be necessary for the nurse to maintain a professional distance to the patient to be able to separate work from private life. Third, many nurses identified a challenge of striking an appropriate balance between closeness and distance in order to be able to be personal without being private.