Bakgrund: Människor i livets slutskede vårdas inom samtliga vårdformer, såväl i öppen som sluten vård samt inom kommunal vård. Sjuksköterskor förväntas kunna bemöta dessa personers behov trots väldigt lite utbildning i palliativ vård under sin utbildning. Vilka är de svårigheter som dessa sjuksköterskor upplever? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa svårigheter i den allmänna palliativa vården utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultat: Analys av funnen litteratur inordnades i tre teman och sex subteman. De tre teman som framkom belyser kommunikativa svårigheter, kunskapsbrist och påfrestning samt bristen på tid och rum i arbetet. Slutsats: Resurstillgång, tid, god kommunikation samt ett väl fungerande samarbete mellan alla involverade var grunden till en god omvårdnad. Kunskap och emotionell styrka var viktigt för att bemästra de svåra situationer som uppkom i den allmänna palliativa vården. Det är önskvärt att utbildning i palliativ vård prioriteras högre i grundutbildningen för sjuksköterskor.

No description available.

Bakgrund: Allmän palliativ vård representerar alla nivåer av palliativ vård som inte tillhandahålls av den specialiserade palliativa vården. I mötet med patienter och närstående krävs att sjuksköterskan är närvarande, inkännande och tillmötesgående. För sjuksköterskor som arbetar med allmän palliativ vård kan det vara emotionellt påfrestande att ständigt möta svår sjukdom och död. Får inte sjuksköterskan stöd i detta arbete finns en ökad risk för negativa hälsoeffekter som stress och empatitrötthet.  Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar i den allmänna palliativa vården upplever yttre och inre stöd. Metod: En litteraturöversikt utfördes bestående av tio kvalitativa artiklar som tematiskt analyserades med stöd av Braun och Clarke (2006). Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet: Sjuksköterskors upplevelser av yttre stöd och Sjuksköterskors upplevelser av inre stöd. Underteman var Upplevelser av stöd från arbetsgivaren, Upplevelser av kollegialt stöd, Upplevelser av socialt stöd från familj och vänner, Upplevelser av personliga stödstrategier och Upplevelser av självomsorg. Slutsats: Stöd behövs på olika sätt för de sjuksköterskor som arbetar inom allmän palliativ vård. Yttre stöd kan ges på arbetstid från arbetsgivaren, kollegor och familj och vänner. Inre stöd är det sjuksköterskan ger sig själv genom personliga stödstrategier och självomsorg.

Bakgrund: Allmän palliativ vård representerar alla nivåer av palliativ vård som inte tillhandahålls av den specialiserade palliativa vården. I mötet med patienter och närstående krävs att sjuksköterskan är närvarande, inkännande och tillmötesgående. För sjuksköterskor som arbetar med allmän palliativ vård kan det vara emotionellt påfrestande att ständigt möta svår sjukdom och död. Får inte sjuksköterskan stöd i detta arbete finns en ökad risk för negativa hälsoeffekter som stress och empatitrötthet.   Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar i den allmänna palliativa vården upplever yttre och inre stöd. Metod: En litteraturöversikt utfördes bestående av tio kvalitativa artiklar som tematiskt analyserades med stöd av Braun och Clarke (2006). Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet: Sjuksköterskors upplevelser av yttre stöd och Sjuksköterskors upplevelser av inre stöd. Underteman var Upplevelser av stöd från arbetsgivaren, Upplevelser av kollegialt stöd, Upplevelser av socialt stöd från familj och vänner, Upplevelser av personliga stödstrategier och Upplevelser av självomsorg. Slutsats: Stöd behövs på olika sätt för de sjuksköterskor som arbetar inom allmän palliativ vård. Yttre stöd kan ges på arbetstid från arbetsgivaren, kollegor och familj och vänner. Inre stöd är det sjuksköterskan ger sig själv genom personliga stödstrategier och självomsorg.

Bakgrund: En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet och området är sparsamt studerat inom palliativ vård. För att kunna bedöma munstatus på ett strukturerat sätt rekommenderas Revised Oral Assessment Guide (ROAG) att användas i Sverige. Året som studien utfördes gavs en prestationsersättning till alla svenska kommuner som använde ROAG och dokumenterade munhälsa i det nationella kvalitetsregistret senior alert. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om munhälsobedömningar gjorts enligt ROAG, och om åtgärderna som vidtagits stämmer överens med ROAGs rekommendationer. Det har även studerats om läkare eller tandläkare konsulterats, då allvarliga problem med munhälsan upptäcktes. Metod: En retrospektiv kvantitativ studie ägde rum på en palliativ slutenvårdsavdelning Pappersjournaler av 68 patienter granskades. Patienter som inte var i en palliativ fas eller som hade gått bort inom en vecka efter ankomst exkluderades från studien. En granskningsmall och anteckningsblock användes för att kunna sammanställa all dokumentation från journalerna. Resultat: Resultatet visade brist på dokumentation inom området munvård, och ROAG formuläret hade använts i en av 68 journaler. Det fanns få beskrivna åtgärder. Av 103 identifierade problemområden fanns 8 problemområden där åtgärderna fullständigt stämde överens med ROAG. 29 patienter hade läkemedel mot munsvamp ordinerat av läkare. Av dessa 29 fanns 12 journaler där det inte stod någonting om munvård, utom just i läkemedelslistan. Slutsats: Denna studie tyder på att det finns brister i dokumentationen av munhälsa och munvård. Bristerna skulle kunna leda till ett onödigt vårdlidande för patienten. Orsaken till detta behöver undersökas, och rutiner för munvårdsbedömningar bör säkerställas. / Background: Good oral health is important for general wellbeing and there is a lack of studies within this area.  In Sweden it is recommended that Revised Oral Assessment Guide (ROAG) is used in order to assess oral health in a structured way. The year the study was performed a monetary performance reward was given to all Swedish counties if they used ROAG and documented oral health in a Swedish national register called senior alert. Aim: The aim of this study was to examine if oral health care assessments had been made using ROAG (revised oral assessment guide), and weather the measures that were made coincided with ROAGS recommendations. The aim also included studying if a doctor or dentist were consulted, if serious problems with oral health were discovered. Method: A retrospective study took place at a hospice. The printed journals of 68 patients were studied. Patients who were not in a palliative phase, or had passed away within a week of arrival were excluded from the study. A review template and a notebook were used to compile the documentation from the journals. Result: The result showed a lack of documentation of oral health and that the ROAG form was only used in one of 68 journals. There were few documented actions mentioned to rectify identified problems. Amongst 103 problem areas there were 8 that had actions mentioned that coincided with ROAGs recommendations. 29 patients had an oral antifungal drug prescribed by a doctor. Amongst these 29 patients there were 12 journals that did not mention oral health care in any way, except from on the medical ordination list. Conclusion: This study showed that there was a lack of documentation within the nursing field of oral health care. This could lead to unnecessary suffering for the patient. The reason behind this should be examined, and routines for the use of oral assessment guides should be secured.

No description available.