Bakgrund: Ben- och fotsår förutses öka i världen då människor lever längre. Sårsmärta är vanligt förekommande hos patienter som har svårläkta ben- och fotsår och kan behandlas på olika sätt. Distriktssköterskor inom hemsjukvården har ett komplext ansvar för dessa patienter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av smärtbehandling till patienter med svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. Metod: Tre hemsjukvårdsenheter med total 14 deltagare intervjuades. Intervjuarna har genomförts i en kommun i södra Sverige och analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Kompetens påverkar möjlighet till smärtbedömning i hemmet, Vikten av tillämpning av olika strategier för smärtbehandling i hemmet och Organisatoriska behov i hemsjukvården. Det framkom att distriktssköterskors kompetens påverkade bedömning av sårsmärta i hemmet. Distriktssköterskorna använde olika strategier för smärtbehandling vid ben- och fotsår. De påtalade även vikten av att ha rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva en säker vård i patienternas hem. Slutsats: Vid smärtbedömning behövs bland annat användning av smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskor behöver ha kunskap och möjlighet att använda olika behandlingsstrategier för smärtlindring. Det behövs även tydliga rutiner och gemensamma riktlinjer i arbetet med smärta vid svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. / Background: Leg and foot ulcers are expected to increase in the world as people live longer. Ulcer pain is common in patients who have difficult-to-heal leg and foot ulcers and can be treated in different ways. District nurses in home care service have a complex responsibility for these patients. Aim: The aim of the study was to describe district nurses' experiences of pain management for patients with difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service. Method: Three home care service units with a total of 14 participants were interviewed. The interviews were conducted in a municipality in southern Sweden and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with a manifest approach. Results: The results are presented in three categories: Competence affect the possibility of pain assessment at home, The importance of applying different strategies for pain management at home and Organizational needs in home care service. It was found that the competence of district nurses influenced the assessment of wound pain in patients' homes. The district nurses used different strategies for pain management of leg and foot ulcers. They also emphasized the importance of having the right organizational conditions to be able to provide safe care in patients' homes. Conclusion: When assessing pain, the use of pain assessment instruments is required, among other things. District nurses need to have the knowledge and ability to use different treatment strategies for pain relief. There is also a need of clear routines and common guidelines in the work with pain in difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av vad som underlättade och hindrade evidensbaserad vård av ben- och fotsår inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Samtliga arbetade på hälsocentraler i södra Hälsingland. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes PARIHS modellen. Huvudresultat: I studien framkom olika faktorer som underlättar respektive hindrar distriktssköterskor inom primärvården att arbeta efter en rutin för ben- och fotsår. Det som underlättade var ett välfungerande teamarbete på arbetsplatsen, att rutinen var anpassad så att den var lätt att arbeta efter och att den fanns lättillgänglig i datasystemet, specifik kunskap om sårvård och ett engagemang för patienten och för ämnet sårvård samt att patienten behöver stöd och utbildning för att kunna medverka i vården. Det som hindrade var bristande förståelse och engagemang från chef och kollegor, svårigheter att motivera patienterna till att medverka till behandling samt att journalsystemet inte var anpassat efter ben- och fotsårsrutinen. Slutsats: I studien framkom olika faktorer som underlättade och hindrade distriktssköterskor att använda sig av evidensbaserad vård av ben- och fotsår i det dagliga arbetet. Det som påverkade distriktssköterskornas användning av rutinen var i störst utsträckning faktorer i omgivningen. För att underlätta för distriktssköterskor att kunna arbeta enligt evidensbaserad sårvård måste ansträngningar göras för att undanröja hinder. PARIHS modellen kan användas som stödjande verktyg före, under och efter implementeringsprocessen. / Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' experiences of the facilitating and preventative factors that influence the use of evidence-based wound care in primary healthcare. Method : A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses. All worked at health centers in southern Hälsingland. The interviews were transcribed and analyzed by qualitative content analysis. As a theoretical reference frame, the PARIHS model was used. Main outcome : The study revealed different factors that facilitate or prevent district nurses in primary healthcare to work for a routine for leg and foot ulcers. What facilitated was a well-functioning team work at the workplace, that the routine was adapted so that it was easy to work after and was easily accessible in the computer system, specific knowledge about wound care and commitment to the patient and on the subject of wound care and that the patient needs support and education to be able to participate in healthcare. What was prevented was insufficient understanding and commitment from the boss and colleagues, difficulty in motivating patients to participate in treatment and that the journal system was not adapted to the leg and foot routine. Conclusion : The study identified various factors which facilitated and prevented district nurses from using evidence-based care of leg and foot ulcers in their daily work. What influenced the use of the routine by district nurses was to the greatest extent factors in the environment. In order to facilitate district nurses to work according to evidence-based wound care, efforts must be made to eliminate obstacles. The PARIHS model can be used as a supporting tool before, during and after the implementation process.