• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med behandlingen av patienter med ben- och fotsår i primärvården

Jonsson, Anna-Carin, Westh, Anette January 2018 (has links)
distriktssköterskorna och sjuksköterskorna en känsla av ensamarbete. En bristfällig dokumentation utan en vårdplan att följa resulterade till ett ostrukturerat arbetssätt. Slutsats. I studien framkom att distriktssköterskor och sjuksköterskor hade en önskan om att mer kontinuitet i arbetet, mer kunskap och mer engagemang från läkarna skulle finnas. Det framkom även att det fanns stora utmaningar i arbetet. En av de större utmaningarna var att få patienten delaktig i behandlingen. På de hälsocentraler där det fanns en såransvarig distriktssköterska eller sjuksköterska upplevdes arbetet mer strukturerat. Mot bakgrund av detta examinationsarbetet kan det sammanfattas att adekvat behandling av ben- och fotsår krävde specifik kunskap, kontinuerlig och strukturerat arbetssätt ledd av speciellt ansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienter med ben- och fotsår i primärvården i Region Gävleborg. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Tio distriktssköterskor och två sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest och latent analys. Den teoretiska referensram som användes var PARIHS-modellen. Resultat. Ett underliggande tema framkom i studien: Att vara i ett svårmanövrerat men ändå glädjande och stimulerande sammanhang. I de sex beskrivande kategorierna framkom att distriktssköterskorna och sjuksköterskorna genom sina erfarenheter upplevde att arbetet med denna patientgrupp i primärvården underlättades med kontinuitet, kunskap och patientens delaktighet för en god sårbehandling. Vidare framkom även att en god samverkan mellan olika professioner kring patienten var av stor vikt. Vid bristande samverkan upplevde di
2

Distriktssköterskors erfarenheter av vad som underlättar och hindrar evidensbaserad vård av ben- och fotsår : En kvalitativ studie / The district nurses´ experience of facilitators and barriers to evidence-based leg ulcer care : A qualitative study

Harrysson, Åsa, Henriksson, Camilla January 2018 (has links)
Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av vad som underlättade och hindrade evidensbaserad vård av ben- och fotsår inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Samtliga arbetade på hälsocentraler i södra Hälsingland. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes PARIHS modellen. Huvudresultat: I studien framkom olika faktorer som underlättar respektive hindrar distriktssköterskor inom primärvården att arbeta efter en rutin för ben- och fotsår. Det som underlättade var ett välfungerande teamarbete på arbetsplatsen, att rutinen var anpassad så att den var lätt att arbeta efter och att den fanns lättillgänglig i datasystemet, specifik kunskap om sårvård och ett engagemang för patienten och för ämnet sårvård samt att patienten behöver stöd och utbildning för att kunna medverka i vården. Det som hindrade var bristande förståelse och engagemang från chef och kollegor, svårigheter att motivera patienterna till att medverka till behandling samt att journalsystemet inte var anpassat efter ben- och fotsårsrutinen. Slutsats: I studien framkom olika faktorer som underlättade och hindrade distriktssköterskor att använda sig av evidensbaserad vård av ben- och fotsår i det dagliga arbetet. Det som påverkade distriktssköterskornas användning av rutinen var i störst utsträckning faktorer i omgivningen. För att underlätta för distriktssköterskor att kunna arbeta enligt evidensbaserad sårvård måste ansträngningar göras för att undanröja hinder. PARIHS modellen kan användas som stödjande verktyg före, under och efter implementeringsprocessen. / Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' experiences of the facilitating and preventative factors that influence the use of evidence-based wound care in primary healthcare. Method : A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses. All worked at health centers in southern Hälsingland. The interviews were transcribed and analyzed by qualitative content analysis. As a theoretical reference frame, the PARIHS model was used. Main outcome : The study revealed different factors that facilitate or prevent district nurses in primary healthcare to work for a routine for leg and foot ulcers. What facilitated was a well-functioning team work at the workplace, that the routine was adapted so that it was easy to work after and was easily accessible in the computer system, specific knowledge about wound care and commitment to the patient and on the subject of wound care and that the patient needs support and education to be able to participate in healthcare. What was prevented was insufficient understanding and commitment from the boss and colleagues, difficulty in motivating patients to participate in treatment and that the journal system was not adapted to the leg and foot routine. Conclusion : The study identified various factors which facilitated and prevented district nurses from using evidence-based care of leg and foot ulcers in their daily work. What influenced the use of the routine by district nurses was to the greatest extent factors in the environment. In order to facilitate district nurses to work according to evidence-based wound care, efforts must be made to eliminate obstacles. The PARIHS model can be used as a supporting tool before, during and after the implementation process.

Page generated in 0.0515 seconds