<p><strong>Bakgrunden </strong>visade att<strong> </strong>omvårdnaden av svårläkta ben- och fotsår omfattade en stor del av sjuksköterskornas arbetsuppgifter inom kommunal hemsjukvård. Allt fler vårdtagare med omfattande hälsoproblem och kroniska åkommor finns idag där patientundervisningen blir central i omvårdnaden . <strong>Syftet </strong>med studien<strong> </strong>var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad och undervisning av vårdtagare med svårläkta ben- och fotsår.<strong> Metoden </strong>var en hermeneutisk kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med tematiska frågor och innehållsanalys. <strong>Urvalet</strong> var strategiskt och omfattade femton sjuksköterskor i sju olika kommuner inom kommunal hemsjukvård i Region Skåne. <strong>I resultatet </strong>identifierades sju teman och underliggande subteman av sjuksköterskornas erfarenheter. De sju temana var Kunskapsområden för omvårdnad/undervisning, Relationella förutsättningar för omvårdnad/undervisning, Genomförande av omvårdnad/undervisning, Utbildning av närstående, Utbildning av personal, Organisatoriska villkor för omvårdnad/undervisning samt Förbättringsförslag. <strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad och undervisning av vårdtagare med svårläkta ben- och fotsår var att den grundas i tillit, omsorg, respekt, delaktighet och samarbete som kräver både tid, rum och goda organisatoriska villkor. Sjuksköterskornas erfarenheter av patientundervisning kan tolkas som uttryck för deliberativ pedagogik och leder till att vårdtagarna kan uppleva en känsla av sammanhang (KASAM) i sin situation.</p> / <p><strong>The background</strong>: Caring about hard to heal leg- and foot ulcers comprise a considerable part of the trained nurse work in the homecare. Today we have a growing part of patients with complex in health problems and chronic diseases which makes patient education an essential part of the caring process. <strong>The aim </strong>of this study was to elucidate the trained nurse’s experiences of caring and education of patients with slow-healing leg- and foot ulcers. <strong>The method</strong> was hermeneutic qualitative with half structured interviews with thematic questions and content analysis. The sample was strategical and includes fifteen trained nurses in homecare, from seven districts in South Sweden. <strong>The result </strong>showed seven themes and underlying subthemes. The seven themes was knowledge about caring/education, relational presumption for caring/education, accomplishment of caring/education, education of closely, education of personal, organizational condition for caring/education and improvements. <strong>The conclusion </strong>of the study<strong> </strong>is that the trained nurses experiences of caring and education of patients with slow-healing leg- and foot ulcers is a foundation in reliance, care, respect, participation and collaboration, that needs time, space and organizational conditions. The trained nurse’s experiences of patient education can bee seen as deliberative pedagogic and a possible feeling of the sense of coherence (SOC) for the patients in their situation.</p>

distriktssköterskorna och sjuksköterskorna en känsla av ensamarbete. En bristfällig dokumentation utan en vårdplan att följa resulterade till ett ostrukturerat arbetssätt. Slutsats. I studien framkom att distriktssköterskor och sjuksköterskor hade en önskan om att mer kontinuitet i arbetet, mer kunskap och mer engagemang från läkarna skulle finnas. Det framkom även att det fanns stora utmaningar i arbetet. En av de större utmaningarna var att få patienten delaktig i behandlingen. På de hälsocentraler där det fanns en såransvarig distriktssköterska eller sjuksköterska upplevdes arbetet mer strukturerat. Mot bakgrund av detta examinationsarbetet kan det sammanfattas att adekvat behandling av ben- och fotsår krävde specifik kunskap, kontinuerlig och strukturerat arbetssätt ledd av speciellt ansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienter med ben- och fotsår i primärvården i Region Gävleborg. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Tio distriktssköterskor och två sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest och latent analys. Den teoretiska referensram som användes var PARIHS-modellen. Resultat. Ett underliggande tema framkom i studien: Att vara i ett svårmanövrerat men ändå glädjande och stimulerande sammanhang. I de sex beskrivande kategorierna framkom att distriktssköterskorna och sjuksköterskorna genom sina erfarenheter upplevde att arbetet med denna patientgrupp i primärvården underlättades med kontinuitet, kunskap och patientens delaktighet för en god sårbehandling. Vidare framkom även att en god samverkan mellan olika professioner kring patienten var av stor vikt. Vid bristande samverkan upplevde di

Bakgrund: Ben- och fotsår förutses öka i världen då människor lever längre. Sårsmärta är vanligt förekommande hos patienter som har svårläkta ben- och fotsår och kan behandlas på olika sätt. Distriktssköterskor inom hemsjukvården har ett komplext ansvar för dessa patienter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av smärtbehandling till patienter med svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. Metod: Tre hemsjukvårdsenheter med total 14 deltagare intervjuades. Intervjuarna har genomförts i en kommun i södra Sverige och analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Kompetens påverkar möjlighet till smärtbedömning i hemmet, Vikten av tillämpning av olika strategier för smärtbehandling i hemmet och Organisatoriska behov i hemsjukvården. Det framkom att distriktssköterskors kompetens påverkade bedömning av sårsmärta i hemmet. Distriktssköterskorna använde olika strategier för smärtbehandling vid ben- och fotsår. De påtalade även vikten av att ha rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva en säker vård i patienternas hem. Slutsats: Vid smärtbedömning behövs bland annat användning av smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskor behöver ha kunskap och möjlighet att använda olika behandlingsstrategier för smärtlindring. Det behövs även tydliga rutiner och gemensamma riktlinjer i arbetet med smärta vid svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. / Background: Leg and foot ulcers are expected to increase in the world as people live longer. Ulcer pain is common in patients who have difficult-to-heal leg and foot ulcers and can be treated in different ways. District nurses in home care service have a complex responsibility for these patients. Aim: The aim of the study was to describe district nurses' experiences of pain management for patients with difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service. Method: Three home care service units with a total of 14 participants were interviewed. The interviews were conducted in a municipality in southern Sweden and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with a manifest approach. Results: The results are presented in three categories: Competence affect the possibility of pain assessment at home, The importance of applying different strategies for pain management at home and Organizational needs in home care service. It was found that the competence of district nurses influenced the assessment of wound pain in patients' homes. The district nurses used different strategies for pain management of leg and foot ulcers. They also emphasized the importance of having the right organizational conditions to be able to provide safe care in patients' homes. Conclusion: When assessing pain, the use of pain assessment instruments is required, among other things. District nurses need to have the knowledge and ability to use different treatment strategies for pain relief. There is also a need of clear routines and common guidelines in the work with pain in difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. Resultat: De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse. / Background: Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. Aim: The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. Method: A literature review based on qualitative empirical studies. Results: The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. Conclusions: The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av vad som underlättade och hindrade evidensbaserad vård av ben- och fotsår inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Samtliga arbetade på hälsocentraler i södra Hälsingland. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes PARIHS modellen. Huvudresultat: I studien framkom olika faktorer som underlättar respektive hindrar distriktssköterskor inom primärvården att arbeta efter en rutin för ben- och fotsår. Det som underlättade var ett välfungerande teamarbete på arbetsplatsen, att rutinen var anpassad så att den var lätt att arbeta efter och att den fanns lättillgänglig i datasystemet, specifik kunskap om sårvård och ett engagemang för patienten och för ämnet sårvård samt att patienten behöver stöd och utbildning för att kunna medverka i vården. Det som hindrade var bristande förståelse och engagemang från chef och kollegor, svårigheter att motivera patienterna till att medverka till behandling samt att journalsystemet inte var anpassat efter ben- och fotsårsrutinen. Slutsats: I studien framkom olika faktorer som underlättade och hindrade distriktssköterskor att använda sig av evidensbaserad vård av ben- och fotsår i det dagliga arbetet. Det som påverkade distriktssköterskornas användning av rutinen var i störst utsträckning faktorer i omgivningen. För att underlätta för distriktssköterskor att kunna arbeta enligt evidensbaserad sårvård måste ansträngningar göras för att undanröja hinder. PARIHS modellen kan användas som stödjande verktyg före, under och efter implementeringsprocessen. / Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' experiences of the facilitating and preventative factors that influence the use of evidence-based wound care in primary healthcare. Method : A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses. All worked at health centers in southern Hälsingland. The interviews were transcribed and analyzed by qualitative content analysis. As a theoretical reference frame, the PARIHS model was used. Main outcome : The study revealed different factors that facilitate or prevent district nurses in primary healthcare to work for a routine for leg and foot ulcers. What facilitated was a well-functioning team work at the workplace, that the routine was adapted so that it was easy to work after and was easily accessible in the computer system, specific knowledge about wound care and commitment to the patient and on the subject of wound care and that the patient needs support and education to be able to participate in healthcare. What was prevented was insufficient understanding and commitment from the boss and colleagues, difficulty in motivating patients to participate in treatment and that the journal system was not adapted to the leg and foot routine. Conclusion : The study identified various factors which facilitated and prevented district nurses from using evidence-based care of leg and foot ulcers in their daily work. What influenced the use of the routine by district nurses was to the greatest extent factors in the environment. In order to facilitate district nurses to work according to evidence-based wound care, efforts must be made to eliminate obstacles. The PARIHS model can be used as a supporting tool before, during and after the implementation process.