Interaktion mellan sjuksköterska och patient påverkar upplevelsen av vård. Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent för patienten och dess hälsotillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhållande som påverkar manliga patienters upplevelse av vård. Teoretisk ram för arbetet är Madeleine Leiningers Transkulturell omvårdnad och då främst hennes sunrise modell som inspirerat författarna både beträffande enkätframställan, analys och tolkning av materialet. Metoden är en empirisk studie som behandlar sexton enkätsvar från onkologisk klinik i Skåne. Bortfall och litet underlag till trots har vissa nyanser och spektra kring manliga patienters upplevelse av vård, gått att skönja. Resultatet svarar däremot tveksamt på om genusrelaterade relationer mellan kvinnlig sjuksköterska och manlig patient föreligger. Flera uppslag har däremot framkommit i denna studie som lockar till mer ingående forskning. / Interaction between nurse and patient influence the experience of care. The experience of care is there for an important component for the patient and his/her health condition. The aim of this study is to examine whether there are gender related circumstances that effects male patients experience of care. Theoretical framework for the study is Madeleine Leiningers Transcultural nursing and foremost her sunrise model that inspired the authors both regarding the manufacturing of the questionnaire, analyses and interpretation of the material. The method is an empirical study that handles sixteen questioner answers from an oncholgical clinic in Skåne. Despite reduction and a small population some nuances and spectra about male patients experience of care, have been able to descry. The result answers however doubtfully if gender related relations between female nurse and male patient exists. Several ideas have on the other hand emerged in this study that entice to further research.

Sjuksköterskor har lång erfarenhet av att möta och vårda multisjuka äldre som lever och lider av långvarig smärta. Smärtan kan visas som symtom orsakad av otillräckligt eller ej adekvat behandling. Det resulterar i en gradvis funktionsnedsättning både fysiskt och psykiskt hos multisjuka äldre. Därför är det av stor vikt att undersöka samt få mer kunskap om hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign. Åtta sjuksköterskor deltog och bidrog med sin kunskap och erfarenhet. Materialet som insamlades analyserades med induktiv innehållsanalys. Analysen av sjuksköterskors upplevelse resulterade i tre kategorier; Se hela människan, Lindra smärtan samt Kunskap och kompetens. Kategorierna var i sin tur uppbyggda av totalt sju subkategorier. I diskussionen diskuteras vikten av att ha kunskap om vad individuell anpassning innebär samt en strukturerad smärtlindring som bidrar till att minska patientens lidande. Det är av största vikt är att uppnå en ökning av patientens livskvalité genom förbättring av fysisk och psykisk hälsa. Som blivande specialistsjuksköteror med inriktning Vård av Äldre kan denna kunskap bidra till ett vårdande förhållningssätt, vilket innebär att stötta och hjälpa patienten med att öka sin livskvalitet. / Background: Nurses have for many years cared for multi-sick elderly people whom are suffering from long-term pain. The pain may appear as symptoms caused by inadequate treatment. This results in a gradual impairment of both physical and mental health of the multi-ill elderly. Therefore, it is of great importance to investigate and gain more knowledge about how nurses perceive caring for multi-ill elderly people with long-term pain. Aim: The purpose is to describe how nurses experience caring for multi-sick elderly people with long-term pain. Method: The study has a qualitative inductive approach to elucidate nurses' experience, knowledge and attitude. Data was collected using three phases, eight nurses participated and contributed with their knowledge and experience. The data collected was analyzed by means of qualitative content analysis. Results: The analysis of nurses' experiences resulted in three categories; see the entire person, pain relief, knowledge and competence. The categories were made up by seven subcategories. Conclusion: The importance of having knowledge of what individual adaptation means and having a structured adequate pain relief that helps to reduce the patient's suffering. It is important to achieve an increase in the patient's quality of life through improvement of physical and mental health. As future specialist nurses with a focus on Care for the Elderly, this knowledge can contribute to a way of working that is based on an attitude which means to support and help the patient to increase their quality of life.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått.  Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått. Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.