Sammanfattning Bakgrund: Kärnkompetensen säker vård beskriver sjuksköterskans arbetssätt för att patientsäkerhet ska uppnås. Patientsäkerhet är ett system inom hälso- och sjukvårdsystemet som reducerar förekomst av negativa händelser, men också hur återhämtningen sker. Säker vård är en av de sex kärnkompetenser som kan vara av bidragande orsak till att Posthorax västen är framtagen. En smärtlindrande väst skulle kunna innebära mindre lidande för patienten, kortare sjukhusvistelser och därmed en positiv kostnadsfråga för sjukvården samt kunna stärka sjuksköterskan att utföra en mer patientsäker vård. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av posthorax västens inverkan på patienters smärtupplevelser efter en CABG operation. Metod: Semistrukturerad kvalitativ intervjustudie med åtta sjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys, som är en tolkning från bland annat Krippendorf. Resultat: Tre kategorier identifierades, vilket var patienters behov av smärtlindring, smärtlindring genom trygghet och smärtupplevelser genom obekvämlighet. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrev att västen var till stor nytta och gav patienterna lindring av smärta samt trygghet genom bärandet av västen. Slutsats: Åtta intervjuer genomfördes på sjuksköterskor, på en thorax avdelning. Det som framkom under intervjuerna var att västen hade viss inverkan på patienters smärtupplevelser enligt sjuksköterskornas erfarenheter. Vissa av sjuksköterskornas erfarenheter beskrev västen som direkt smärtlindrande, och några uttalade ingen direkt smärtlindring utan antydde västens smärtlindring genom tryggheten som patienten upplevde av att bära västen. I studien framkom även negativa aspekter om västen, så som obekvämligheten och dess passform på vissa patienter.

<p>Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients’ experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed. The study was performed in eighty-one consecutive women who had an appointment for further investigations after a breast screening. A self-administered questionnaire was designed specifically for this study and mailed to the participants. Results: All of the participants where very satisfied to have all the examinations, tests, counseling with a doctor and to see a nurse in the same day. The results included both woman diagnosed with and without cancer and independent on the type or number of examinations the women had had.</p>

Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients’ experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed. The study was performed in eighty-one consecutive women who had an appointment for further investigations after a breast screening. A self-administered questionnaire was designed specifically for this study and mailed to the participants. Results: All of the participants where very satisfied to have all the examinations, tests, counseling with a doctor and to see a nurse in the same day. The results included both woman diagnosed with and without cancer and independent on the type or number of examinations the women had had.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress. Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.     Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård. Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar. Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.                                                             Nyckelord: Empirisk studie, intervjustudie, patientsäker vård, sjuksköterska, stress

Bakgrund: Vid en undersökning av Sveriges alkoholkonsumtion år 2014 var det 128 000 personer som var i ett missbruk av alkohol. Negativt förhållningssätt till patienter med alkoholmissbruk såsom att patienterna inte var riktigt sjuka då missbruket anses av sjuksköterskor vara självförvållat. Detta förhållningssätt har gjort att sjuksköterskor tyckte att patienter med alkoholmissbruk inte förtjänade lika vård och bemötande som andra patientgrupper. Sjuksköterskor menade på att bristen på utbildning och kunskap var en bidragande faktor till problematiken med negativt förhållningssätt.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt i omvårdnaden till patienter med alkoholmissbruk.                                                                                                                                                                                                    Metod: Studien genomfördes med en empirisk kvalitativ ansats med en manifest innehållsanalys som öppnade upp möjligheten till fördjupning av sjuksköterskors erfarenheter inom vården till patienter med alkoholmissbruk. Urvalet av sjuksköterskorna till intervjuerna gjordes utifrån arbetserfarenhet och anställning inom primärvården.     Resultat: Under studien framkom det tre huvudkategorier. Erfarenheter av alkoholmissbruk, vilket sjuksköterskor beskrev erfarenheter av patienter med alkoholmissbruk huvudsakligen som svårt. Sjuksköterskornas bemötande till patienterna, vilket sjuksköterskorna upplevde som övervägande positivt på samtliga verksamheter. Förbättring av omvårdnaden, vilket sjuksköterskorna menade på var bristande i systemet vid omvårdnaden av patienter med alkoholmissbruk.  Slutsats: Bristen på utbildning av alkoholmissbruk var den främsta faktorn till ett negativt förhållningssätt och detta behövde utvecklas av landsting och kommuner för att vården till patienter med alkoholmissbruk skulle förbättras.

Omkring 30 elever i de senare åren av gymnsieutbildningen fick av mig diskussionsuppgifter i vilka de skulle jämföra en svensk översatt text med dess originalversion på engelska. Sammanlagt svarade 17 elever på uppgifterna. Genom frågor för enskilda reflexioner inom ämnet, samlade jag mycket information vilket jag sedan kom att använda för att resonera kring min huvudsakliga fråga. Frågan behandlar hur personer utan nämnvärda förkunskaper eller intresse inom översättningsteori reagerade på en översatt text i jämförelse med dess originalversion. Diskussionsuppgiften genererade goda reflexioner hos ungdomarna som kan liknas vid dem som förs inom de teoretiska skolorna. Eleverna fann vissa nyckelbegrepp och kom även med nya idéer som jag inte hade funderat över. Genom elevernas funderingar kunde jag sedermera skapa jämförelser mellan dessa och de teoretiska skolornas begreppsvärld och innehåll. Man kan dock påstå att även utan att vara initierade i ämnet kunde ungdomarnas resonemang jämföras med de teoretiska skolornas diskussioner.

Previous research on the transition from junior to senior has identified factors that affects athletes in their transition. The purpose of this study was to examine tennis players experiences in their junior-to-senior transition. This study aimed to answer the following question: What demands, resources, barriers and coping-strategies does a tennis player experience in the different phases outlined in the model by Stambulova, Pehrson &amp; Olsson (2017)? Semi-structured interviews were conducted on eight juniors and seniors from two different tennis clubs in Southern Sweden. Analysis identified 516 meaning units and 50 sub-themes distributed into four phases of the transition. An adjusted model was presented, that better explains tennis players experiences in their junior- to-senior transition. The adjusted model depicts a tennis players individuality, social needs and responsibility. The functions of a transition are the same no matter the sport. Although structural and cultural differences between sports cause players to experience and move through the transition differently. This result should, in light of prior research, implicate more research on tennis players experiences in their transition from junior to senior.

<p>Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse.</p><p>Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.</p><p>Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.</p><p>Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.</p><p>Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.</p><p>Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.</p>

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin. Intervjuerna bearbetades med innehållsanalys och resulterade i kategorierna Syn på alternativ medicin med subkategorierna positiv respektive negativ syn, Erfarenhet av alternativ medicin, Användning av alternativ medicin som sjuksköterska samt Information och tillgänglighet med subkategorin kostnad av alternativ medicin. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna ser alternativ medicin på olika sätt men de flesta har en positiv inställning till alternativ medicin. Massage och akupunktur är de alternativa behandlingsformer som flest deltagare nämner. Samtliga studenter är positivt inställda till användning av alternativ medicin som sjuksköterskor om behandlingsformerna är evidensbaserade. Alla intervjudeltagare har på ett eller annat sätt erfarenhet av alternativ medicin. Ämnet uppfattas av både deltagare och författare som ett stort område. Studien har för avsikt att öka medvetenheten vad gäller bemötande av patienter som intresserar sig för behandlingsformer utanför skolmedicinen.

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse. Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit. Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa. Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet. Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ. Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.