<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre människors upplevelser av smärta och vilken smärtbehandling de fick. Metoden var en beskrivande litteraturstudie och för att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Cinahl, Science Direct och Medline (Pubmed). Resultatet visade att många av de äldre upplevde smärta på något sätt och ansåg att det var något de måste lära sig leva med. Aktiviteter i hemmet ökade ofta smärtan. Smärtan medförde att den fysiska aktiviteten minskade. Muskuloskeletal smärta var vanligast med smärta i rygg, ben, knän, fötter och höfter. Smärtan ledde till att livskvaliteten minskade och att de äldre blev mer beroende av hjälp. Kvinnor hade mer långvarig smärta och kände sig också mer deprimerade än männen. Äldre var ofta underbehandlade mot smärta och många med svår smärta använde inte smärtstillande läkemedel eller endast en låg dos. En bra läkemedelsbehandling förbättrade aktivitet och sömn. Många var intresserade av icke farmakologisk behandling och att delta i tränings- och avslappningsprogram för att hantera smärtan.</p> / <p>The aim of this study was to describe elderly people's experiences of pain and which treatment of pain they received. To answer the questions a descriptive literature review was made. The literature search was done in the following databases; Cinahl, Science Direct and Medline (Pubmed). The result showed that several of the elderly experienced pain in some way and believed it was something they had to live with. Most of the time activities at home increased the pain there the pain often decreased the physical activity.  The results showed also that musculoskeletal pain in back, legs, knees, feet and hips was most common. Pain resulted in reduced quality of life and the elderly became more dependent of support. Women experienced more chronic pain and were more depressed than men. The elderly was often undertreated against pain and many with difficult pain not used analgesics or only a low dose. A good pharmacological treatment improved activity and sleep. Majority of the elderly was interested of non-pharmacological treatment and to attend relaxation- and training's programs in order to handle the pain.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre människors upplevelser av smärta och vilken smärtbehandling de fick. Metoden var en beskrivande litteraturstudie och för att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Cinahl, Science Direct och Medline (Pubmed). Resultatet visade att många av de äldre upplevde smärta på något sätt och ansåg att det var något de måste lära sig leva med. Aktiviteter i hemmet ökade ofta smärtan. Smärtan medförde att den fysiska aktiviteten minskade. Muskuloskeletal smärta var vanligast med smärta i rygg, ben, knän, fötter och höfter. Smärtan ledde till att livskvaliteten minskade och att de äldre blev mer beroende av hjälp. Kvinnor hade mer långvarig smärta och kände sig också mer deprimerade än männen. Äldre var ofta underbehandlade mot smärta och många med svår smärta använde inte smärtstillande läkemedel eller endast en låg dos. En bra läkemedelsbehandling förbättrade aktivitet och sömn. Många var intresserade av icke farmakologisk behandling och att delta i tränings- och avslappningsprogram för att hantera smärtan. / The aim of this study was to describe elderly people's experiences of pain and which treatment of pain they received. To answer the questions a descriptive literature review was made. The literature search was done in the following databases; Cinahl, Science Direct and Medline (Pubmed). The result showed that several of the elderly experienced pain in some way and believed it was something they had to live with. Most of the time activities at home increased the pain there the pain often decreased the physical activity.  The results showed also that musculoskeletal pain in back, legs, knees, feet and hips was most common. Pain resulted in reduced quality of life and the elderly became more dependent of support. Women experienced more chronic pain and were more depressed than men. The elderly was often undertreated against pain and many with difficult pain not used analgesics or only a low dose. A good pharmacological treatment improved activity and sleep. Majority of the elderly was interested of non-pharmacological treatment and to attend relaxation- and training's programs in order to handle the pain.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa psykologiska faktorers betydelse vid smärta och smärtbehandling. Litteraturstudien bestod av 19 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visar att smärta och smärtbehandling påverkas av psykologiska faktorer såsom förväntningar, tidigare erfarenheter och känslomässigt tillstånd. Det är av betydelse att sjuksköterskan är medveten om de psykologiska faktorer som påverkar smärta och smärtbehandling. Genom denna kunskap kan en maximal smärtbehandling uppnås och risken för att den akuta smärtan övergår i långvarig smärta minimeras.

Sammanfattning: Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling kan kopplas till organisation, människosyn, kunskap och kommunikation och att dessa berör varandra. Ökad kunskap kan utgöra en positiv påverkansfaktor inom alla dessa teman, därför bör fortlöpande utbildning och även handledning inom området ges till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad forskning på området, gärna kvalitativa studier för att öka förståelsen för vad som påverkar sjuksköterskan i hennes smärtbehandlingsåtgärder.

No description available.

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar. Metoden att infiltrera lokalanestetika en och en halv timma före operationen med fortsättning under, i slutet och sex timmar efter den första infiltrationen gavs visade på längst uppmätt postoperativ smärtlindring. Kunskaper om anestesiformer och smärtbedömning krävs av sjuksköterskan för att i god tid möta upp med ytterligare smärtlindring. För att kunna ge förslag på evidensbaserad sjukvård och därmed minska patienternas lidande krävs noggrannare analys av variationerna i metoderna och ett ökat samarbete mellan olika yrkeskategorier.

No description available.

Bakgrund: Idag finns brister inom smärtlindring i palliativ cancervård och detta orsakar onödigt lidande för patienten. Då sjuksköterskan har en central roll i hanteringen av patienters smärtlindring är det viktigt att ha god kunskap om ämnet. Ämnet studerades därmed utifrån Katie Erikssons teori om lidande.  Syfte: Att utforska sjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling av cancerpatienter i palliativ vård.  Metod: Studien var en litteraturöversikt där en integrerad analys användersi enlighet med Jimmie Kristenssons metod. Litteraturen som inkluderades var av antingen kvalitativ, kvantitativ eller av en mixad karaktär.  Resultat: Litteraturöversikten av sjuksköterskors erfarenhet av smärtbehandling resulterade i sex kategorier. De sex kategorierna delades upp utifrån innehåll och presenteras i två aspekter. Ena aspekten var hindrande faktorer som innefattade följande kategorier; rädsla för opioider, bristande kompetens, organisatoriska brister och anhöriga som hinder. Den andra aspekten var främjande faktorer som bestod av kategorierna kommunikation och psykiskt stöd.  Slutsatser: Sjuksköterskor bör ges tid att kommunicera och bistå patienterna med psykiskt stöd. De hindrande faktorerna skulle kunna minimeras genom att sjuksköterskor erbjuds kompetensutveckling men även en översyn av organisatoriska faktorer skulle kunna gynnas smärtbehandlingen.

Tidigare forskning visar att smärta är det vanligaste symtomet hos patienter som söker sig till akutmottagningar. Trots detta är otillräcklig smärtlindring, oligoanalgesia, ett känt problem inom akutsjukvården. Långa väntetider och under- eller obehandlad smärta orsakar både fysiskt och psykiskt lidande hos patienter och är oförenligt med sjuksköterskans yrkesetik, särskilt då specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård ska ha kompetens att självständigt påbörja behandling på akutmottagning. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskeinitierad smärtlindring [NIA/NIPP] påverkar patienter på akutmottagning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En litteraturöversikt användes som metod. Sexton originalstudier som undersökte effekter av NIA/NIPP på akutmottagningar valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning. Studierna kvalitetsgranskades och en integrerad analys utfördes. Resultatet visade på att NIA/NIPP kan leda till en signifikant minskning av väntetiden för smärtlindring och mer specifikt, tiden för opiatbehandling. Dessutom anses NIA/NIPP kunna leda till att en mer adekvat/effektiv smärtbehandling ges. Smärtlindring administrerades mer frekvent. Inga allvarliga negativa händelser registrerades i samband med NIA/NIPP. Däremot kunde ingen klinisk effekt på totala vårdtiden på akutmottagning fastställas. Samband mellan NIA/NIPP och patienttillfredsställelse kunde inte bevisas, dock sågs en tendens mot ökad nöjdhet hos patienter när NIA/NIPP användes. Emellertid visar vissa av de studerade artiklarna att väntetider till smärtlindring förblir långa, trots förbättringar med NIA/NIPP-protokoll. Slutsats som dras är att denna studie tyder på att NIA/NIPP är en strategi som har potential att förbättra smärtbehandling på akutmottagning och därmed öka patientsäkerheten. Fler studier behövs för att fastställa faktorer som hindrar respektive underlättar implementering av sjuksköterskeinitierad smärtbehandling.

Patienter med ett opioidmissbruk kan upplevas ha ett socialt avvikande beteendemönster som kan leda till en social stigmatisering. Att inom sjukvården se patienter som socialt avvikande kan leda till att de får en sämre vård och behandling än vad de har rätt till. Smärta är en subjektiv upplevelse, där patienten har en individuell uppfattning om sin smärta och kan därför inte jämföras med någon annans smärtupplevelse. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Attityder gentemot patienter med opioidmissbruk, Attityder till den subjektiva smärtan och Attityder i samband med erfarenhet och bristande kunskap. Resultatet visade att sjuksköterskor har negativa attityder till patienter med opioidmissbruk. Trots att sjuksköterskorna var medvetna om att patienter med ett tidigare eller pågående opioidmissbruk, som upplevde smärta, behöver en högre dos av smärtlindring än patienter utan missbruksproblem, så upplevdes de ändå som de att ljög för att få en ökad dos opioider. Studien lyfte fram en bristande kunskap hos sjuksköterskor angående missbruk och beroende, vilket kunde leda till ett dömande av patienter med opioidmissbruk. Till vidare studier behövs det ytterligare forskning om hur patienter med opioidmissbruk upplever sjuksköterskornas attityder i det vårdande mötet. / Patients with an opioid addiction may be perceived to have a socially deviant behavior which may lead to social stigmatization. To see patients as socially deviant in healthcare can lead to that they receive worse care and treatment than what they are entitled to. Pain is a subjective experience, where the patient has an individual perception of his pain and can not be compared with another's experience of pain. The purpose of the study was to examine nurses' attitudes to pain treatment of patients with opioid addiction. A systematic literature review was conducted consisting of 11 scientific articles. The results culminated in three categories: Attitudes towards patients with opioid addiction, Attitudes to the subjective pain and attitudes associated with experience and lack of knowledge. The results showed that nurses have negative attitudes towards patients with opioid addiction. The nurses were aware that patients with a previous or current opioid addiction experienced pain needed a higher dose of pain medication, they were perceived nonetheless as they lied to get an increased dose of opioids. The study highlighted a lack of knowledge of nurses regarding addiction and dependence, which could lead to a judgment of patients with opioid addiction. For further studies there is a need to study how patients with opioid addiction experienced nurses' attitudes in the caring encounter.