Banker är en viktig del i samhället. Eftersom de är fundamentala för det finansiella systemet krävs krav på långsiktigt arbete. Att vara hållbarhet i sin verksamhet blir allt viktigare på grund av bland annat ökade krav från kunderna. Studien behandlar hur olika associationsformer hanterar hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara skillnaden i hållbarhet mellan de olika associationsformerna på den svenska bankmarknaden.För att undersöka och förklara skillnaderna intervjuades personer i ledande positioner på olika banker. De tre möjliga associationsformerna på den svenska bankmarknaden är representerade i urvalet. Undersökningen begränsades till sex banker på grund av studiens tidsram.I vår analys av det erhållna empirimaterialet konstaterades att synen på hållbarhet skiljer sig åt beroende av vilken associationsform banken har. Vi fann att det föreligger en skillnad i prioritering i relationen mellan lönsamhet och hållbarhet. Medlemsbankerna agerade filantropiskt och oegennyttigt för en större samhällsnytta och har inget eget vinstintresse. En av de två medlemsbankerna ansåg att det var själva vinstsyftet som ej är förenligt med hållbarhet. Bankaktiebolagen och sparbanken såg lönsamhet som en förutsättning för att vara hållbar. De såg hållbarhet som ett medel för att kunna göra vinst medan medlemsbankernas mål är hållbarhet och att ekonomin enbart är ett medel för att uppnå det.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ”Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?” har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet. Kommunikation kan se olika ut beroende på vem den är riktad till. Den kan innehålla objektiva och subjektiva argument (Tan 2002), men den kan även delas in efter explicit och implicit CSR (Matten & Moon 2008). Coupland (2005) tar även upp att kommunikationen kan uttryckas genom societal, responsible och other de-legitimation. Olika strategier i kommunikationen gällande en- och tvåvägskommunikation har även tagits fram av Morsing och Schultz (2006). Dessa olika kommunikationssätt används för att besvara forskningsfrågan.För att besvara forskningsfrågan har vi studerat de svenska storbankernas senaste hållbarhetsrapporter genom en kvalitativ dokumentanalys. Hållbarhetsrapporter är offentligt material och något som alla kan få åtkomst till, vilket ökar replikerbarhet.Vår empiri utgör en sammanfattning av den kommunikation som sker från bankerna till ägarna, anställda, kunder och samhället. Denna kommunikation har analyserats utifrån de olika kommunikationssätten som tagits upp, där vi sedan har konstaterat hur kommunikationen skiljer sig åt beroende på intressent. / Program: Civilekonomprogrammet