Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i åldrarna 16-19 år (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotränare som var mellan 39-66 år gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades två semistrukturerade intervjuguider baserat på den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. Frågorna som ställdes var utifrån tre olika situationer; vardaglig träning, träningsläger respektive tävling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende på individerna och situationen. Exempelvis föredrog de aktiva positiv feedback i samband med läger och tävling, men i träningssituationer visade det sig inte lika föredraget. Resultat diskuteras och analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning. Implikationer och förslag på framtida studier ges även. / The purpose of this study was to examine perceptions of leadership behaviors in judo. To answer the purpose four active judo performers in the ages 16-19 years (m=17.8, sd=1.5) and five judo coaches, 39-66 years old (m= 47.0, sd= 10.9). Two semi-structured interview guides were created based on the multidimensional model of sport leadership and LSS. The questions asked targeted three different situations; regular practice, training camp and competition. The result from the study indicates that leadership behaviors that was preferred and required depends on both the actual situation and the individuals. The fact that judo performers prefer positive feedback behavior in correlation to training camp and competition but not so much in correlation to judo practice is an example of this. The result was further discussed and analyzed with support from the former research. Implications and suggestions to further work are also presented.

<p>In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.</p>

In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik. I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management. Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan. Denna uppsats avser att visa i vilken mån de tre centrala dragen i den svenska ledarskapsmodellen har förändrats och på vilket sätt. Resultatet vi fann är att den låga maktdistansen har blivit hög och i samband med detta har även delaktighet och konsensus påverkats negativt. Slutsatsen som dragits är att vi rör oss bort från den svenska ledarskapsmodellen.

Det har visat sig vara en brist på kunskap över ishockeyspelares perspektiv på önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteende inom svensk ishockey för att kunna maximera sin prestation och få en trivsam miljö. Syftet med studien var att undersöka vilka ledarskapsbeteenden som har betydelse för manliga och kvinnliga ishockeyspelares för deras prestation och tillfredsställelse. Undersökningen hade huvudfokus på ishockeyspelares perspektiv på ledarskapsbeteenden inom ishockey. Totalt deltog sju ishockeyspelare, fyra kvinnliga samt tre manliga spelare i studien som hade spelat på olika nivåer inom svensk ishockey. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod, vilket analyserades med hjälp av en i förväg uppställd analysram för ledarskapsbeteenden.  Resultatet utifrån uppfattat ledarskapsbeteende, så visar det att ishockeyspelare har en delad åsikt mellan relationsbyggande samt demokratiskt beteende. Helhetsbilden är att de uppfattade en ledare att vara situationsanpassad därmed kunde det resultera i att spelarna fick ökad förmåga att prestera och känna tillfredsställelse Gällande resultatet från det önskvärda beteendet så skiljer det sig åt mellan män och kvinnor då männen önskade ett demokratiskt och bekräftade beteende och kvinnorna ett mer auktoritärt kopplat till demokratiskt. Uppnåddes spelarnas önskvärda behov resulterade det i att de kunde prestera och känna tillfredsställelse inom sin idrott, uppnåddes ej deras behov resulterade det till motsatsen. Slutsatsen kan dras att ledarskapsbeteendet kan ha en viktig betydelse till prestation och tillfredsställelsen för ishockeyspelare.

Denna studie har sin bakgrund i ett konstaterande att Försvarsmakten står inför en tillväxt samtidigt som konsekvenserna av införandet av trebefälssystemet nu börjar få effekt.  I och med införandet av trebefälssystemet syftar gällande utbildning på officersprogrammet till att den första befattningen som en nyexaminerad fänrik bemannar är plutonchef, antingen för en pluton värnpliktiga eller för en pluton med anställda soldater. Internt inom Försvarsmakten saknas det inte uppfattningar om hur och vad en plutonchef förväntas göra och vad som är viktigt i dennes dagliga yrkesutövande. Denna studie undersöker vilka förväntningar den anställde soldaten har på sin plutonchef. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie med intervjuer av anställda soldater vid Livgardet. Utifrån begreppen chef, ledare, förtroende och tillit har vi kompletterat tidigare studier med ett nytt perspektiv och skapat förståelse kring soldatens förväntningar på plutonchefen.  Vi har funnit att soldaterna anser att plutonchefens roll är tudelad mellan militärlogik och förvaltningslogik, kort sagt krigare och administratör. Soldaterna bär en förväntan om att plutonchefen ska vara krigare men att soldaterna har en högre förväntan på att plutonchefen ska prioritera förvaltningslogik. Soldaterna har en förväntan på plutonchefen att denne ska vara en utvecklande ledare, som i sin roll som arbetsgivarrepresentant utövar en tillitsbaserad ledning och ett aktivt medarbetarskap.   Nyckelord: Soldat, Medarbetarskap, Ledarskapsmodellen, Tillit, Chefskap

A developing leadership is believed to influence the enthusiasm and performance in a positive way. The Swedish Armed Forces has since 2003 been using Gerry Larsson’s theory of the developing leadership as a base for leadership within the organization. This study deals with the subject of leadership, especially the developing leadership, which is a leadership theory according to which future officers are trained. The purpose of this study is to examine whether the leadership training that the cadets receive is purposefully linked to their future role as an officer. This is done by examining the cadets' feeling towards the education through a questionnaire survey and relating to the leadership theory. The results show that cadets experienced lack of practical experience with recruits and this affect their own leadership in a negative direction.  A circumstance like this can be a problem when these future officers meet their own recruits, and the lack of practical experience can show bad leadership. Furthermore, this study has proved that the Military Academy School Karlberg should provide cadets with less leadership experience more time to practice their own leadership with theoretical implements.

Sammanfattning I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, Covid-19. För att undvika smittspridning infördes olika restriktioner och det rekommenderades bland annat hemarbete. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer med ett antal chefer utröna om det finns något mönster i hur de har använt sitt ledarskap i denna extraordinära situation som spridningen av Covid-19 inneburit. Studien utgår från tre teorier om ledarskap med fokus på motivation, styrning och kommunikation. De tre valda teorierna för studien är Transformativt ledarskap, Tillitsbaserat ledarskap samt Ledarskapsmodellen. Resultatet visar att cheferna i studien använder sig av ledarbeteenden som återfinns i samtliga teorier och att ingen av dem har en mer framträdande roll. Däremot visar resultatet på gemensamma skillnader i ledarskapet innan och under pandemin där fokus har flyttats från att leda gruppen till ett mer individanpassat ledarskap. Studien belyser även vikten av det fysiska mötet för ledarskap och teamkänsla.

Syftet med uppsatsen är att utifrån Ledarskapsmodellens definitioner undersöka om de organisatoriska förhållandena påverkar plutonchefers möjlighet att utöva ett Utvecklande ledarskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med plutonchefer vid Ledningsregementet i Enköping. Resultaten visar att omgivningen påverkar ledarskapet men i både positiv och negativ riktning samtidigt. En omständighet som i ett avseende är en begränsning är i ett annat avseende en möjlighet. Det är upp till ledaren att identifiera dessa möjligheter och utnyttja dem. Flera av de viktigaste slutsatserna återfanns utanför undersökningens syfte och är bland annat att den största påverkan plutonchefen har på sitt ledarskap återfinns i tidsbristen att närvara hos sina underställda. Den påverkan grundar sig i hög arbetsbelastning och indirekta konsekvenser av den generella personalbristen i organisationen. / The purpose of this study is to investigate, based on the Leadership Model definitions, whether the organizational conditions affect pluton managers' ability to execute a Developing Leadership. The survey was conducted as a qualitative study through interviews with platoon commanders at the Command and Control Regiment in Enköping. The results show that the environment affects leadership in both positive and negative directions at the same time. A circumstance that in one respect is a restriction is in another possibility. It is up to the leader to identify these opportunities and make use of them. Several of the key conclusions were found outside the purpose of the survey, and among other things, the biggest impact the pluton manager has on his leadership is found in the shortage of time to attend his subordinates. This impact is based on excessive workload and indirect consequences of the general staff shortage in the organization.