A developing leadership is believed to influence the enthusiasm and performance in a positive way. The Swedish Armed Forces has since 2003 been using Gerry Larsson’s theory of the developing leadership as a base for leadership within the organization. This study deals with the subject of leadership, especially the developing leadership, which is a leadership theory according to which future officers are trained. The purpose of this study is to examine whether the leadership training that the cadets receive is purposefully linked to their future role as an officer. This is done by examining the cadets' feeling towards the education through a questionnaire survey and relating to the leadership theory. The results show that cadets experienced lack of practical experience with recruits and this affect their own leadership in a negative direction.  A circumstance like this can be a problem when these future officers meet their own recruits, and the lack of practical experience can show bad leadership. Furthermore, this study has proved that the Military Academy School Karlberg should provide cadets with less leadership experience more time to practice their own leadership with theoretical implements.

<p>Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.</p><p>Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.</p><p>Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.</p><p>Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC. Detta genom att sex intervjuer med studenter som alla besitter ledarskapspositioner, i form av en yrkespraktik, inom organisationen genomfördes. Undersökningen har även en kvantitativ ansats då en enkätundersökning bland studenter som saknar erfarenhet inom ledarskap genomförts för att kunna jämföra prioriteringen av ledarskapsfärdigheter hos studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik.</p><p>För att kunna analysera data erhållen genom undersökningen samt kunna besvara undersökningsfrågan valdes teorier inom området lärande genom erfarenhet samt en modell angående ledarskapsfärdigheter. David Kolbs teori</p><p>Experiential Learning och teorin Action-Observation-Reflection Model är två teorier som författarna av denna uppsats har utgått ifrån för att bättre kunna förklara den eventuella förändringen och härledningen av denna. Teorierna användes även när enkäten och intervjuguiden konstruerades. Vidare användes även ett antal ledarskapsfärdigheter som Hughes, Ginnett och Curphy beskriver i boken Leadership – Enhancing the Lesson of Experience som stöd för undersökningen.</p><p>Efter att undersökningens insamlade data analyserats kunde det tydas att en förändring i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter tycks ske då en yrkespraktik inom ledarskap genomgås. Undersökningen tyder på att de studenter som saknar praktisk erfarenhet inom ledarskap prioriterar färdigheten lyhördhet högt medan de studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik istället tycks prioritera färdigheten motivation. Trots att även likheter i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter påträffades mellan studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik tyder bland annat härledningen av prioriteringen av ledarskapsfärdigheter som studenter som praktiskt utövar ledarskap gör att deras prioritering har påverkats av erfarenheten som yrkespraktiken erbjudit. Undersökningen visade att studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter tycks kunna härledas till situationer som upplevts eller upplevs i deras ledarskapsposition inom AIESEC samt till tidigare ledares bristande respektive lyckade ledarskap.</p> / <p>According to the report "Akademi eller Verklighet?" written by the Confederation of Swedish Enterprise do many academics lack good contact with the working life during their studies which has resulted in the problem of academics not being desired by employers. The fact that academics that have had a good contact with the working life during their studies are more desired by employers than those academics who did not consider themselves to have a good contact with the working life during their studies shows that a positive change seems to occur when someone undergoes a practical experience within a profession.</p><p>This Bachelor thesis has the purpose to analyze whether a change occur in students prioritization of leadership skills due to a practical experience of leadership in terms of an internship. The thesis aims further to analyze whether one can derive the possible change in students prioritization of leadership skills to situations experienced during the internship in the field of leadership.</p><p>The thesis proceeds from a hermeneutic view and is a qualitative case study since the thesis has the purpose to analyze and describe the research question by studying the student organization AIESEC. The research consists of one questionnaire study among students that lack practical experience in the field of leadership and six interviews with students that practice leadership within the student organization AIESEC. This enables a comparison between the prioritization of students that lack ctical experience of leadership and students that practice leadership in terms of an internship.</p><p>The theories Experiential learning and Action-Observation-Reflection Model and a model regarding leadership skills were used when the questionnaire and the interview guide were constructed and when the information received from the research were analyzed. The theories where also used when the research question was answered.</p><p>After the information received from the research had been analyzed one could interpret that a change in the prioritization of leadership skills seems to occur due to an internship in the field of leadership. One could also interpret from the study that the prioritization of leadership skills derives from situations experienced during the practical experience of leadership and also from previous leaders lacking or successful leadership.</p>

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier. Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke. Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden. Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC. Detta genom att sex intervjuer med studenter som alla besitter ledarskapspositioner, i form av en yrkespraktik, inom organisationen genomfördes. Undersökningen har även en kvantitativ ansats då en enkätundersökning bland studenter som saknar erfarenhet inom ledarskap genomförts för att kunna jämföra prioriteringen av ledarskapsfärdigheter hos studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik. För att kunna analysera data erhållen genom undersökningen samt kunna besvara undersökningsfrågan valdes teorier inom området lärande genom erfarenhet samt en modell angående ledarskapsfärdigheter. David Kolbs teori Experiential Learning och teorin Action-Observation-Reflection Model är två teorier som författarna av denna uppsats har utgått ifrån för att bättre kunna förklara den eventuella förändringen och härledningen av denna. Teorierna användes även när enkäten och intervjuguiden konstruerades. Vidare användes även ett antal ledarskapsfärdigheter som Hughes, Ginnett och Curphy beskriver i boken Leadership – Enhancing the Lesson of Experience som stöd för undersökningen. Efter att undersökningens insamlade data analyserats kunde det tydas att en förändring i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter tycks ske då en yrkespraktik inom ledarskap genomgås. Undersökningen tyder på att de studenter som saknar praktisk erfarenhet inom ledarskap prioriterar färdigheten lyhördhet högt medan de studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik istället tycks prioritera färdigheten motivation. Trots att även likheter i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter påträffades mellan studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik tyder bland annat härledningen av prioriteringen av ledarskapsfärdigheter som studenter som praktiskt utövar ledarskap gör att deras prioritering har påverkats av erfarenheten som yrkespraktiken erbjudit. Undersökningen visade att studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter tycks kunna härledas till situationer som upplevts eller upplevs i deras ledarskapsposition inom AIESEC samt till tidigare ledares bristande respektive lyckade ledarskap. / According to the report "Akademi eller Verklighet?" written by the Confederation of Swedish Enterprise do many academics lack good contact with the working life during their studies which has resulted in the problem of academics not being desired by employers. The fact that academics that have had a good contact with the working life during their studies are more desired by employers than those academics who did not consider themselves to have a good contact with the working life during their studies shows that a positive change seems to occur when someone undergoes a practical experience within a profession. This Bachelor thesis has the purpose to analyze whether a change occur in students prioritization of leadership skills due to a practical experience of leadership in terms of an internship. The thesis aims further to analyze whether one can derive the possible change in students prioritization of leadership skills to situations experienced during the internship in the field of leadership. The thesis proceeds from a hermeneutic view and is a qualitative case study since the thesis has the purpose to analyze and describe the research question by studying the student organization AIESEC. The research consists of one questionnaire study among students that lack practical experience in the field of leadership and six interviews with students that practice leadership within the student organization AIESEC. This enables a comparison between the prioritization of students that lack ctical experience of leadership and students that practice leadership in terms of an internship. The theories Experiential learning and Action-Observation-Reflection Model and a model regarding leadership skills were used when the questionnaire and the interview guide were constructed and when the information received from the research were analyzed. The theories where also used when the research question was answered. After the information received from the research had been analyzed one could interpret that a change in the prioritization of leadership skills seems to occur due to an internship in the field of leadership. One could also interpret from the study that the prioritization of leadership skills derives from situations experienced during the practical experience of leadership and also from previous leaders lacking or successful leadership.

This essay covers the increasingly prevalent issue of the assessment of preschool children. The revised curriculum for preschool (Lpfö 98, 2016) prescribes on us educators constant documentation by children's learning and development. The purpose of the documentation is to develop preschool activities. We document children's learning in different ways, for example through observations, photography or video recording. When we reflect on the dokumentation, it becomes an educational documentation. The educational documentation, help us to realise what the children have learned and what educators need to change or develop to achieve goals. We also make plans on how we will take care of different situations and whom we would like to involve in this work. This alternative approach requires a certain assessment of children. The purpose of this essay is to problematize and reflect on the assessment of preschool children. My own formulation is intertwined with three stories my preschool colleagues told about their experiences of assessing children. Our thoughts are examined and reflected in our practical knowledge, power relationships, responsibility and socialization in preschool culture. The assessment of preschool children does not only happen here and now, but has also historically developed in various forms. Research also shows different trends in assessment culture. In the revised curriculum, the assessment culture approaches the Anglo-Saxon tradition, which places the focus of evaluationon the child instead of the preschool activity. / Föreliggande essä behandlar den alltmera aktuella frågan om bedömningen av förskolebarn. Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2016) ålägger oss pedagoger ständigt dokumenterande av barns lärande och utveckling. Syftet med dokumenterandet är att utveckla förskoleverksamheten. Vi dokumenterar barns lärande på olika sätt, till exempel genom observationer, fotografering eller videofilmning. När vi tar dokumentationen till reflektion blir den till en pedagogisk dokumentation. Utifrån pedagogisk dokumentation ser vi vad barnen har lärt sig och vad vi pedagoger behöver förändra eller utveckla för att uppnå mål. Vi planerar även hur vi ska gå tillväga och vilka vi ska involvera i detta arbete. Detta tillvägagångssätt förutsätter att det sker en viss bedömning av barn. Syftet med denna essä är att problematisera och reflektera kring bedömningen av förskolebarn. Min egen gestaltning vävs samman med tre förskollärarkollegors berättelser om sina erfarenheter av bedömningen. Våra tankar undersöks och speglas mot vår praktiska kunskap, maktförhållanden, ansvar och socialiseringen i förskolekulturen. Bedömningen av förskolebarn sker inte enbart här och nu, utan har även historiskt sätt utvecklats i olika former. Även forskningen visar på olika tendenser i bedömningskulturen. I och med den reviderade läroplanen börjar bedömningskulturen närma sig den anglosaxiska traditionen, där man lägger utvärderingens fokus på barnet istället för verksamheten.