Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i åldrarna 16-19 år (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotränare som var mellan 39-66 år gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades två semistrukturerade intervjuguider baserat på den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. Frågorna som ställdes var utifrån tre olika situationer; vardaglig träning, träningsläger respektive tävling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende på individerna och situationen. Exempelvis föredrog de aktiva positiv feedback i samband med läger och tävling, men i träningssituationer visade det sig inte lika föredraget. Resultat diskuteras och analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning. Implikationer och förslag på framtida studier ges även. / The purpose of this study was to examine perceptions of leadership behaviors in judo. To answer the purpose four active judo performers in the ages 16-19 years (m=17.8, sd=1.5) and five judo coaches, 39-66 years old (m= 47.0, sd= 10.9). Two semi-structured interview guides were created based on the multidimensional model of sport leadership and LSS. The questions asked targeted three different situations; regular practice, training camp and competition. The result from the study indicates that leadership behaviors that was preferred and required depends on both the actual situation and the individuals. The fact that judo performers prefer positive feedback behavior in correlation to training camp and competition but not so much in correlation to judo practice is an example of this. The result was further discussed and analyzed with support from the former research. Implications and suggestions to further work are also presented.

Det har visat sig vara en brist på kunskap över ishockeyspelares perspektiv på önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteende inom svensk ishockey för att kunna maximera sin prestation och få en trivsam miljö. Syftet med studien var att undersöka vilka ledarskapsbeteenden som har betydelse för manliga och kvinnliga ishockeyspelares för deras prestation och tillfredsställelse. Undersökningen hade huvudfokus på ishockeyspelares perspektiv på ledarskapsbeteenden inom ishockey. Totalt deltog sju ishockeyspelare, fyra kvinnliga samt tre manliga spelare i studien som hade spelat på olika nivåer inom svensk ishockey. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod, vilket analyserades med hjälp av en i förväg uppställd analysram för ledarskapsbeteenden.  Resultatet utifrån uppfattat ledarskapsbeteende, så visar det att ishockeyspelare har en delad åsikt mellan relationsbyggande samt demokratiskt beteende. Helhetsbilden är att de uppfattade en ledare att vara situationsanpassad därmed kunde det resultera i att spelarna fick ökad förmåga att prestera och känna tillfredsställelse Gällande resultatet från det önskvärda beteendet så skiljer det sig åt mellan män och kvinnor då männen önskade ett demokratiskt och bekräftade beteende och kvinnorna ett mer auktoritärt kopplat till demokratiskt. Uppnåddes spelarnas önskvärda behov resulterade det i att de kunde prestera och känna tillfredsställelse inom sin idrott, uppnåddes ej deras behov resulterade det till motsatsen. Slutsatsen kan dras att ledarskapsbeteendet kan ha en viktig betydelse till prestation och tillfredsställelsen för ishockeyspelare.