We investigate various methods for generating a market-based proxy for climate related transition risk in financial markets, and use these to determine the sensitivities of various investments towards climate change policies. We find that assets tied to the energy and materials sector have consistently high sensitivity towards market factors which are likely to decline in response to climate regulations, and as such consequently face mark-to-market losses conditional on systemic climate events. For beta estimation we use both traditional linear regression and the dynamic conditional beta model developed by Engle, based on multivariate GARCH volatility models. We find suggestive evidence that our stylised climate factors, based on stranded assets, responds negatively to news of policies related to a move towards renewable energies. / Vi undersöker olika metoder för att skapa en marknadsbaserad proxy för klimatrisk inom finansmarknaden, och använder dessa för att bestämma känsligheter för olika investeringar mot klimatrelaterade händelser. Vi finner att tillgångar med koppling mot sektorer såsom energi eller material har konsekvent hög känslighet mot marknadsfaktorer som sannolikt kommer minska som svar till klimatbestämmelser, och således också tappa marknadsvärde vid en systemisk klimathändelse. Vi uppskattar ett klimatbeta genom både linjär regression, och Engles dynamic conditional beta modell baserad på en GARCH process i flera variabler. Vi finner suggestiva bevis för att våra klimatfaktorer, baserade på strandade tillgångar, svarar negativt till nyheter som hanterar omställningen till förnybar energi.

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge. Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad. Olika nyckeltal är valda för uträckningen och analysen. Korrelation, regression och hypotesprövning är de utvalda statistiska metoder som ska leda författaren att analysera och dra slutsats. Slutsats: De hedgefonderna har under de olika perioderna genererat en genomsnittlig positiv avkastning trots de låga värden. De har lägre totalrisk samt marknadsrisk än de traditionella, och en låg korrelation mellan varandra. Vidare har studien visat att räntearbitrage och marknadsneutrala strategier har presterat bäst under låg konjunktur.Sammanfattningsvis hedgefonders avkastningsmönster skiljer sig mellan de olika strategierna och inom varje strategi. Trots på den låga positiva avkastningen anses hedgefonder ett bättre placeringsalternativ än traditionella fonder i tider där marknaden går ner.Avkastningsmönster är en fördom på kortsikt men anses vara en verklighet långsiktigt. / Background: The majority of the Swedish population saves in the form of securities to invest and receive a return. Which investment option should they choose? Should they invest in mutual or special funds? The mutual funds have a relative return and come with a high risk, while the special funds, also known as hedge funds, have an absolute positive return regardless of the market situation and this fund type accounts for a lower risk. This study will investigate whether the return pattern in the hedge funds are valid or not, and if their objective was achieved during this 8 year period. Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a relationship between Swedish hedge funds' investment strategies and their return pattern as well as examining how these hedge funds differ from the mutual funds and the market index. The sub focus is studying two different periods and discerns how the funds perform under high and low economic situation. Methodology: The study is based on results obtained from the research strategy, of a quantitative character. Secondary data in the form of historical returns for the eight-year period is utilized. Different ratios are utilized for calculations and analysis. Correlation, regression, and hypothesis testing are the chosen statistical methods that will lead the author to analyze and draw conclusions. Conclusions: The hedge funds have in the different periods generated an average positive return despite the low values. They have lower total risk and market risk than mutual ones, and a low correlation between each other. Furthermore, the study has shown that rate arbitrage and market neutral strategies perform best under low economy context.In summary, hedge funds' return pattern differs between the diverse strategies and within each strategy. Despite the low positive returns hedge funds are considered a better investment option than mutual funds in times when the market is unstable.The return pattern does not apply to short term investments but it does apply to long term investments.

Since the financial crisis of 2008, the risk awareness has increased in the -financial sector. Companies are regulated with regards to risk exposure. These regulations are driven by the Basel Committee that formulates broad supervisory standards, guidelines and recommends statements of best practice in banking supervision. In these regulations companies are regulated with own funds requirements for market risks. This thesis constructs an internal model for risk management that, according to the "Capital Requirements Regulation" (CRR) respectively the "Fundamental Review of the Trading Book" (FRTB), computes the regulatory capital requirements for market risks. The capital requirements according to CRR and FRTB are compared to show how the suggested move to an expected shortfall (ES) based model in FRTB will affect the capital requirements. All computations are performed with data that have been provided from a power trading company to make the results fit reality. In the results, when comparing the risk capital requirements according to CRR and FRTB for a power portfolio with only linear assets, it shows that the risk capital is higher using the value-at-risk (VaR) based model. This study shows that the changes in risk capital mainly depend on the different methods of calculating the risk capital according to CRR and FRTB respectively and minor on the change of risk measure. / I samband med finanskrisen 2008 har riskmedvetenheten ökat i den finansiella sektorn. Företag regleras mot riskexponering av föreskrifter som drivs av Baselkommittén, de utformar tillsynsstandarder och riktlinjer samt rekommenderar åtgärder av bästa praxis. I dessa föreskrifter regleras företag av kapitalbaskrav mot marknadsrisker. I det här examensarbetet beskrivs processen för att ta fram en intern riskmodell, enligt "Capital Requirements Regulation"(CRR) respektive Fundamental Review of the Trading Book"(FRTB), för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven mot marknadsrisker. Kapitalbaskraven enligt regelverken jämförs för att förstå hur det föreslagna bytet till en expected shortfall (ES) baserad modell i FRTB kommer att påverka kapitalbaskraven. I alla beräkningar anv änds data från ett elhandelsföretag för att göra resultaten mer intressanta och verklighetsanpassade. I resultatdelen, vid jämförelse av riskkapitalkraven enligt CRR och FRTB för en energiportfölj med endast linjära tillgångar kan det ses att riskkapitalet blir högre med en value-at-risk (VaR) baserad modell. Den viktigaste upptäckten med detta är att skillnaden i riskkapitalkraven inte främst beror på de olika riskmåtten utan snarare de olika metoderna för att beräkna riskkapitalet enligt CRR och FRTB.

The importance of sound financial risk management has become increasingly emphasised in recent years, especially with the financial crisis of 2007-08. The Basel Committee sets the international standards and regulations for banks and financial institutions, and in particular under market risk, they prescribe the internal application of the measure Value-at-Risk. However, the most established non-parametric Value-at-Risk model, historical simulation, has been criticised for some of its unrealistic assumptions. This thesis investigates alternative approaches for estimating non-parametric Value-at-Risk, by examining and comparing the capability of three counterbalancing weighting methodologies for historical simulation: an exponentially decreasing time weighting approach, a volatility updating method and, lastly, a more general weighting approach that enables the specification of central moments of a return distribution. With real financial data, the models are evaluated from a performance based perspective, in terms of accuracy and capital efficiency, but also in terms of their regulatory suitability, with a particular focus on the Swedish market. The empirical study shows that the capability of historical simulation is improved significantly, from both performance perspectives, by the implementation of a weighting methodology. Furthermore, the results predominantly indicate that the volatility updating model with a 500-day historical observation window is the most adequate weighting methodology, in all incorporated aspects. The findings of this paper offer significant input both to existing research on Value-at-Risk as well as to the quality of the internal market risk management of banks and financial institutions. / Betydelsen av sund finansiell riskhantering har blivit alltmer betonad på senare år, i synnerhet i och med finanskrisen 2007-08. Baselkommittén fastställer internationella normer och regler för banker och finansiella institutioner, och särskilt under marknadsrisk föreskriver de intern tillämpning av måttet Value-at-Risk. Däremot har den mest etablerade icke-parametriska Value-at-Risk-modellen, historisk simulering, kritiserats för några av dess orealistiska antaganden. Denna avhandling undersöker alternativa metoder för att beräkna icke-parametrisk Value-at‑Risk, genom att granska och jämföra prestationsförmågan hos tre motverkande viktningsmetoder för historisk simulering: en exponentiellt avtagande tidsviktningsteknik, en volatilitetsuppdateringsmetod, och slutligen ett mer generellt tillvägagångssätt för viktning som möjliggör specifikation av en avkastningsfördelnings centralmoment. Modellerna utvärderas med verklig finansiell data ur ett prestationsbaserat perspektiv, utifrån precision och kapitaleffektivitet, men också med avseende på deras lämplighet i förhållande till existerande regelverk, med särskilt fokus på den svenska marknaden. Den empiriska studien visar att prestandan hos historisk simulering förbättras avsevärt, från båda prestationsperspektiven, genom införandet av en viktningsmetod. Dessutom pekar resultaten i huvudsak på att volatilitetsuppdateringsmodellen med ett 500 dagars observationsfönster är den mest användbara viktningsmetoden i alla berörda aspekter. Slutsatserna i denna uppsats bidrar i väsentlig grad både till befintlig forskning om Value-at-Risk, liksom till kvaliteten på bankers och finansiella institutioners interna hantering av marknadsrisk.