I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan på den nordiska elmarknaden. Vårt mål är attskapa en modell som är lättanvänd och inte kräver kunskaper om dynamiken hos elpriset. Vår modellär baserad på en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende på vårakrav om en lättanvänd modell. Vi validerar vår modell och nner att den har möjlighet att föutspåpriset på ett kvartlaskontrakt med en felmarginal på 1.1 procent. Vi lyckas förutspå en säsongsvariationutan att specikt ange en funktion för säsongsvariationen.

Since the financial crisis of 2008, the risk awareness has increased in the -financial sector. Companies are regulated with regards to risk exposure. These regulations are driven by the Basel Committee that formulates broad supervisory standards, guidelines and recommends statements of best practice in banking supervision. In these regulations companies are regulated with own funds requirements for market risks. This thesis constructs an internal model for risk management that, according to the "Capital Requirements Regulation" (CRR) respectively the "Fundamental Review of the Trading Book" (FRTB), computes the regulatory capital requirements for market risks. The capital requirements according to CRR and FRTB are compared to show how the suggested move to an expected shortfall (ES) based model in FRTB will affect the capital requirements. All computations are performed with data that have been provided from a power trading company to make the results fit reality. In the results, when comparing the risk capital requirements according to CRR and FRTB for a power portfolio with only linear assets, it shows that the risk capital is higher using the value-at-risk (VaR) based model. This study shows that the changes in risk capital mainly depend on the different methods of calculating the risk capital according to CRR and FRTB respectively and minor on the change of risk measure. / I samband med finanskrisen 2008 har riskmedvetenheten ökat i den finansiella sektorn. Företag regleras mot riskexponering av föreskrifter som drivs av Baselkommittén, de utformar tillsynsstandarder och riktlinjer samt rekommenderar åtgärder av bästa praxis. I dessa föreskrifter regleras företag av kapitalbaskrav mot marknadsrisker. I det här examensarbetet beskrivs processen för att ta fram en intern riskmodell, enligt "Capital Requirements Regulation"(CRR) respektive Fundamental Review of the Trading Book"(FRTB), för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven mot marknadsrisker. Kapitalbaskraven enligt regelverken jämförs för att förstå hur det föreslagna bytet till en expected shortfall (ES) baserad modell i FRTB kommer att påverka kapitalbaskraven. I alla beräkningar anv änds data från ett elhandelsföretag för att göra resultaten mer intressanta och verklighetsanpassade. I resultatdelen, vid jämförelse av riskkapitalkraven enligt CRR och FRTB för en energiportfölj med endast linjära tillgångar kan det ses att riskkapitalet blir högre med en value-at-risk (VaR) baserad modell. Den viktigaste upptäckten med detta är att skillnaden i riskkapitalkraven inte främst beror på de olika riskmåtten utan snarare de olika metoderna för att beräkna riskkapitalet enligt CRR och FRTB.

The global financial crisis of 2007 caused abrupt changes in the financial markets. Interest rates that were known to follow each other diverged. Furthermore, both regulation and an increased awareness of counterparty credit risks have fuelled a growth of collateralised contracts. As a consequence, pre-crisis swap pricing methods are no longer valid. In light of this, the purpose of this thesis is to apply a framework to the Swedish swap market that is able to consistently price interest rate and cross currency swaps in the presence of non-negligible cross currency basis spreads, and to investigate the pricing differences arising from the use and type of collat- eral. Through the implementation of a framework proposed by Fujii, Shimada and Takahashi (2010b), it is shown that the usage of collateral has a noticeable impact on the pricing. Ten year forward starting swaps are found to be priced at lower rates under collateral. Moreover, the results from pricing off-market swaps show that disregarding the impact of collateral would cause one to consistently underestimate the change in value of a contract, whether in or out of the money. The choice of collateral currency is also shown to matter, as pricing under SEK and USD as the collateral currencies yielded different results, in terms of constructed curves as well as in the pricing of spot starting, forward starting and off-market swaps. Based on the results from the pricing of off-market swaps, two scenarios are outlined that exemplify the importance of correct pricing methods when terminating and novating swaps. It is concluded that a market participant who fails to recognise the pricing implications from the usage and type of collateral could incur substantial losses. / Finanskrisens utbrott år 2007 orsakade abrupta förändringar i finansmarknaden. Räntor som tidigare följt varandra divergerade. Vidare gav både reglering av finansmarknaden och en ökad medvetenhet om motparters kreditrisk upphov till en tillväxt av kontrakt med ställda säkerheter. Följaktligen är det inte längre korrekt att prissätta swappar enligt metoder från tiden före finanskrisen. Mot bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att applicera ett ramverk på den svenska swapmarknaden som på ett konsekvent sätt kan prissätta ränte- och valutaswappar med icke negligerbara räntespreadar, samt att undersöka prisskillnaderna som uppstår från användandet och typen av ställda säkerheter. Genom implementering av ett ramverk av Fujii, Shimada och Takahashi (2010b) visar denna studie att användandet av ställda säkerheter har en noterbar påverkan på prissättningen. Swappar med tio års löptider och framtida startdatum prissattes lägre när ställda säkerheter inkluderades i prissättningen. Vidare visar resultaten från prissättningen av off-market swappar att genom att bortse från effekten av ställda säkerheter så undervärderas ett kontrakts värdeförändring genomgående, oavsett om kontraktet är in the money eller out of the money. Valet av valuta på de ställda säkerheterna visade sig också spela roll, då prissättningen med SEK och USD som säkerhetsvalutor gav olika resultat i termer av konstruerade kurvor och i prissättning av spot-startande, framtida startande och off-market swappar. Baserat på resultaten ovan genererades två scenarion som påvisade vikten av en korrekt prissättningsmetod vid byte av motpart eller stängning av en swap. Härifrån dras slutsatsen att en marknadsaktör som inte inser vilken påverkan valet av ställda säkerheter har på prissättningen kan drabbas av betydande förluster.