No description available.

No description available.

Uppsatsen behandlar begagnade livförsäkringar och de implikationer som dessa kan komma att innebära för den svenska livförsäkringsmarknaden i framtiden. Syftet med uppsatsen är att analysera vinsterna och riskerna med marknaden för begagnade livförsäkringar i Sverige och utifrån detta resultat utvärdera vad reglerare av marknaden måste betänka. I uppsatsen avses med livförsäkringar enbart livförsäkringar med dödsfallsbelopp. Vi visar på hur livförsäkringar traditionellt är uppbyggda och hur livförsäkringspremiernas storlek bestäms. En bakgrund ges till den svenska försäkringsmarknaden och dess grundläggande principer samt den förändring som branschen genomgår och hur denna kan tänkas resultera i att ett större intresse för handel med livförsäkringar uppstår för både försäkrade och investerare. En jämförelse görs med den amerikanska livförsäkringsmarknaden för att få en uppfattning om riktningen som marknadskrafter kan tänkas föra en oreglerad marknad mot. Handeln med begagnade livförsäkringar är där väl utbredd och debatten kring dess konsekvenser för individer och livförsäkringsbranschen är omfattande. Uppsatsen finner att andrahandsmarknaden gör att livförsäkringar som redan tecknats blir en ren finansiell tillgång och att klassiska marknadsinslag som värdepapperisering är en tänkbar utveckling. Situationen i USA visar också att tillåtande av en andrahandsmarknad riskerar att leda till att livförsäkringar tecknas även för individer som inte utnyttjar dessa ur trygghetssynpunkt. Studien utnyttjar amerikansk forskning på området som underlag för vidare diskussion för andrahandsmarknadens konsekvenser. Hälsoförändringars påverkan på det förväntade värdet av ett livförsäkringskontrakt analyseras och de situationer där en försäljning av livförsäkringskontrakt är lönsam för den försäkrade och investerare diskuteras. Uppsatsen tar upp anledningar till att information kan fördelas asymmetriskt mellan aktörer och analyserar vilka konsekvenser detta kan få. Vi finner att bättre kännedom om individens hälsotillstånd leder till större vinster genom andrahandsmarknaden men att aktörer av olika anledningar kan vara förhindrade att utnyttja denna information. Uppsatsen analyserar hur olika aktörer påverkas av andrahandsmarknaden för livförsäkringar. Vi finner att vinnarna är investerare, mellanhänder och de individer som förlorat anledningen att behålla sina livförsäkringskontrakt. Livförsäkringsföretagen förlorar alltid på marknaden. Huruvida försäkringstagarkollektivet som helhet vinner eller förlorar genom andrahandsmarknaden beror på de antaganden som ligger till grund för livförsäkringspremiernas storlek. Marknadens storlek och dess betydelse för transaktionskostnader diskuteras, liksom olika moraliska aspekter av handel med begagnade livförsäkringar. Uppsatsen diskuterar också de samhällsrisker som är förenade med att aktörer kan vinna på individers död. Uppsatsen finner att begagnade livförsäkringar i vissa fall är önskvärt för samhället men att marknaden måste regleras hårt för att förhindra orättvisor och svaga positioner för de försäkrade. Höga kostnader kan uppstå både för reglering och för inhämtande av information för marknadens aktörer. Slutligen lyfter uppsatsen fram ett antal aspekter som reglerare av andrahandsmarknaden för livförsäkringar måste betänka.

I ett skatterättsligt sammanhang delas livförsäkringar i antingen kapitalförsäkringar eller pensionsförsäkringar. Denna uppsats har syftet att redogöra om det föreligger förutsägbarhet med denna delning, gällande kriterierna i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).  Till uppsatsen har det bestämts att det rättsliga materialet ska bestå främst av lag, förarbeten och rättspraxis. Analysen görs genom rättsdogmatisk metod där det först undersöks varje kriterium utifrån lag, och därefter hur domstolen har dömt.  Uppsatsen resulterar i att det inte föreligger förutsägbarhet gällande gränsen mellan livförsäkring och icke-livförsäkring. Däremot föreligger det förutsägbarhet vid gränsdragningen mellan kapitalförsäkring och pensionsförsäkring.

Parallellt med den svenska regleringen av arv förekommer rättsformeln förmånsförvärv av livförsäkringsersättningar. I svensk arvsrätt har bröstarvingar, avkomlingar till den avlidne, bästa arvsrätten. Under vissa förutsättningar kan emellertid en efterlevande make erhålla arv före bröstarvingarna som då istället blir efterarvingar. Arv till en efterlevande make utgår i regel med fri förfoganderätt, vilket innebär att en efterarvsrätt för bröstarvingarna aktualiseras. Detta medför att en kvotandel av arvet efter den först avlidne tilldelas dennes arvingar vid den efterlevandes frånfälle. Inte sällan erhåller även den efterlevande maken medel från livförsäkringar i egenskap av förmånstagare. Diskussion har här uppstått huruvida en sekundosuccession till förmånsförvärvda ersättning kan anses föreligga. Inom området återfinns prejudikatet NJA 1975 s. 302 som anger en presumtionsregel som anför att en sekundosuccession i enlighet med arvsrättsliga regler skall presumeras, om inte omständigheter talar för annat. Frågan ställs på sin spets när särkullbarns rätt debatteras, eftersom dessa i regel utfår sitt arv direkt och således inte blir efterarvingar i efterlevande makens bo. Ytterst blir följaktligen spörsmålet huruvida en försäkringsrättslig efterarvsrätt är avhängig en konkret efterarvsrätt enligt ärvdabalken eller kan uppkomma med hänsyn till övriga arvsrättsliga principer. Rättsområdet får anses utgöra något av en juridisk gråzon, då det föreligger förhållandevis lite vägledning att tillgå. Till följd av detta får doktrin en tämligen stor betydelse i frågan. Vid beaktande av HDs ställningstagande i rättsfallet ovan avseende den arvsrättsliga reglering som föreligger, samt förarbeten av denna torde emellertid en efterarvsrätt till försäkringsmedel kunna föreligga för samtliga bröstarvingar.

Solvens II är ett nytt regelverk för försäkringsbolag inom EU som ska träda i kraft 2016. Tidigare forskning har diskuterat effekterna av det nya regelverket och förutspår att det kommer att påverka försäkringsbolagens tillgångsallokering. Syftet med denna studie är att studera optimala tillgångsallokeringar för livbolag, både med avseende på interna krav på risk och avkastning och externa kapitalkrav i Solvens II. En fallstudie utförs på ett svenskt livbolag för att ta fram en modell för optimala tillgångsallokeringar, som även tar hänsyn till livbolagets framtida utbetalningar. En optimal allokering tas fram med hjälp av kvadratisk optimering på risk och kapitalkrav givet en viss förväntad avkastning och den nuvarande allokeringen jämförs med olika optimala portföljer. Resultaten visar att det är möjligt att optimera allokeringen både ur ett risk- och avkastningsperspektiv samt  apitalkravsperspektiv, men att de optimala tillgångsportföljerna skiljer sig åt markant. Detta arbete påvisar att det finns en betydande skillnad på risk, mätt genom antingen historisk volatilitet eller kapitalkrav. Ett exempel är tillgångsklassen hedgefonder som har en låg historisk volatilitet men har ett högt kapitalkrav i Solvens II. Denna studie bidrar till befintlig forskning genom att utveckla ett ramverk för investeringar för ett livbolag i Solvens II som tar hänsyn till kapitalkrav för olika tillgångar. / Solvency II is a new regulatory framework concerning insurance companies in the European Union, to be introduced in 2016. The effects of the regulation have been discussed and previous literature believes it will have a significant effect on insurance companies’ asset allocation. The aim of this thesis is to investigate the optimal asset allocation for a life insurer with respect to internal risk-return requirements and external capital requirements imposed by Solvency II. The thesis performs a case study on a Swedish life insurer for the purpose of developing and evaluating an asset allocation model which incorporates future liabilities of the life insurer. Through quadratic optimization, the asset allocation is optimized for portfolios associated with a certain expected return and the current allocation is compared to optimal portfolios. The results show that it is possible to optimize the asset allocation from both a risk-return and capital requirement perspective. However, they are subject to large shifts in asset allocation. The thesis also shows that there is a large discrepancy of risk from a standard deviation standpoint and regulatory capital charges. One example are hedge funds which have shown a low historical volatility but are classified as an asset with high risk in Solvency II. This study contributes to theory by providing an investment decision framework for life insurers that includes capital charges for asset allocation.

This research assesses the IFRS 17 Insurance Contracts standard from a mathematical and actuarial point of view. Specifically, a valuation model that complies with the standard is developed in order to investigate implications of the standard on financial statements of insurance companies. This includes a deep insight into the standard, construction a valuation model of a fictive traditional life insurance product and an investigation of the outcomes of the model. The findings show firstly that an investment strategy favorable for valuing insurance contracts according to the standard may conflict with the Asset & Liability Management of the firm. Secondly, that a low risk adjustment increases the contractual service margin (CSM) and hence the possibility of smoothing profits over time. Thirdly, that the policy for releasing the CSM should take both risk-neutral and real assumptions into account. / I denna rapport ansätts redovisningsstandarden IFRS 17 Insurance Contracts utifrån ett matematiskt och aktuariellt perspektiv. En värderingsmodell som överensstämmer med standarden konstrueras för att undersöka standardens implikationer på ett försäkringsbolags resultaträkning. Detta inkluderar en fördjupning i standarden, konstruktion och modellering av en fiktiv traditionell livförsäkringsprodukt samt undersökning av resultaten från modellen. Resultaten visar att det finns en möjlig konflikt mellan investeringsstrategier som är gynnsamma med avseende på värdering enligt standarden och ett försäkringsbolags tillgångs- och skuldförvaltning. Vidare leder en låg riskjustering till en högre avtalsmässig servicemarginal (CSM) vilket ökar möjligheten att utjämna vinster över tid. Slutligen bör policyn för hur CSM frisläpps beakta både risk-neutrala och verkliga antaganden.