Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Under senare år har diskussionen om den eventuella användningen av plea bargain och kronvittnen i det svenska rättsystemet aktualiserats genom olika utredningar. Med plea bargain och kronvittnen menas förenklat system där åklagaren kan förhandla med den misstänkte som genom att erkänna brottet eller informera om andras brott kan få en mildare behandling. I utredningarna har diskuterats alltifrån införande av systemen på straffrättsområdet genom fängelsestraffskommitténs utredning från 1986, till mera avgränsade områden för att öka allmänhetens förtroende för det svenska näringslivet genom att få bukt med stora och komplicerade ekobrott och inom konkurrensrätten då eftergiftssystemet för kartelldeltagare skulle införas under början av 2000-talet. Gemensamt för dessa utredningar har varit att man öppnat för en diskussion kring möjligheten att byta information från misstänka mot ett mildare straff, oavsett om detta bestått i strafflindring, åtalsbegränsningar eller eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgifter.

No description available.

No description available.

<p>According to the Leniency programme that was implemented in Sweden in 2002, a company participating in a cartel can escape administrative fines if it exposes the cartel to the Swedish Competition Authority and cooperates with the Authority during its investigation. Whether cartels should be criminalized, or not, has been debated in the Swedish Parliament in recent years. If cartels are turned into a felony, the leaders of the companies involved risk being held personally responsible.</p><p>This essay discusses how the incitements for unveiling cartels take form, drawing on game-theoretical models. The essay, in addition, analyses how the incitement-structure would change if cartels would become a felony, compared to the current legislation, in the form of the Leniency programme.</p><p>The conclusions that the author arrives at are that the incitements to expose cartels would increase if fines were to increase. The incitements would furthermore increase if the company feared that someone within the organization could expose the cartel to the Competition Authority. Turning cartels into a felony would on the contrary decrease the incitements for unveiling the cartel. The key task for the Competition Authority, as regards to cartels, should hence be to create uncertainty for firms participating in cartels and increase the security of employees if and when exposing their employer as a participant in a cartel.</p> / <p>År 2002 skrevs Leniencyprogrammen in i svensk konkurrenslagstiftning. Ett företag som ingår i ett kartellsamarbete kan i enlighet med programmen undslippa konkurrensskadeavgift ifall företaget avslöjar kartellen och samarbetar med konkurrensverket. Under senare år har en debatt kring huruvida karteller bör kriminaliseras eller inte förts i Riksdagen. En kriminalisering skulle innebära personligt straffansvar för bland annat företagsledare.</p><p>Uppsatsens syfte är att med spelteoretiska modeller och resonemang kartlägga och analysera hur incitamentsstrukturen för avslöjandet av karteller kan tänkas se ut. Vidare syftar uppsatsen till att föra en diskussion kring hur incitamentsstrukturen kan tänkas förändras om nuvarande lagstiftning ändras till att medföra en kriminalisering av karteller.</p><p>Slutsatser som kan dras av uppsatsens analys är att incitamenten för avslöjande med nuvarande lagstiftning skulle öka om konkurrensskadeavgifterna höjs. En kriminalisering skulle minska incitamenten för avslöjande, jämfört med nuvarande lagstiftning. Incitamenten för företagen att avslöja karteller ökar om företagen befarar att någon inom organisationen har för avsikt att avslöja kartellen till konkurrensverket. Konkurrensverkets viktigaste uppgift vad gäller kartellbekämpning torde därmed bli att skapa osäkerheter för företagen på flera områden för att öka misstron mellan aktörerna samt att arbeta för att öka anställdas incitament att avslöja sin arbetsgivares inblandning i kartellsamarbeten.</p>

According to the Leniency programme that was implemented in Sweden in 2002, a company participating in a cartel can escape administrative fines if it exposes the cartel to the Swedish Competition Authority and cooperates with the Authority during its investigation. Whether cartels should be criminalized, or not, has been debated in the Swedish Parliament in recent years. If cartels are turned into a felony, the leaders of the companies involved risk being held personally responsible. This essay discusses how the incitements for unveiling cartels take form, drawing on game-theoretical models. The essay, in addition, analyses how the incitement-structure would change if cartels would become a felony, compared to the current legislation, in the form of the Leniency programme. The conclusions that the author arrives at are that the incitements to expose cartels would increase if fines were to increase. The incitements would furthermore increase if the company feared that someone within the organization could expose the cartel to the Competition Authority. Turning cartels into a felony would on the contrary decrease the incitements for unveiling the cartel. The key task for the Competition Authority, as regards to cartels, should hence be to create uncertainty for firms participating in cartels and increase the security of employees if and when exposing their employer as a participant in a cartel. / År 2002 skrevs Leniencyprogrammen in i svensk konkurrenslagstiftning. Ett företag som ingår i ett kartellsamarbete kan i enlighet med programmen undslippa konkurrensskadeavgift ifall företaget avslöjar kartellen och samarbetar med konkurrensverket. Under senare år har en debatt kring huruvida karteller bör kriminaliseras eller inte förts i Riksdagen. En kriminalisering skulle innebära personligt straffansvar för bland annat företagsledare. Uppsatsens syfte är att med spelteoretiska modeller och resonemang kartlägga och analysera hur incitamentsstrukturen för avslöjandet av karteller kan tänkas se ut. Vidare syftar uppsatsen till att föra en diskussion kring hur incitamentsstrukturen kan tänkas förändras om nuvarande lagstiftning ändras till att medföra en kriminalisering av karteller. Slutsatser som kan dras av uppsatsens analys är att incitamenten för avslöjande med nuvarande lagstiftning skulle öka om konkurrensskadeavgifterna höjs. En kriminalisering skulle minska incitamenten för avslöjande, jämfört med nuvarande lagstiftning. Incitamenten för företagen att avslöja karteller ökar om företagen befarar att någon inom organisationen har för avsikt att avslöja kartellen till konkurrensverket. Konkurrensverkets viktigaste uppgift vad gäller kartellbekämpning torde därmed bli att skapa osäkerheter för företagen på flera områden för att öka misstron mellan aktörerna samt att arbeta för att öka anställdas incitament att avslöja sin arbetsgivares inblandning i kartellsamarbeten.