Under senare år har diskussionen om den eventuella användningen av plea bargain och kronvittnen i det svenska rättsystemet aktualiserats genom olika utredningar. Med plea bargain och kronvittnen menas förenklat system där åklagaren kan förhandla med den misstänkte som genom att erkänna brottet eller informera om andras brott kan få en mildare behandling. I utredningarna har diskuterats alltifrån införande av systemen på straffrättsområdet genom fängelsestraffskommitténs utredning från 1986, till mera avgränsade områden för att öka allmänhetens förtroende för det svenska näringslivet genom att få bukt med stora och komplicerade ekobrott och inom konkurrensrätten då eftergiftssystemet för kartelldeltagare skulle införas under början av 2000-talet. Gemensamt för dessa utredningar har varit att man öppnat för en diskussion kring möjligheten att byta information från misstänka mot ett mildare straff, oavsett om detta bestått i strafflindring, åtalsbegränsningar eller eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgifter.

Det dödliga skjutvapenvåldet har mer än fördubblats de senaste tio åren vilket är ett resultat av den ökade gängkriminaliteten i det svenska samhället. Antalet ouppklarade brott kopplade till organiserad brottslighet har stigit. Den organiserade brottsligheten genomsyras av skrämselkapital och lojalitet. Skrämselkapitalet skapas genom gängets våldskapital och kännetecknar organisationens makt gentemot både samhället och rivaliserande gäng. Lojalitet är djupt kopplat inom de organiserade gängen och tillsammans med ett högt skrämselkapital har således en väletablerad tystnadskultur spridit sig både inom och bortom den organiserade brottsligheten. Denna oroväckande utveckling är en av många anledningar till att ett kronvittnessystem ansetts lämpligt och införts i syfte att stärka rättsprocessen och öka lagföringen.  Kronvittnesbestämmelsen regleras i 29 kap. 5 a § andra stycket brottsbalken. Bestämmelsens första stycke reglerar den strafflindring som blir aktuell vid medverkan i utredning av egen brottslighet vilket anknyter till 29 kap. 5 § första stycket femte punkten brottsbalken om att frivilligt ange sig. Andra stycket i 29 kap. 5 a § brottsbalken aktualiserar strafflindring vid medverkan i utredningen av någon annans brottslighet. Det tredje stycket avser rättens möjlighet att vid tillämpningen av första eller andra stycket i 29 kap. 5 a § brottsbalken döma till ett lägre straff än föreskrivet, om det föreligger särskilda skäl. För att det ska vara fråga om strafflindring vid medverkan av egen eller annans brottslighet ska uppgifterna vara av “väsentlig betydelse” för utredningen. Med väsentlig betydelse avses uppgifter vilka påskyndar eller underlättar utredningen väsentligt. Uppgifterna som lämnas behöver dock inte resultera i ett konkret åtal eller lagföring för att det ska vara fråga om strafflindring.  Påföljdsbestämning styrs av de viktiga principerna om proportionalitet, ekvivalens och förutsägbarhet. Inom påföljdsbestämningen utreds straffmätningen utifrån brottets allvarlighet och den enskilde personen i enlighet med 29 kap. brottsbalken. Inom straffmätningen utreds de hänsynstaganden som kan bli aktuella i såväl skärpande som lindrande riktning vid påföljden. För att en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring ska uppnås på ett rättssäkert sätt är det av största vikt att domstolen bedömer strafflindringens förutsättningar och värderar de bevis som ligger till grund för bedömningen. Åklagaren ska lämna ett påföljdsförslag i stämningsansökan enligt 45 kap. 4 § rättegångsbalken. Detta förslag är inte bindande för rätten utan bidrar till vägledning hur uppgifterna har påverkat utredningen. Det kan även främja förutsägbarheten att åklagaren lämnat ett sådant påföljdsförslag då den tilltalade får en bättre uppfattning vad denne riskerar med anledning av åtalet. Även om det således är åklagaren som lämnar påföljdsförslag är det rätten som avgör huruvida en individ ska erhålla strafflindring. Detta förfarande säkerställer att prövningen sker rättssäkert och enhetligt i ljuset av rättsprocessens grundläggande principer.  Den rättsdogmatiska metoden tillämpas genomgående för att uppnå uppsatsens syfte att utreda nuvarande praxis. Genom den rättsdogmatiska metoden tolkas de nya lagbestämmelserna och förarbetena kopplade till kronvittnessystemet. Utifrån denna tolkning identifieras och analyseras aktuell problematik i nuvarande underrättspraxis. Uppsatsen avser även att bidra med förslag på förändringar av rättsläget med utgångspunkt i gällande rätt.  Det kan konstateras att det svenska kronvittnessystemet skiljer sig åt från övriga nordiska länder. Nordisk rättspraxis introduceras i uppsatsen för att illustrera hur en väletablerad rättspraxis på området kan se ut. Det danska och norska kronvittnessystemet har införts som ett led att förtydliga eller samla den praxis som etablerats gällande strafflindring vid medverkan av annans brottslighet. Svensk praxis har sedan länge avvisat strafflindring med anledning av medverkan i utredning av annans brottslighet. Att systemet således har införts på detta sätt, utan någon grund i svensk rättspraxis, aktualiserar ett flertal rättsliga risker. Då bestämmelsen i den svenska ordningen är ny är det av största vikt att domstolens bedömningar tar hänsyn till uppgifternas unika bedömning för att etablera en rättssäker rättspraxis. En sådan försiktighet och medvetenhet är även viktigt för att bevara syftet med kronvittnessystemet att stärka rättsordningen. / Deadly gun violence has more than doubled in the last ten years which is a result of increased gang crime in Swedish society. The number of unsolved crimes linked to organized crime has risen. Organized crime is permeated by capital of intimidation and loyalty. Intimidation capital is created through the gang's capital of violence and characterizes the organization's power to both society but also rival gangs. Loyalty runs deep within these organized gangs and together with a high intimidation capital, a well-established culture of silence has thus established itself within organized gangs. This worrying development is one of the many reasons why a Crown witness system was deemed appropriate and thus introduced in the Swedish legal system. The purpose of the introduction of the Crown witness system is to strengthen the legal process and increase prosecution. The Crown witness paragraph is regulated in ch. 29. Section 5a, second section in the Criminal Code. The first paragraph of the provision regulates the mitigation of punishment that becomes relevant when participating in an investigation of one's own criminality, which is based on ch. 29. Section 5, first section, fifth point in the Criminal Code on voluntarily declaring oneself. The second section in ch. 29 Section 5 a in the Criminal Code actualizes the mitigation of punishment in case of complicity in someone else's criminality. The third section refers to the court's ability to apply the first or second section of ch. 29. Section 5 a in the Criminal Code to sentence the defendant to a lower penalty than prescribed, if there are special reasons. In order for there to be a question of sentence reduction in the event of complicity in one's own or another's criminality, the information must be of "substantial importance" for the investigation. Material significance refers to information which significantly accelerates or facilitates the investigation. However, the information provided does not have to result in a concrete indictment or prosecution for it to be a question of penalty relief. Sentencing is permeated by the important principles of proportionality, equivalence and predictability. Within the determination of the penalty, the sentencing is investigated in accordance with ch. 29 in the Criminal code based on the seriousness of the crime and the individual. Within the sentencing, the considerations that may be relevant in the case of both aggravating and mitigating the direction of the penalty are investigated. In order for a strengthened legal process and increased prosecution to be achieved in a legally secure manner, it is of the utmost importance that the court makes an assessment of the sentence mitigation issue and evaluates the evidence on which the assessment is based. The prosecutor must submit a penalty proposal to the court in accordance with ch. 45. Section 4 of the Code of Judicial Procedure. This proposal is not binding on the court but contributes to guidance on how the information has affected the investigation. It can also promote predictability that the prosecutor has submitted such a penalty proposal, as the defendant gets a better idea of what he risks due to the prosecution. Even if it is thus the prosecutor who submits a penalty proposal, it is the court that decides whether an individual should receive a reduced sentence. This procedure ensures that the examination takes place in a legally secure and uniform manner in accordance with the basic principles of the legal process. The swedish legal dogmatic method is applied throughout the essay in order to reach the goal of the essay's purpose of investigating current practice. The legal dogmatic method is used to interpret the new legal provisions and preparatory work linked to the Crown witness system. Through this interpretation, current problems in current lower court practice are identified and analyzed, and the essay intends to contribute with proposals for changes to the legal situation based on current law. In summary, it can be stated that the Swedish crown witness system differs from other Nordic countries. Nordic jurisprudence is introduced in the essay to illustrate what a well-established jurisprudence in the area might look like. The Danish and Norwegian crown witness system has been introduced as part of clarifying or gathering the practice that has been established regarding the mitigation of punishment in case of complicity in another's crime. Swedish practice has long condemned mitigation of punishment due to participation in the investigation of another's criminality. The only practice that exists in the area stems from the Supreme Court's ruling where a man received a reduced sentence when, due to his participation, he ran a high risk of being exposed to reprisals. The fact that the system has thus been introduced in this way, without any basis in Swedish legal practice, actualizes a number of legal risks. As the provision in the Swedish system is new, it is thus of the utmost importance that the court's assessments take into account the data's unique procedure in order to establish a legally secure jurisprudence. Such caution and awareness is also important to preserve the purpose of the Crown witness system to strengthen the legal order.