• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 52
  • 1
  • Tagged with
  • 53
  • 53
  • 25
  • 21
  • 21
  • 19
  • 18
  • 17
  • 16
  • 13
  • 10
  • 10
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Aktierelaterade Incitamentsprogram : Att skapa långsiktigt engagemang i organisationen

Stark, Alexander, Soderling, Albin January 2018 (has links)
Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna uppsats är att kartlägga de finansiella instrument som ligger till grund förlångsiktiga incitamentsprogram samt undersöka hur företag använder dessa somstyrinstrument i sin organisationen. Detta mynnar ut i problemformuleringen:- På vilket sätt kan organisationer använda sig av långsiktiga incitamentsprogram avfinansiell karaktär i sin styrning? Metod Studien har en abduktiv ansats vilket innebär att under arbetets gång har vi har hoppat framoch tillbaka mellan teori och empiri. Vi har använt oss av en kvalitativ datainsamling i formav semistrukturerade intervjuer med personer som har direkt anknytning till ämnet inom sinorganisation. Slutsats Studien kommer fram till att det finns olika anledningar för att använda sig av långsiktigaincitamentsprogram. Vi har kommit fram till att programmen kan användas för att säkerställakompetens över tid. Engagera och motivera medarbetare samt bidra till målkongruens för demedverkande och organisationen. De olika finansiella instrumenten har olika egenskaper sompassar bra i olika situationer beroende på motiv med incitamentsprogrammet och företagetssituation.
32

Skadeståndsansvar vid rådgivning om finansiella instrument från en sparrobot / The legal responsibility regarding financial advices provided by a digital advisor

Jouchims Håkansson, Petronella, Loikas, Kajsa January 2019 (has links)
Digitala hjälpmedel syns idag inom flera områden på den finansiella marknaden och ett av dessa hjälpmedel är den tjänst som flera banker och andra institut benämner som sparrobot. Syftet med funktionen är att förenkla tillvägagångssättet för konsumenter vid sparande i finansiella instrument. De sparrobotar som valts att belysas i denna uppsats hjälper konsumenten att välja ett investeringsalternativ utifrån svar på förprogrammerade frågor om risk och tidshorisont för placeringen samt den månatliga summa som konsumenten är beredd att avsätta till sparandet. För finansiell rådgivning till konsumenter gäller rådgivningslagen (2003:862) som exempelvis reglerar skadeståndsansvaret i de fall konsumenten råkat ut för vårdslös rådgivning avseende finansiella instrument. Lagen infördes år 2003 eftersom det då fanns ett behov av reglering av rådgivningen på den finansiella marknaden och att stärka konsumentskyddet. Bristen på reglering på den finansiella marknaden har även senare åtgärdats genom EU:s direktiv MiFID II avseende värdepappersmarknaden som införlivades i svensk rätt genom lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Gemensamt för all reglering på området är syftet att konsument- skyddet ska stärkas och transparensen på den finansiella marknaden ska öka. Det finns två typer av finansiell rådgivning, investerings- och placeringsrådgivning. Den största skillnaden är att investeringsrådgivning regleras i lagen om värdepappersmarknaden medan placeringsrådgivning är ett bredare begrepp, vilket rådgivningslagen reglerar. Beroende på vilken aktör som tillhandahåller tjänsten sparrobot kan rådgivningsslaget skilja sig, det kan till exempel röra sig om både investeringsrådgivning men också fondförvaltning enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder. Beroende på vilken typ av rådgivning som ges gäller olika normer och skyldigheter, dock blir skadeståndsbestämmelserna i rådgivningslagen tillämpliga i samtliga fall. Trots att skadeståndsbestämmelserna borde kunna tillämpas på samma sätt vid rådgivning via en sparrobot som vid råd från en fysisk finansiell rådgivare problematiseras rådgivningsförhållandet vilket diskuteras i analysen.
33

Analys och visualisering av optioner och andra finansiella instrument : Utveckling och studie av portföljhanteringssystem / Analysis and Visualization of Options and other Financial instruments : Development and Study of Systems for Portfolio Management

Pilemalm, Robert, Horkeby, Kristofer, Gavelin, Fredrik January 2011 (has links)
Bakgrund: Ett sätt att minska risker vid handel med finansiella instrument är att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, används portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att använda sig av sådana system lära sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven på ett portföljhanteringssystem är inte desamma som kraven på ett kommersiellt system och därför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext. Syfte: Denna uppsats ämnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan använda sig av för att befästa sina kunskaper och öka sin förståelse för hur finansiella instrument fungerar. Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod används och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer använts. Slutsatser: Vår modell uppfyller de krav som ställts på den och är anpassad för undervisning på ett universitet genom att den är användarvänlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lämpar sig inte för användning av markadsaktörer. / Background: A common strategy for minimizing market risk, when trading with financial instruments, is to build portfolios. In order to manage portfolios with different kinds of financial instruments and different currencies and to manage many portfolios at one time, systems for portfolio management are used. Student can with use of such systems learn how financial markets work. The requirements of a system for students are not the same as the ones of a system for commercial use are not the same and therefore there is a need to develop a model fitted to this context. Aim: The purpose of this bachelor thesis is to build a model in PowerPlus Pro, which students can use in order to confirm their knowledge of and understanding for the function of financial instruments. Method: To build the model a quantitative method has been used and to study how systems for portfolio management should be built and adapted to the needs of students has qualitative method been used. Conclusions: Our model satisfies the demand and the technical specifications that were us given and it is adapted to teaching of students, because it is user-friendly and pedagogic built. The model is not adequate for use of market actors.
34

En utredning av Rom I-förordningens artikel 4.1(h)

Jeremejev, Jimmie January 2010 (has links)
Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force. It is therefore important that future case law, in a clear and precise way, determines how article 4.1(h) shall be used in order for it to be properly used within the sphere of international private law.
35

En utredning av Rom I-förordningens artikel 4.1(h)

Jeremejev, Jimmie January 2010 (has links)
<p>Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force. It is therefore important that future case law, in a clear and precise way, determines how article 4.1(h) shall be used in order for it to be properly used within the sphere of international private law.</p>
36

Bitcoin ETF: Framtidens investering eller regulatorisk utmaning? : En studie om Bitcoin och det regulatoriska landskapet för börshandlade fonder i Europa / Bitcoin ETF: Future Investment or Regulatory Challenge? : A study on Bitcoin and the regulatory landscape for exchange traded funds in Europe

Jalal, Julius January 2024 (has links)
Denna uppsats undersöker Bitcoin ETF:ers påverkan och det regulatoriska landskapet i Sverige och EU. Sedan dess introduktion av skaparen Satoshi Nakamoto 2008 har valutan revolutionerat den finansiella marknaden genom att möjliggöra peer-to-peer-transaktioner utan en central myndighet. Studien utforskar de regulatoriska reaktionerna på Bitcoin ETF:er, med fokus på viktiga tillsynsorgan som U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), European Securities and Markets Authority (ESMA) och Finansinspektionen i Sverige. Genom att använda kvalitativa forskningsmetoder, inklusive intervjuer med branschexperter och analys av regulatoriska dokument, visar resultaten att Bitcoin och Bitcoin ETF:er erbjuder betydande möjligheter för portföljdiversifiering och hög avkastning. De medför dock avsevärda risker, såsom hög volatilitet och säkerhetsproblem. SEC försiktiga handlingssätt, reflekterat i det initiala godkännandet av Bitcoin futures ETF:er 2021 och senare Spot Bitcoin ETF:er 2024, understryker pågående oro över marknadsmanipulation och regleringens tillräcklighet. I Europa betonar ESMA strikt reglering för att minska riskerna, vilket ses i införandet av MiCA-förordningen som syftar till att harmonisera den juridiska ramen för kryptotillgångar inom EU.I Sverige har Finansinspektionen bibehållit en försiktig inställning till Bitcoin ETF:er, med prioritering på oro över volatilitet, bedrägerier och konsumentskydd. Trots potentialen för hög avkastning förblir det svenska regulatoriska klimatet vaksamt, vilket reflekterar en bredare tveksamhet mot kryptovalutor i regionen. Forskningen betonar den avgörande rollen som tillsynsorgan har i att hantera frågor om transparens, säkerhet och investerarskydd. Studien kommer fram till slutsatsen att framtiden för Bitcoin ETF.er i EU och Sverige är svår och har flera hinder framför sig. En stor utmaning för reglerande myndigheter kommer att vara att uppnå en balans mellan kryptovalutors innovativa potential och behovet av robusta regulatoriska ramverk för att hantera tillhörande risker och säkerställa marknads stabilitet. / This thesis investigates Bitcoin ETFs' impact and the regulatory landscape in Sweden and the EU. Since its introduction by the pseudonymous creator Satoshi Nakamoto in 2008, Bitcoin has revolutionized the financial market by enabling peer-to-peer transactions without a central authority. This study explores the regulatory responses to Bitcoin ETFs, focusing on key regulatory bodies such as the U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), the European Securities and Markets Authority (ESMA), and the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen). Utilizing qualitative research methods, including interviews with industry experts, and analyzing regulatory documents, the findings reveal that Bitcoin and Bitcoin ETFs present significant opportunities for portfolio diversification and high returns. However, they also come with considerable risks, such as high volatility and security issues. The SEC’s cautious approach, reflected in the initial approval of Bitcoin futures ETFs in 2021 and subsequent spot Bitcoin ETFs in 2024, underscores ongoing concerns about market manipulation and regulatory adequacy. In Europe, ESMA emphasizes strict regulation to mitigate risks, as seen in the introduction of the MiCA regulation aimed at harmonizing the legal framework for crypto assets in the EU. In Sweden, Finansinspektionen has maintained a cautious stance on Bitcoin ETFs, prioritizing concerns over volatility, fraud, and consumer protection. Despite the potential for high returns, the Swedish regulatory environment remains vigilant, reflecting a broader hesitancy towards cryptocurrencies in the region. The research underscores the crucial role of regulatory bodies in addressing issues of transparency, security, and investor protection. The thesis concludes that the future of Bitcoin ETFs in the EU and Sweden is challenging and faces several obstacles. A major challenge for regulatory authorities will be achieving a balance between the innovative potential of cryptocurrencies and the need for robust regulatory frameworks to manage associated risks and ensure market stability
37

Säkringsredovisning : Redovisningsmässiga och skattemässiga konsekvenser / Hedge Accounting – Accounting and Tax Implications

Andersson, Elin, Selin, Sandra January 2016 (has links)
Internationella företag kan idag utsättas för många olika typer av risker i sin verksamhet.Dessa risker kan bland annat kopplas till valutor, räntor samt råvarupriser. I syfte att reduceradessa risker används finansiella instrument som idag behandlas i den internationellaredovisningsstandarden IAS 39 Finansiella instrument, Redovisning och värdering. När ettfinansiellt instrument används i säkringssyfte benämns det säkringsinstrument, och dess värdeförväntas utvecklas i motsatt riktning i förhållande till den post som säkras. För att uppnåmatchning mellan dessa komponenter i redovisningen används säkringsredovisning. Ävensäkringsredovisning behandlas i IAS 39 och sedan denna standard togs i bruk har den fåttmycket kritik för att vara alltför komplex och svår att tillämpa i praktiken. Komplexiteten kanbland annat härledas till de valmöjligheter som standarden erbjuder. I tillägg till detta ärsäkringsredovisning frivilligt att tillämpa och kan dessutom avbrytas.Syftet med studien är att undersöka hur tillämpningen av dagens redovisningsmässiga ochskattemässiga regler kring säkringsredovisning påverkar företag, staten samt aktieägare.Vidare ämnar vi undersöka vilka konsekvenser som uppkommer till följd av hur regler kringsäkringsredovisning tillämpas i praktiken. Studien är av kvalitativ karaktär och består att tretypfall som konstruerats för att visa på hur utvalda intressenter påverkas av dagens regleringarsamt de redovisningsmässiga och skattemässiga problem som kan uppkomma vid tillämpningav säkringsredovisning.Studien visar att kritiken som riktats mot IAS 39 är berättigad. När beskattning avsäkringsarrangemang tas i beaktning träder en ny dimension av komplexitet in i bilden. Dettakan förklaras genom att svenska beskattningsregler och IFRS standarder inte förespråkarsamma värdering av finansiella instrument. Trots att RFR 2 träder in för att reducera dessaskillnader kvarstår det faktum att säkringsredovisning inte fungerar optimalt för ickefinansiellaföretag. Studien visar också att de valmöjligheter som säkringsredovisninginnefattar mer eller mindre påverkar företags intressenter. Företagens beslut gällande omsäkringsredovisning bör tillämpas i företaget eller inte påverkar dess finansiella rapportervilket i förlängning kan inverka på intressenters investeringsbeslut. Valmöjligheterna influeraräven företags beskattning, då de kan ge upphov till arbitragesituationer samt minskade ellermer ojämna skatteinbetalningar.Vår slutsats är att redovisningen och beskattningen av finansiella instrument är så passkomplex att dagens regleringar bör ses över för att uppnå en bättre matchning mellan dessatvå komponenter. / International companies are today exposed to several risks regarding their operations. Theserisks are related to exchange rates, interests rates and commodity prices. In order to reducethese risks companies use financial instruments. Financial instruments are today treated in theInternational Accounting Standard IAS 39 Financial Instruments: Recognition andMeasurement. When financial instruments are used for hedging purposes they are titledhedging instruments, whose changes in value are expected to develop in the opposite directionin relation to the hedged item. In order to achieve a match between these components in thefinancial statements hedge accounting is used. Hedge accounting is treated in IAS 39 andsince this standard was first introduced it has been criticized for being too complex anddifficult to apply in practise. The complexity can be traced to the options the standard offers.In addition to this, hedge accounting is optional and can also be interrupted.The purpose of this study is to examine in what way the application of current accountingrules and Swedish tax rules regarding hedge accounting affect companies, the Swedishgovernment and shareholders. Furthermore, we intend to examine the consequences that ariseas a result of applying hedge accounting in practice. The study is qualitative in nature andcontains three scenarios designed to show how selected stakeholders are affected by thecurrent regulations. The study will also show the accounting and tax implications that mayarise when hedge accounting is applied.The study shows that the criticism levelled against IAS 39 are eligible. When taxation ofhedging arrangements is taken into consideration a new dimension of complexity arises. Thiscan be explained by the fact that Swedish tax rules and IFRS standards do not advocate thesame valuation of financial instruments. Although RFR 2 is applied in order to reduce thesedifferences, the fact remains that hedge accounting is not functioning optimally for nonfinancialcompanies. This study also shows that the options hedge accounting offers havemore or less impact on the stakeholders of the entity. Corporate decisions on whether hedgeaccounting should be applied or not do affect the financial reports of the company, which inextension may influence stakeholders´ investment decisions. The options regarding hedgeaccounting also influence corporate taxation, as they may give rise to arbitrage situations aswell as reduced or more irregular tax payments.The conclusion of this study is that the accounting and tax treatment of financial instrumentsis too complex and current regulations should therefore be reviewed in order to achieve abetter match between these two components.This paper is hereinafter written in Swedish.
38

IFRS 9 FAS 2 : EN UNDERSÖKNING AV INTRESSENTERNAS ATTITYDER / IFRS 9 FAS 2

JINGMARK, JOHANNA, LOJEK, CHRISTIAN January 2011 (has links)
Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex. En orsak till komplexiteten är att finansiella instrument i sig är komplexa och begreppet finansiella instrument innefattar en vid variation av instrument. Det konstaterades även under den globala finansiella krisen att IAS 39 innehöll betydande brister.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera delar av arbetet IASB har gjort för att ersätta IAS 39 med IFRS 9, vilket ger oss möjlighet att studera fas 2 i detta examensarbete. Syftet är att se vad intressenter förväntar sig i redovisning av finansiella instrument och vad det finns för attityder angående förslaget till IFRS 9 fas 2.Avgränsningar: Eftersom det krävs att EU antar standarden för att den ska börja gälla i Sverige har vi även avgränsat oss till att titta på remissvar från enbart EU-länder.Metod: Studien har utförts med en kvalitativ metod där den empiriska undersökningen bestått av 22 remissvar som finns att tillgå på IASB:s hemsida.Resultat och slutsatser: Den genomförda undersökningen visar att det finns ett flertal olika åsikter angående IASB:s arbete med Exposure Draft. Många organisationer är överens om att man vill ha en mer principbaserad standard men vill samtidigt ha mer exempel att tillgå vilket återigen drar mot en mer regelbaserad standard. Slutsatsen är att Exposure Draft fortfarande ses som komplex dock inte i samma bemärkelse som IAS 39. Hur IASB löser denna problematik blir intressant att följa. / Program: Civilekonomprogrammet
39

Värdering och redovisning till verkligt värde av finansiella instrument : en studie av IAS 39 och SFAS 157 / Fair value measurement of financial instruments : a study of IAS 39 and SFAS 157

Campner, Britta, Liang, Yucong, Melkersson, Rickard January 2009 (has links)
<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material. Tre av dessa intervjuer genomfördes med verksammapersoner inom banksektorn. Resterande intervjuer genomfördes med sakkunniga personerinom studiens ämnesområde, varav en revisor och en redovisningsexpert.</p><p><strong>Resultat och slutsats:</strong> Resultatet visar att de flesta av värderingsmetoderna i IAS 39 som harundersökts i studien är mer lämpliga än de i SFAS 157. Vidare visar studien att definitionenav verkligt värde i IAS 39 är att föredra framför definitionen i SFAS 157. IAS 39 erbjuder idagsläget en viss flexibilitet som i viss mån ger utrymme för företagsspecifika värderingar.Denna flexibilitet är uppskattad av samtliga respondenter men skulle kunna utvidgas något föratt bättre återspegla bankernas affärsmodell. Definitionen i SFAS 157 skulle dock leda tillmindre företagsspecifika inslag och därmed begränsa möjligheten att redovisa relevantinformation om bankernas ekonomiska ställning.</p> / <p><strong>Background and problem:</strong> As a step in the process of harmonisation with FASB, IASBstarted a project in 2006 aiming at establishing a common standard for fair valuemeasurement within all IFRS. In the first phase of the project a discussion paper was issued,where the American counterpart for fair value measurement, SFAS 157, was used as a base.One of the standards which to a great extent includes fair value measurement, and therefore isdeeply affected by the project, is IAS 39, recognition and measurement of financialinstruments. Fair value measurement of financial instruments is a complex and widelydebated area which has been actualised specifically during the financial crisis, when a lot ofcriticism has been directed towards SFAS 157. Today the definition of fair value differsbetween SFAS 157 and IAS 39, and organisations around the world have been critical to adirect use of the American definition, since it is regarded as too market oriented.</p><p><strong>Aim: </strong>The purpose of the study is to describe how the practical accounting according to IAS39 could be affected if IASB introduce the measurement methods of SFAS 157, and todescribe the opinions of experts regarding the present way of measuring fair value and howthese are in accordance with the definition and measurement methods of IAS 39 and SFAS157.</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative research method has been used, where five interviews were conductedto collect the empirical material for the study. Three of these interviews were made withpersons active in the banking sector. The rest of the interviews were made with experts withinthe subject area of the study, one auditor and one expert in accounting.</p><p><strong>Result and conclusion:</strong> The result shows that most of the measurement methods of IAS 39,which has been examined in the study, are more adequate than those in SFAS 157. The studyfurther shows that the definition of fair value in IAS 39 is preferable to the definition in SFAS157. IAS 39 allows at present a certain degree of company specific measurements. Thisflexibility is appreciated by all of the respondents, but could be further expanded in order tobetter reflect the business model of the banks. The definition in SFAS 157 would, on the otherhand, lead to less company specific measurements and thus limit the possibilities to showrelevant information regarding the economic situation of the banks.</p>
40

Värdering och redovisning till verkligt värde av finansiella instrument : en studie av IAS 39 och SFAS 157 / Fair value measurement of financial instruments : a study of IAS 39 and SFAS 157

Campner, Britta, Liang, Yucong, Melkersson, Rickard January 2009 (has links)
Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material. Tre av dessa intervjuer genomfördes med verksammapersoner inom banksektorn. Resterande intervjuer genomfördes med sakkunniga personerinom studiens ämnesområde, varav en revisor och en redovisningsexpert. Resultat och slutsats: Resultatet visar att de flesta av värderingsmetoderna i IAS 39 som harundersökts i studien är mer lämpliga än de i SFAS 157. Vidare visar studien att definitionenav verkligt värde i IAS 39 är att föredra framför definitionen i SFAS 157. IAS 39 erbjuder idagsläget en viss flexibilitet som i viss mån ger utrymme för företagsspecifika värderingar.Denna flexibilitet är uppskattad av samtliga respondenter men skulle kunna utvidgas något föratt bättre återspegla bankernas affärsmodell. Definitionen i SFAS 157 skulle dock leda tillmindre företagsspecifika inslag och därmed begränsa möjligheten att redovisa relevantinformation om bankernas ekonomiska ställning. / Background and problem: As a step in the process of harmonisation with FASB, IASBstarted a project in 2006 aiming at establishing a common standard for fair valuemeasurement within all IFRS. In the first phase of the project a discussion paper was issued,where the American counterpart for fair value measurement, SFAS 157, was used as a base.One of the standards which to a great extent includes fair value measurement, and therefore isdeeply affected by the project, is IAS 39, recognition and measurement of financialinstruments. Fair value measurement of financial instruments is a complex and widelydebated area which has been actualised specifically during the financial crisis, when a lot ofcriticism has been directed towards SFAS 157. Today the definition of fair value differsbetween SFAS 157 and IAS 39, and organisations around the world have been critical to adirect use of the American definition, since it is regarded as too market oriented. Aim: The purpose of the study is to describe how the practical accounting according to IAS39 could be affected if IASB introduce the measurement methods of SFAS 157, and todescribe the opinions of experts regarding the present way of measuring fair value and howthese are in accordance with the definition and measurement methods of IAS 39 and SFAS157. Method: A qualitative research method has been used, where five interviews were conductedto collect the empirical material for the study. Three of these interviews were made withpersons active in the banking sector. The rest of the interviews were made with experts withinthe subject area of the study, one auditor and one expert in accounting. Result and conclusion: The result shows that most of the measurement methods of IAS 39,which has been examined in the study, are more adequate than those in SFAS 157. The studyfurther shows that the definition of fair value in IAS 39 is preferable to the definition in SFAS157. IAS 39 allows at present a certain degree of company specific measurements. Thisflexibility is appreciated by all of the respondents, but could be further expanded in order tobetter reflect the business model of the banks. The definition in SFAS 157 would, on the otherhand, lead to less company specific measurements and thus limit the possibilities to showrelevant information regarding the economic situation of the banks.

Page generated in 0.0706 seconds