• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 52
  • 1
  • Tagged with
  • 53
  • 53
  • 25
  • 21
  • 21
  • 19
  • 18
  • 17
  • 16
  • 13
  • 10
  • 10
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Bakom stängda dörrar – Svenska börsbolags redovisning av upplysningskrav enligt IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar : En kvantitativ studie av årsredovisningar för år 2007 och år 2010 från bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap-listan. / Behind closed doors – How Swedish listed companies report disclosure requirements according to IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures : A quantitative study of annual reports for the year 2007 and 2010 by companies listed on the OMX Nordic Exchange Large Cap-list.

Gustafsson, Erika January 2011 (has links)
Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.    Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007. Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen. Den positivistiska inriktningen har varit i fokus då antaganden som gjorts på förhand blivit erkända eller förkastade genom en objektiv granskning av de kvantitativa data som samlats in. I undersökningen ingår 37 bolag och totalt har 74 årsredovisningar granskats. Följande punkter valdes ut och undersöktes sedan i de aktuella årsredovisningarna: Punkt 8 Rapport över finansiell ställning, Punkt 20 Rapport över totalresultat, Punkt 33 Kvalitativa upplysningar, Punkt 36-37 Kreditrisk, Punkt 39 Likviditetsrisk och Punkt 40-42 Marknadsrisk. Materialet som samlats in har förts in i kodningstabeller skapade i SPSS för att sedan analyseras. Slutsats: Det har sedan införandet av IFRS 7 år 2007 skett en förändring i redovisningen enligt de undersökta punkterna. Mängden ord som redovisas i samband med de undersökta punkterna har i årsredovisningarna för år 2010 ökat jämfört med mängden ord som redovisades år 2007. En ökning har också skett med avseende på antalet punkter som följs fullt ut. Flera av bolagen har också gjort någon typ av ändring beträffande placering, framställning, rubrik, borttagning eller tillägg av information vid redovisning enligt IFRS 7 år 2010. / Background: Requirements for increased information and transparency in annual reports has in recent years been a debated topic. International Financial Reporting Standards (IFRS) has been a discussed standard in response to the amount of disclosure requirements it contains. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures is one standard included in IFRS which since year 2007 requires listed companies to report their management of financial instruments and thereby increase the transparency. IFRS 7 was standardized in the year 2007 for companies that prepare consolidated financial statements. Due to the increased demands placed on listed companies this study wants to see how the companies have adapted and changed their accounting in accordance with the standard. Purpose: The purpose of this study is to analyze public companies listed on OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap and their accounting in accordance with IFRS 7 in order to see if any changes are made in the amount of information provided in the financial statements for the year 2010 compared to 2007. Methodology: The quantitative method has been used to conduct this study and the positivistic objective has been in focus. The study sample included 37 companies and a total of 74 annual reports. The following parts were selected from IFRS 7 and examined in the annual reports: Paragraph 8 Balance sheet, Paragraph 20 Income statement and equity, Paragraph 33 Qualitative disclosures, Paragraph 36-37 Credit risk, Paragraph 39 Liquidity risk and Paragraph 40-42 Market risk. The information collected from the annual reports have been put in to a coding system created in SPSS and then analyzed.       Conclusion: Since the standardization of IFRS 7 in year 2007 there has been a change in the way listed companies account in accordance with the examined parts. The amount of words related to the examined parts in the annual reports of year 2010 has increased compared to the amount of words disclosed in year 2007. The study also shows that more of the examined parts are accounted for. Several of the investigated companies have also made changes regarding the placement and the presentation of the information. Change of headline and removal of information also occurred. Additionally some companies added new information
42

Bitcoin: A Seemingly Rampant Elevator, or is Someone Pushing its Buttons? : A Case Study on Bitcoin’s Fluctuations in Price and Concept

Wandery, Oscar January 2014 (has links)
This study looks at the price mechanism of the digital quasi-currency bitcoin. Through statistical analysis of secondary data a probable significant results regarding correlation and regression between price and different independent variables have been established. The final analysis is pointing towards network effects being a part of the determinants for the crypto-currency’s price. Complimentary to the quantitative study explained above, an implementation of hermeneutic analysis based on secondary theoretical sources, journalistic opinion and a professional qualified judgment has aided the author and study in conceptual understanding. This interpretation has semantic character, and takes a Socratic kickoff regarding the nature of bitcoin as a financial instrument. The analysis runs back and forth throughout the course of the study and finally intertwines with qualitative results in the discussion. It is the author’s impression that a significant dimorphism surrounds bitcoin, calling for a conceptual differentiation leading to practical rethinking. The study takes the shape of a case-study conducted over four months. The author’s location during the process of writing was Stockholm Sweden, but the gathered data is of transnational character. / Den här studien tittar på prismekanismen hos den digitala kvasi-valören bitcoin. Genom statistisk analys av sekundärdata har sannolikt signifikanta resultat angående korrelation och linjärregrission mellan pris och olika oberoende variabler ettablerats. Den slutgiltiga analysen pekar mot att nätverksvariabler är delaktiga i avgörandet av krypto-valutans pris. Komplimentärt till den kvantitativa studen förklarad ovanför så har en implementation av hermeneutisk analys basserad på sekundära källor, journalistiska åsikter och ett professionellt kvalifiserat uttalande hjälpt författaren samt studien i dess konceptuella förståelse. Denna tolkning har semantisk karaktär, och tar Sokratisk avstamp gällande bitcoins natur som ett finansielt instrument. Analysen går fram och tillbaka genom uppsatsens gång, för att slutligen sammanvävas med de kvantitativa resultaten i uppsatsens diskussion. Det är denna förfatares intryck att en signifikant dimorphism omsluter bitcoin och kallar för en konceptuel differensiering som leder till praktiskt nytänkande. Studen tar formen av en fallstudie som genomförts om loppet av fyra månader. Författarens plats genom skrivandeprocessen var Stockholm Sverige, men den samlade datan har transnationell karaktär.
43

Ränteswappar i svenska fastighetsbolag : en kvalitativ studie som diskuterar hur användandet av ränteswappar ser ut idag bland svenska fastighetsbolag / Interest rate swaps in Swedish real estate companies : a qualitative study which discusses the use of interest rate swaps among real estate companies today

Hasic, Dino, Pasic, Ajdin January 2021 (has links)
Denna uppsats behandlar vilka faktorer som påverkar svenska fastighetsbolags syn på ränteswappar och huruvida coronapandemin, IFRS regelverket, den nya referensräntan Swestr eller bolagens rating har någon betydelse i detta. Studien undersöker vidare hur stor efterfrågan på räntederivat tidigare har varit, samt hur framtidsutsikterna ser ut gällande användandet av ränteswappar. För att besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod använts, där fem semistrukturerade intervjuer med både fastighetsbolag och en bank varit utgångspunkten till arbetets slutsats. Studiens resultat visar att samtliga tillfrågade fastighetsbolag har en egen räntesäkringsstrategi och egna preferenser vad gäller räntederivat. Idag använder en klar majoritet av svenska fastighetsbolag ränteswappar i sina räntesäkringsstrategier, men studien tyder på att mindre aktörer på marknaden eventuellt i framtiden kommer söka sig till simplare lösningar. Vidare visar studien att varken coronapandemin, IFRS regelverket eller Swestr påverkar fastighetsbolagens förhållningssätt till ränteswappar. Däremot kan det externa ratingbetyget indirekt ha en koppling till hur ett fastighetsbolag väljer att hedga sig mot räntefluktuationer.  Studiens område är fortsatt vagt undersökt och ämnet kommer förbli intressant att forska vidare på i framtiden. / This study deals with the factors that affect Swedish real estate companies´ views on interest rate swaps and whether the corona pandemic, the IFRS regulations, the new reference interest rate Swestr or the companies external rating have any significance in this. The study further examines how the demand for interest rate swaps has changed and how the future looks like. To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used, with five semi-structured interviews with both real estate companies and a bank. The collected answers have formed the basis of this paper's conclusion.  The results of the study show that all real estate companies surveyed have their own interest rate hedging strategy, and their own preferences on interest rate derivatives. A majority of Swedish real estate companies use interest rate swaps today in their interest rate hedging strategies, but this study indicates that smaller real estate corporations in the market may seek more simple solutions in the future. Furthermore, the study indicates that neither the coronavirus pandemic, the IFRS regulations nor Swestr has an impact in the real estate companies´ approach towards interest rate swaps. On the other hand, the external rating can indirectly be a reason why real estate companies choose to hedge with interest rate derivatives against interest rate fluctuations. The field of study is still vaguely researched and the subject will remain interesting to research in the future.
44

Finansiella instrument: Värderingskonceptet verkligt värde / Financial instruments: Fair value measurements

Fredriksson, Mathias January 2009 (has links)
<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är. Vidare demonstrerar alla finansiella institut en relativt bra konsensus för hur verkligt värde implementeras jämfört med rekommendationerna. Emellertid finns det tydliga skillnader i de underliggande teknikerna för de två huvudmetoderna, framförallt med värderingsunderlaget (vilka inputs som nyttjas) när simuleringar används och i vilken omfattning dessa redovisas. Följaktligen mynnar ovannämnda resultat ut i att det finns utrymmen för förbättringar för värderingskonceptet verkligt värde, eftersom bolagens implementering inte är i linje med ramverkens syfte med finansiella rapporter.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> En undersökning bör göras om hur värderingsmodeller kan erhålla en lämplig trovärdighet inom redovisningen</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar till att öka förståelsen för verkligt värde som värderingskoncept och dess metoder för att värdera finansiella instruments samt problematiken med det. Dessutom har förståelse etablerats för vilka försvårande omständigheter nya instrument medför när de ska värderas till verkligt värde.</p>
45

Finansiella instrument: Värderingskonceptet verkligt värde / Financial instruments: Fair value measurements

Fredriksson, Mathias January 2009 (has links)
Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna.   Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa.   Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är. Vidare demonstrerar alla finansiella institut en relativt bra konsensus för hur verkligt värde implementeras jämfört med rekommendationerna. Emellertid finns det tydliga skillnader i de underliggande teknikerna för de två huvudmetoderna, framförallt med värderingsunderlaget (vilka inputs som nyttjas) när simuleringar används och i vilken omfattning dessa redovisas. Följaktligen mynnar ovannämnda resultat ut i att det finns utrymmen för förbättringar för värderingskonceptet verkligt värde, eftersom bolagens implementering inte är i linje med ramverkens syfte med finansiella rapporter.   Förslag till fortsattforskning: En undersökning bör göras om hur värderingsmodeller kan erhålla en lämplig trovärdighet inom redovisningen   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att öka förståelsen för verkligt värde som värderingskoncept och dess metoder för att värdera finansiella instruments samt problematiken med det. Dessutom har förståelse etablerats för vilka försvårande omständigheter nya instrument medför när de ska värderas till verkligt värde.
46

K3 eller frivillig tillämpning av IFRS? : En komparativ studie mellan redovisning av finansiella tillgångar ur ett intressentperspektiv

Rönnberg Persson, Rebecca, Andersson, Julia January 2018 (has links)
Efter den globala finanskrisen år 2008 riktades en stor kritik mot standarden IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Denna kritik grundade sig i att standarden var allt för komplicerad. Detta påpekades redan vid dess publicering år 1999. Som svar på denna kritik började IASB att ta fram en ny standard, IFRS 9 Finansiella Instrument, som blev obligatorisk att tillämpa från och med 1 januari år 2018. Vid tillämpning av IFRS 9 kommer företag ges bättre förutsättningar för att utforma en redovisning som tillhandahåller en mer rättvisande bild av hur risker med finansiella instrument hanteras. Motsvarande standard i K3 finns i regelverkets kapitel 11 respektive kapitel 12. Vid tillämpning av kapitel 11 redovisas tillgångar enligt anskaffningsvärdet och vid tillämpning av kapitel 12 används verkligt värde. Vilket kapitel som ska följas är upp till användarna av regelverket. K3 bygger i grunden på ”IFRS for SMEs”. Onoterade svenska moderbolag har möjlighet att välja om de vill tillämpa K3 eller IFRS. Detta val har på senare år blivit ett strategiskt val för bolagen. Denna uppsats är en kvalitativ studie som bygger på en abduktiv ansats. I studien presenteras en komparativ analys som med hjälp av typfall utreder skillnader som kan uppkomma om svenska onoterade moderbolag väljer att frivilligt tillämpa IFRS eller tillämpar K3. Skillnaderna mellan de olika standarderna som undersöks är begränsade till klassificering, värdering och nedskrivning. Typfallen är konstruerade för att tydligt visa de skillnader som uppstår i redovisningen av just dessa områden och hur de påverkar moderbolagens finansiella ställning ur ett intressentperspektiv. I denna studie har en avgränsning gjorts att endast behandla de primära intressenterna, aktieägare och långivare. I analysen belyses de mest väsentliga skillnader som uppstår vid redovisningen och som påverkar moderbolagens finansiella ställning. De skillnader som framkommit i typfallen har analyserats utifrån de valda intressenternas perspektiv. Detta för att se vilken tillämpning som är mest fördelaktig. Både aktieägare och långivare efterfrågar sådan information som kan påverka deras beslutsfattande. I analysen granskas också hur väl de båda regelverken tillämpar sina kvalitativa egenskaper. Syftet med studien är att visa hur ett svenskt onoterat aktiebolags val av regelverk påverkar redovisningen av deras finansiella tillgångar. Genom att belysa de mest väsentliga skillnaderna mellan IFRS 9 och K3s kapitel 11 syftar studien vidare på att tillföra kunskap om de distinktioner som förekommer mellan regelverken. Denna kunskap kommer i sin tur att visa hur valet av regelverk påverkar den finansiella informationen utifrån ett intressentperspektiv. Resultatet av studien utmynnar i att det förekommer skillnader mellan regelverken gällande redovisning av finansiella tillgångar. De främsta skillnaderna uppstår vid de olika regelverkens grad av försiktighet, speciellt avseende nedskrivning. Slutsatsen är att finansiella tillgångar redovisade i enlighet med IFRS 9 beskriver den ekonomiska verkligheten bättre ur ett intressentperspektiv. På så vis kan aktieägare och långivare få bättre underlag för ekonomiska beslut. / Following the global financial crisis in 2008, a major criticism was made of the standard IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. This criticism was based on the fact that the standard was all too complicated. This was already pointed out at the time of its publication in 1999. In response to this criticism, the IASB began to produce a new standard, IFRS 9 Financial Instruments, which became mandatory from January 1, 2018. When applying IFRS 9, companies will be given better prerequisites for to design an account that provides a more accurate picture of how risks with financial instruments are managed. Corresponding standards in K3 are contained in chapter 11 and chapter 12 of the regulation. For the application of Chapter 11, assets are reported at purchase value and, in applying Chapter 12, fair value is used. Which chapter to be followed is up to the users of the regulation. K3 is basically based on "IFRS for SMEs". Unlisted Swedish parent companies have the option to choose whether to apply K3 or IFRS. In recent years, this choice has become a strategic choice for the companies. This essay is a qualitative study based on an abductive approach. The study presents a comparative analysis that, by typing, investigates differences that may occur if Swedish unlisted parent companies choose to voluntarily apply IFRS or apply K3. The differences between the different standards examined are limited to classification, valuation and impairment. Types are designed to clearly show the differences that arise in the accounting of these areas and how they affect the parent company's financial position from a stakeholder perspective. In this study, a delimitation has been made to treat only primary stakeholders, shareholders and lenders. The analysis highlights the most significant differences that arise in the accounts and affect the parent company's financial position. The differences found in the cases have been analyzed from the perspective of the primary stakeholders. This to see which application is most beneficial. Both shareholders and lenders demand information that may affect their decision making. The analysis also examines how well the two regulations apply their qualitative properties. The purpose of the study is to show how a Swedish unlisted company's choice of regulatory framework affects the accounting of their financial assets. By highlighting the most significant differences between Chapter 11 of K3 and IFRS 9, the study aims at providing knowledge about III the distinctions that occur between the regulations. This knowledge, in turn, will show how the choice of regulatory framework affects financial information from an interest perspective. The result of the study suggests that there are differences between the rules governing accounting for financial assets. The main differences arise from the degree of caution of the various regulations, especially regarding impairment. The conclusion is that financial assets reported in accordance with IFRS 9 describes the economic reality better from a stakeholder perspective. In this way, shareholders and lenders can get better basis for financial decisions. This paper is written in Swedish.
47

Statistisk undersökning av valutakurser : En jämförelse mellan olika prognosmodeller / Statistical Research of Exchange Rates : Comparison between Different Forecasting Models

Mozayyan, Sina January 2017 (has links)
Valutamarknaden är världens största marknad och en nödvändig del av dagens globala samhälle, som gör det möjligt för företag att göra affärer i olika valutor och mellan olika gränser. Marknaden utgör en stor handelsplattform för både små och stora aktörer, för vilka det är viktigt att prognostisera valutakurser med gott resultat. Att modellera finansiella instrument i form av tidsserier är en av de vanligaste investeringsstrategierna och dess användningsområde sträcker sig från valutamarknaden till bland annat aktiemarknaden och råvarumarknaden. I denna uppsats undersöks fyra olika statistiska metoder för att modellera valutakursen Euro-US Dollar givet historisk data, och prognoser görs med de framtagna modellerna. Dessa metoder är slumpvandring, ARIMA, ARIMA-GARCH och VAR. Vidare undersöks för den dynamiska VAR-modellen hur valutamarkanden påverkar, och blir påverkad av, långa och korta räntan. Resultaten visar att ARIMA(3,1,2) förklarar valutakursen bäst medan VAR(2) med valutakursen och skillnaden mellan långa räntor som ingående variabler ger de bästa prediktionerna. / The foreign exchange market is the world’s largest market and is an essential part of the global society of today. The FX market enables companies to trade with different currencies across country borders. It is also a large trade-platform for both big and small financial actors, who greatly benefit from the advantages of good predictions. Modeling of financial instruments is one of the most commonly used investment strategies and its area of application ranges from the FX market to markets suchas the stock market and the commodity market. In this paper, four different statistical models are used to model the currency pair Euro-US Dollar. These methods are random walk, ARIMA, ARIMA-GARCH and VAR. Besides investigating which method that gives the best forecasts, the method that best describes the training datais also found. Furthermore, for the dynamic VAR model, it is explored how the FX market affects, and is affected by, the long term and short term interest. The results show that ARIMA(3,1,2) is the best at describing the exchange rate while VAR(2) with the exchange rate and the difference between long term interests as variables gives the best predictions.
48

Blockkedjeteknologin på finansiella marknader : Kan blockkedjeteknologin effektivisera handeln med finansiella instrument? / Blockchain technology in the financial markets : Can blockchain technology provide for more efficient trading in securities?

Cerneckis, Gvidas January 2018 (has links)
Handeln med finansiella instrument har effektiviserats avsevärt under de senaste decennierna tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Pappersbaserade värdepapper har ersatts av digitala finansiella instrument och investerare kan numera på ett enkelt sätt skapa värdepappersportföljer innehållande komplexa värdepapper från hela världen. En välfungerande och effektiv handel med finansiella instrument förutsätter att förtroendet existerar mellan aktörer på finansiella marknader. Idag säkerställs förtroendet inom finansiella marknader av ett antal olika finansiella intermediärer, vilka ansvarar för olika funktioner såsom clearing, avveckling och kontoföring. Transaktionskedjan avseende finansiella instrument består därmed av flera nivåer och varje enskild transaktion måste genomgå samtliga nivåer. Den finansiella handeln har ökat betydligt i omfattningen och ett betydande antal transaktioner är numera gränsöverskridande. Detta har resulterat i ett tämligen komplext, sammanlänkat och sårbart system, vilket bland annat har synliggjorts under den senaste finanskrisen år 2008.     Blockkedjeteknologi, vilken är en typ av Distributed Ledger Technology, kan något förenklat ses som en databas eller ett transaktionsregister. Till skillnad från traditionella transaktionsregister, vilka i regel är centraliserade och förvaltas av olika intermediärer, bygger den nya teknologin på ett decentraliserat nätverk av aktörer utan att någon tredje part är ansvarig för verifiering av transaktioner. Blockkedjeteknologin introducerar därmed ett nytt sätt att genomföra transaktioner med digitala tillgångar, genom att förtroendet säkerställs med hjälp av kryptografiska lösningar och ett decentraliserat nätverk. Blockkedjeteknologin anses av många ha en betydande potential att effektivisera transaktionskedjan avseende finansiella instrument genom att exempelvis automatisera förandet av transaktionsregister samt integrera de olika nivåerna inom transaktionskedjan. Tekniken är dock fortfarande i en utvecklingsfas och många olika utmaningar återstår innan tekniken kan komma till användning. I Sverige präglas transaktionskedjan avseende finansiella instrument dessutom av strikta regleringar, varför frågan uppstår om huruvida lösningar baserade på blockkedjetekniken är förenliga med dagens rättsliga ramar.   I denna uppsats diskuteras huruvida och på vilket sätt blockkedjeteknologin skulle kunna effektivisera vissa funktioner inom transaktionskedjan avseende finansiella instrument samt vilka rättsliga frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av den nya tekniken utifrån dagens rättsläge i Sverige.
49

Ger IFRS 9 bättre beslutsunderlag? : En dokumentstudie ur en investerares perspektiv / Does IFRS 9 provide a better basis for decision making? : A document analysis from an investor´s perspective

Lysér, Oskar, Sylvén, Viktor January 2020 (has links)
IFRS 9 är en ny standard som avser att förbättra redovisningen av finansiella instrument. Detta grundade sig i finanskrisen 2008 då föregångaren IAS 39 fick motstå kritik för att redovisa kreditförluster för sent. Med IFRS 9 introducerades därför en ny framåtblickande nedskrivningsmodell där företagen blivit tvungna att ta hänsyn till framtida makroekonomiska faktorer. Tidigare forskning har främst studerat banker eller avsett att beräkna framtida effekter av IFRS 9 innan standarden implementerades 2018. Det har inte påvisats några väsentliga effekter av IFRS 9 inom banksektorn. Det som skiljer vår studie från tidigare studier är att vi försöker tyda effekter av implementeringen på olika sektorer samt att analysera om effekten av IFRS 9 har påverkat investerares beslutsfattande. För att uppnå syftet har en dokumentstudie på olika företag inom diverse branscher genomförts utifrån ett investerarperspektiv som grundar sig i IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien blir att det inte har skett några väsentliga förändringar i de finansiella rapporterna hos de olika företagen när det gäller värderingen. Utifrån de kvalitativa egenskaperna har informationen för en investerare blivit mer användbar samtidigt som relevansen i de finansiella rapporterna ökat. Detta har påverkat en investerares beslutsfattande positivt. Den skillnad som går att utläsa är att företagen har efter implementeringen ökat den årliga avsättningen till reserven för förväntade kreditförluster. Dock anser vi att den stora skillnaden med IFRS 9 först kan tydas i en lågkonjunktur. / IFRS 9 is a new standard which intend to improve accounting of financial instruments. The precursor IAS 39 was heavily criticized during the financial crises in 2008 because of its late recognition of credit loss. IFRS 9 introduces a new forward-looking approach that considers future macroeconomic factors. Previous research has mainly been studying banks and future effects of the standards implementation. No essential effects have been shown in previous research. What distinguishes our study is that we try to interpret the effects of implementation in different sectors and to analyze whether the effect of IFRS 9 has affected investors’ decision-making. To achieve the purpose of this thesis, a document analysis of different companies in various industries has been conducted. This thesis has been analyzed from an investors point of view which is based on IASB’s conceptual framework. This thesis has not seen any essential effects from the implementation of IFRS 9 in the financial reports. From the qualitative characteristics the financial information for an investor has improved and its relevance has increased, which has affected the investors’ decision-making, in a positive manner. After the implementation the big difference is that the annual deposition to the reserve for credit loss has increased for companies in all industries. Although, we believe that the big differences with IFRS 9 can first be interpreted in a recession.
50

Övergången mellan IAS 39 och IFRS 9 : en studie av övergångseffekter avseende kreditreserver hos banker i Sverige / The transition from IAS 39 to IFRS 9 : a study of transition effects regarding credit reserves of banks in Sweden

Högemark, Kajsa, Johnsson, Beatrice January 2021 (has links)
Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad,och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades.Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar ochharmonisering.Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vidövergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats,uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster,likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarnafrån 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförlusterpåverkade de finansiella rapporterna vid övergången.Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan deenskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något somframgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån,samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan liggatill grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektivabedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar iårsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visarsig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällandekreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet,affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtligabanker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna ochsparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster förnågon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsade tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumentenmellan olika banker. / Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad, och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades. Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar och harmonisering.  Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vid övergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats, uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster, likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarna från 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförluster påverkade de finansiella rapporterna vid övergången.  Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS 9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan de enskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något som framgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån, samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan ligga till grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektiva bedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar i årsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visar sig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.  Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällande kreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet, affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtliga banker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna och sparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster för någon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsa de tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumenten mellan olika banker.

Page generated in 0.0947 seconds