The background for this essay is the problems associated with the previous leasing standard IAS 17, and the implementation of the new, IFRS 16. During the appliance of IAS 17 leasing was either classified as operating- or finance leasing. Here the focus is whether there are similarities in the lease contract to a repayment purchase or not. For finance leases there are similarities to a purchase of the asset, where the lessee shall report both the asset and liability in the balance sheet. Simultaneously neither the asset or liability is reported in the balance sheet when establishing operating leases.The previous standard IAS 17 has received great criticism for allowing the operating leases to be outside the company's accounting, because they have meant that the transparency and reliability of the reported information has been inadequate. Companies that establish operating leases results in misleading key ratios, and may consequently therefore underestimate their financial risks associated with the leased asset. A lower debt ratio may be related to a higher debt financing of the balance sheet.The study is conducted to examine the potential effects the implementation of IFRS 16 has on different industries in Sweden, and how it will affect the key ratios EBITDA, debt, leverage and solidity. Relevant previous literature concerning potential effects in industries will be presented in the theoretical section. The result of the study will there after be presented and analyzed with previous scientific research. / Bakgrunden till denna uppsats är problemen i samband med den tidigare leasingstandarden IAS 17 och införandet av det nya IFRS 16. Under tillämpningen av IAS 17 klassificerades leasingavtal som antingen operationell eller finansiella. Klassificeringen handlar om det finns likheter i hyreskontraktet till ett återbetalningsköp eller ej. För finansiella leasingavtal finns det likheter till ett köp av tillgången, där leasetagaren ska redovisa både tillgång och skuld i balansräkningen. Samtidigt redovisas varken tillgång eller skuld i balansräkningen vid upprättandet av operationella leasingavtal. Den tidigare standarden IAS 17 har fått stor kritik för att de operationella leasingavtalen tillåts vara utanför bolagets bokföring, det har inneburit att insynen och tillförlitligheten hos den rapporterade informationen har varit otillräcklig. Operationella leasingavtal leder till vilseledande nyckeltal och att företagen därmed kan underskatta deras finansiella risker i samband med den hyrda tillgången. En lägre skuldkvot kan vara relaterad till en högre skuldfinansiering från balansräkningen. Studien genomförs för att undersöka de potentiella effekter som IFRS 16 har på olika branscher i Sverige, och hur införandet påverkar nyckeltalen EBITDA, skuldsättning, skuldsättningsgrad och soliditet. Relevant tidigare litteratur om de potentiella effekterna inom branscherna kommer att presenteras i det teoretiska avsnittet. Resultatet av studien kommer därefter att presenteras och analyseras med tidigare vetenskaplig forskning.

In this study, we investigate how the implementation of IFRS 16 is affecting the financial statements of Swedish publicly listed firms, and what implications there are for financial statement users. These effects are analyzed by looking at transitional effects on total assets, total liabilities and EBITDA and by comparing different sectors, following estimations of sectoral differences in prior studies (e.g. Fülbier et al., 2008; Morales-Díaz & Zamora-Ramírez, 2018a). As a way of approximating the practical implications of IFRS 16, this study is analyzing changes in the key financial ratios: D/E and EV/EBITDA. We find significant median increases in total assets, total liabilities and EBITDA in the full sample, as well as within each sector group. Further, we confirm the existence of sectoral differences, finding the largest median increases in the Consumer Services sector and the smallest in the Financials sector. We also confirm that IFRS 16 bring new implications for financial statement users, since important and commonly used financial ratios are significantly changed: we observe a significant median increase in the D/E ratio and a significant median decrease in the EV/EBITDA multiple.

Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad,och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades.Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar ochharmonisering.Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vidövergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats,uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster,likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarnafrån 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförlusterpåverkade de finansiella rapporterna vid övergången.Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan deenskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något somframgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån,samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan liggatill grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektivabedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar iårsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visarsig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällandekreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet,affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtligabanker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna ochsparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster förnågon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsade tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumentenmellan olika banker. / Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad, och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades. Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar och harmonisering.  Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vid övergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats, uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster, likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarna från 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförluster påverkade de finansiella rapporterna vid övergången.  Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS 9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan de enskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något som framgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån, samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan ligga till grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektiva bedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar i årsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visar sig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.  Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällande kreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet, affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtliga banker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna och sparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster för någon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsa de tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumenten mellan olika banker.