The purpose of this research is to highlight if contemporary practices for using interest rate derivatives in large non-financial Swedish corporations are consistent with theoretical incentives for using such derivative instruments. Most theoretical incentives were developed before the financial crisis of 2007-08. The introduction of new regulations, accounting practices and pricing methods has changed the prices of derivatives and the administrative burden related to hedging. Traditional academic literature commonly gives eight incentives for why corporations use interest rate derivatives (described further in the thesis). Following surveys and interviews with 13 relevant corporate professionals, the study finds that three of the theoretical incentives strongly motivate corporate managers’ use of interest rate derivatives. Four other theoretical incentives are found to partially explain motives for corporate managers’ hedging practices, whilst one of the theoretical incentives is found to be an irrelevant motive for corporate managers in practice.   In addition to the tested incentives, the study finds that Swedish corporations which occasionally raise capital in non-functional currencies actively use cross-currency swaps to convert outstanding non-functional debt currency to the company’s functional currency. The practice is commonly recognised amongst industry professionals but not widely cited in academia.   Compared to 10-15 years ago, treasury functions in Swedish corporations are found to require more knowledge in accounting and administration and less market savvy. During this period, the number of dealers in Swedish corporate treasury departments has been reduced significantly, as corporations have effectively outsourced part of their market operations to banks. / Denna uppsats undersöker om verkliga motiv och praxis för användning av räntederivat i svenska storföretag är förenliga med teoretiska incitament för räntederivatanvändning som ofta förekommer i akademisk litteratur. De flesta teoretiska förklaringsmodeller för företags användning av räntederivat utvecklades och beskrevs innan den globala finanskrisen 2007-08. Efter krisen har värderingen av räntederivat samt det administrativa arbetet kring instrumenten förändrats till följd av implementering av nya finansiella regler, bokföringsregler och prissättningsmetoder. Akademisk litteratur beskriver generellt åtta teoretiska incitament om varför företag använder räntederivat (vilka finns sammanfattade i detta arbete). För att verifiera teoretiska grunder och medvetenhet kring dessa teorier genomfördes en enkätundersökning samt djupintervjuer med totalt 13 beslutsfattare inom räntederivat i svenska storföretag. Studiens resultat ger starkt stöd till att tre av de teoretiska incitamenten i hög grad överensstämmer med verkliga motiv för användning av räntederivat, samt att fyra incitament delvis kunde förklara verkliga motiv, medan stöd saknades för ett teoretiskt incitament. Utöver de åtta testade incitamenten visar studiens resultat att det finns ett ytterligare motiv för användning av räntederivat: räntevalutaswappar används av flera svenska storföretag som emitterar obligationer i utländsk valuta för att konvertera pengar till företagets funktionella valuta. Förfarandet är känt inom industrin men understuderat i akademisk litteratur. Studien visar att kunskap inom bokföring och administration relaterat till finansiella derivat har blivit allt viktigare för svenska storföretags internbanker, medan vikten av att ha en aktiv marknadssyn minskat, jämfört mot 10-15 år sedan. Över denna tidsperiod har antalet handlare i storföretagens internbanker minskat kraftigt, då flera av funktionerna i praktiken har outsourcats till banker.

Denna uppsats behandlar vilka faktorer som påverkar svenska fastighetsbolags syn på ränteswappar och huruvida coronapandemin, IFRS regelverket, den nya referensräntan Swestr eller bolagens rating har någon betydelse i detta. Studien undersöker vidare hur stor efterfrågan på räntederivat tidigare har varit, samt hur framtidsutsikterna ser ut gällande användandet av ränteswappar. För att besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod använts, där fem semistrukturerade intervjuer med både fastighetsbolag och en bank varit utgångspunkten till arbetets slutsats. Studiens resultat visar att samtliga tillfrågade fastighetsbolag har en egen räntesäkringsstrategi och egna preferenser vad gäller räntederivat. Idag använder en klar majoritet av svenska fastighetsbolag ränteswappar i sina räntesäkringsstrategier, men studien tyder på att mindre aktörer på marknaden eventuellt i framtiden kommer söka sig till simplare lösningar. Vidare visar studien att varken coronapandemin, IFRS regelverket eller Swestr påverkar fastighetsbolagens förhållningssätt till ränteswappar. Däremot kan det externa ratingbetyget indirekt ha en koppling till hur ett fastighetsbolag väljer att hedga sig mot räntefluktuationer.  Studiens område är fortsatt vagt undersökt och ämnet kommer förbli intressant att forska vidare på i framtiden. / This study deals with the factors that affect Swedish real estate companies´ views on interest rate swaps and whether the corona pandemic, the IFRS regulations, the new reference interest rate Swestr or the companies external rating have any significance in this. The study further examines how the demand for interest rate swaps has changed and how the future looks like. To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used, with five semi-structured interviews with both real estate companies and a bank. The collected answers have formed the basis of this paper's conclusion.  The results of the study show that all real estate companies surveyed have their own interest rate hedging strategy, and their own preferences on interest rate derivatives. A majority of Swedish real estate companies use interest rate swaps today in their interest rate hedging strategies, but this study indicates that smaller real estate corporations in the market may seek more simple solutions in the future. Furthermore, the study indicates that neither the coronavirus pandemic, the IFRS regulations nor Swestr has an impact in the real estate companies´ approach towards interest rate swaps. On the other hand, the external rating can indirectly be a reason why real estate companies choose to hedge with interest rate derivatives against interest rate fluctuations. The field of study is still vaguely researched and the subject will remain interesting to research in the future.