Syfte: Syftet är att undersöka svenska storföretags användande av derivatet ränteswap (svensk benämning för interest rate swap) för år 2012 och 2013 samt att undersöka skillnader utifrån tidigare funna bakomliggande faktorer mellan företag som använder olika typer av ränteswaps och företag som inte använder ränteswap. Metod: Studien tillämpade en empirisk totalundersökning gällande de icke-finansiella företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap för slutet på år 2012 respektive år 2013. Utifrån företagens årsredovisningar kategoriserades företagen i fyra grupper baserat på företagets användande av ränteswap. Fem tidigare funna bakomliggande faktorer för användandet av ränteswap sammanställdes genomsnittligt per kategori och jämfördes därefter kategorierna emellan. Resultat: Av de största noterade börsföretagen använde 29 av 40 stycken företag ränteswap år 2012 och 29 av 42 företag år 2013. Företag som använde rörlig ränteswap var signifikant större än de företag som inte använde ränteswap för år 2012 och 2013. År 2013 hade de företag som använde fast och båda typer av ränteswaps högre andel kortfristiga lån i jämförelse med de företag som inte använde ränteswap. Uppmätta skillnader kategorierna emellan för de resterande tre undersökta faktorerna; andel långfristiga lån, löptiden på företagens lån liksom företagens förväntade obeståndskostnader var inte signifikanta vilket innebar att de uppmätta skillnaderna inte kunde hänföras till svenska storföretag. Slutsatser: Över två tredjedelar av de undersökta företagen använde ränteswap. Storleken för företag som använde ränteswap var en urskiljande faktor i jämförelse med företag som inte använde ränteswap. För svenska storföretags andel kortfristiga lån för ett av de undersökta åren talar det mesta för att företag som använde ränteswap hade högre andel kortfristiga lån än företag som inte använde ränteswap. Skillnader i andel långfristiga lån, löptid på lån liksom förväntade obeståndskostnader kategorierna emellan kunde inte hänföras till svenska storföretag och därmed inte ses som urskiljande faktorer för användande av ränteswap. / Purpose: The purpose is to investigate the largest Swedish companies utilization of interest rate swap (afterwards referred to as IRS), as well as variations in the underlying factors between companies who use IRS and companies who do not. Methodology: The study applied an empirical investigation about the non-financial companies noted on Nasdaq OMX Stockholm Large Cap for the end of year 2012 and year 2013. By their annual reports, companies where divided into four categories based on their usage of IRS. Five earlier factors for the use of IRS were compiled per category and were then compared between the categories. Findings: 29 out of the 40 largest listed companies used IRS 2012, and 29 out of 42 companies 2013. The companies who used variable IRS were significantly larger than the ones who didn't use IRS. Companies who used fixed, and both types of IRS year 2013, had a higher proportion of short-term loans compared to the companies which didn't use IRS. Measured differences between the categories for the remaining three factors; proportion of long-term loans, duration on the companies loans as well as their expected distress costs was not significant which implicates that the measured differences could not be assigned to Swedish corporations. Conclusions: Over two thirds of the investigated companies used IRS. The size of the companies that used IRS was a factor which differed between companies who used IRS and the companies that didn't. The proportion of short-term loans showed a significant disparity for one of the investigated years indicated that the companies who used IRS have a larger proportion of short-term loans than the ones who don't. Differences in the proportion of long-term loans, duration on loans and expected distress costs between the categories could not be assigned to Swedish corporations.

Denna uppsats behandlar vilka faktorer som påverkar svenska fastighetsbolags syn på ränteswappar och huruvida coronapandemin, IFRS regelverket, den nya referensräntan Swestr eller bolagens rating har någon betydelse i detta. Studien undersöker vidare hur stor efterfrågan på räntederivat tidigare har varit, samt hur framtidsutsikterna ser ut gällande användandet av ränteswappar. För att besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod använts, där fem semistrukturerade intervjuer med både fastighetsbolag och en bank varit utgångspunkten till arbetets slutsats. Studiens resultat visar att samtliga tillfrågade fastighetsbolag har en egen räntesäkringsstrategi och egna preferenser vad gäller räntederivat. Idag använder en klar majoritet av svenska fastighetsbolag ränteswappar i sina räntesäkringsstrategier, men studien tyder på att mindre aktörer på marknaden eventuellt i framtiden kommer söka sig till simplare lösningar. Vidare visar studien att varken coronapandemin, IFRS regelverket eller Swestr påverkar fastighetsbolagens förhållningssätt till ränteswappar. Däremot kan det externa ratingbetyget indirekt ha en koppling till hur ett fastighetsbolag väljer att hedga sig mot räntefluktuationer.  Studiens område är fortsatt vagt undersökt och ämnet kommer förbli intressant att forska vidare på i framtiden. / This study deals with the factors that affect Swedish real estate companies´ views on interest rate swaps and whether the corona pandemic, the IFRS regulations, the new reference interest rate Swestr or the companies external rating have any significance in this. The study further examines how the demand for interest rate swaps has changed and how the future looks like. To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used, with five semi-structured interviews with both real estate companies and a bank. The collected answers have formed the basis of this paper's conclusion.  The results of the study show that all real estate companies surveyed have their own interest rate hedging strategy, and their own preferences on interest rate derivatives. A majority of Swedish real estate companies use interest rate swaps today in their interest rate hedging strategies, but this study indicates that smaller real estate corporations in the market may seek more simple solutions in the future. Furthermore, the study indicates that neither the coronavirus pandemic, the IFRS regulations nor Swestr has an impact in the real estate companies´ approach towards interest rate swaps. On the other hand, the external rating can indirectly be a reason why real estate companies choose to hedge with interest rate derivatives against interest rate fluctuations. The field of study is still vaguely researched and the subject will remain interesting to research in the future.