<p>Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild. Redovisning har utvecklats nationellt i olika länder och detta har gjort att den internationella skillnaden har varit stor inom redovisningsområdet.</p><p>Behovet av harmonisering växte fram genom de skillnaderna i redovisningen som fanns mellan olika länder. För att uppnå harmonisering startades år 1973 International Accounting Standards Committee (IASC) som senare kom att ombildas och fick benämningen International Accounting Standards Board (IASB). Dessa standarder har fokus på redovisning för investerare på kapitalmarknaden. Anledningen till behovet av harmonisering inom redovisningen var att öka jämförbarheten mellan företags redovisningar.</p><p>Uppsatsens respondenter menar att begreppet inte har någon praktisk betydelse i sig för den som redovisar. Då de regelverk som finns inom svensk redovisningsprofession är så pass detaljerade gör att det inte finns något behov för en klargöring av när begreppet rättvisande bild ska tillämpas. Att det finns så pass många olika tolkningar av rättvisande bild tror vi kan bero på att det inte finns någon klar definition av begreppet. Det kan också bero på att begreppet framskrivs i årsredovisningslagen som en betydande princip och att detta ger upphov till en vilja hos de aktiva inom redovisningsområdet att skapa sig en förståelse för det. Begreppet rättvisande bild menar två av respondenterna i uppsatsen kan uppnås genom att följa god redovisningssed.</p><p>Uppsatsens respondenter är alla eniga om att Sverige ligger någonstans mitt emellan den kontinentala och anglosaxiska traditionen idag. I och med att Sverige är ett så pass litet land så är det naturligt att vi influeras från olika håll.</p>

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild. Redovisning har utvecklats nationellt i olika länder och detta har gjort att den internationella skillnaden har varit stor inom redovisningsområdet. Behovet av harmonisering växte fram genom de skillnaderna i redovisningen som fanns mellan olika länder. För att uppnå harmonisering startades år 1973 International Accounting Standards Committee (IASC) som senare kom att ombildas och fick benämningen International Accounting Standards Board (IASB). Dessa standarder har fokus på redovisning för investerare på kapitalmarknaden. Anledningen till behovet av harmonisering inom redovisningen var att öka jämförbarheten mellan företags redovisningar. Uppsatsens respondenter menar att begreppet inte har någon praktisk betydelse i sig för den som redovisar. Då de regelverk som finns inom svensk redovisningsprofession är så pass detaljerade gör att det inte finns något behov för en klargöring av när begreppet rättvisande bild ska tillämpas. Att det finns så pass många olika tolkningar av rättvisande bild tror vi kan bero på att det inte finns någon klar definition av begreppet. Det kan också bero på att begreppet framskrivs i årsredovisningslagen som en betydande princip och att detta ger upphov till en vilja hos de aktiva inom redovisningsområdet att skapa sig en förståelse för det. Begreppet rättvisande bild menar två av respondenterna i uppsatsen kan uppnås genom att följa god redovisningssed. Uppsatsens respondenter är alla eniga om att Sverige ligger någonstans mitt emellan den kontinentala och anglosaxiska traditionen idag. I och med att Sverige är ett så pass litet land så är det naturligt att vi influeras från olika håll.

Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. K3 är huvudregelverket, men mindre företag, vilka inte uppfyller gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag, kan välja att tillämpa K2 för sin redovisning (BFN 2017d). K3 är utformat ur ett användarperspektiv, vilket innebär att det innehåller fler redovisningsalternativ för att ge användare ett relevant underlag inför finansiella beslut. K2, vars syfte är att förenkla upprättandet av redovisningen, är istället tänkt att ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomi. Enkelheten i K2 kommer från att det är regelbaserat och därmed har klara direktiv att följa, vilket skiljer sig från K3 som är ett principbaserat regelverk och på så vis kräver en mer professionell bedömning hos upprättaren (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019). Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka vilka orsaker som ligger bakom företags val mellan regelverken K2 och K3. För att uppnå detta syfte har vi med tillämpning av flerfallsstudier genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra mindre företag samt en revisor. Vi mottog även mailsvar på intervjufrågorna från ett företag och en revisor. Vi har haft en induktiv ansats och insamlat data för att generera resultat som kan bidra till teoretisk förståelse i ämnet. Studiens resultat visar att det finns redovisningsskillnader som i viss mån påverkar företags val mellan K2 och K3, men det har även framkommit att krav från moderbolag har ett inflytande i valet. Företag har överlag inte tillräckliga kunskaper för att själva avgöra vilket regelverk som passar dem bäst och därmed förlitar de sig i hög grad på revisorer. Utifrån studiens resultat har vi därför fått skifta vårt fokus till att istället diskutera hur den kontinentala och anglosaxiska traditionen har påverkat utformningen av K-regelverken. / The Swedish Standards Accounting Board, which is responsible for the development of generally accepted accounting principles, started the K-project in 2004, which includes general advice divided into four categories of regulatory framework; K1, K2, K3 and K4. The regulations aim to provide companies with a uniform set of rules to comply with. K3 is the main regulation, but smaller companies, which do not meet the limit values for being classified as a larger company, can choose to apply K2 for their accounting (BFN 2017d).K3 is designed from a user perspective, which means that it contains more accounting options to provide users with a relevant basis for financial decisions. K2, whose purpose is to simplify the preparation of the accounts, is, on the other hand, intended to provide a reliable picture of the company's finances. The simplicity of K2 comes from the fact that it is rule-based and thus have clear directives to follow, unlike K3 which is a principle-based regulatory framework and in some cases requires a more professional assessment by the author (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019).With this as a starting point, the purpose of the study is to investigate the causes behind companies' choice between these regulations. With the help of multiple case studies, we have carried out qualitative semi-structured interviews with four small companies and one auditor, in order to achieve our goal. We also received mail responses to the interview questions from one company and one auditor. We have had an inductive approach and collected data to generate results that can contribute to theoretical understanding of the subject. The results of the study show that there are accounting differences that to a certain extent affect companies' choice between K2 and K3, but it has also appeared that claims from the parent company have an influence in the choice. Companies generally do not have sufficient knowledge to decide for themselves which regulation is best suited to them and thus rely heavily on the auditors. Based on the study's results, therefore, we have shifted our focus to instead touching on how the Continental and Anglo-Saxon tradition have influenced the design of the K-regulations. This study is written in Swedish.

Den ökade globalisering som råder gynnar internationell handel på många plan, vilket även har bidragit till att internprissättning blivit en allt mer central fråga. Däremot ställs det högre krav på att adressera de problem som systemet resulterar i. Detta med hänsyn till att ett internpris är av påverkande karaktär på organisationens resultat på grund av skattemässiga motiv och incitament från ledningen. Även om OECD:s riktlinjer TPG är utformade av det politiskt styrande organet i respektive medlemsland är dessa riktlinjer inte tvingande. Systemet möjliggör subjektivitet i internprissättning. Problematiken belyses i synnerhet när redovisningstraditioner och deras eventuella påverkan på internprissättningen i Sverige och Storbritannien tas i beaktning.Studien har som syfte att genom en komparativ analys undersöka hur Sveriges och Storbritanniens redovisningstraditioner påverkar respektive lands tolkning av TPG. Ländernas skattemyndigheter, Skatteverket och HMRC, har gett ut en handledning respektive en intern manual rörande internprissättning där myndighetens tolkning av TPG framgår.Studien är en innehållsanalys av kvalitativ karaktär och datamaterialet som har använts är textutdrag från myndigheternas handledning och manual samt respektive lands lagstiftning på vissa områden. Studien har som ambition att undersöka fyra områden avseende internprissättning, myndigheternas referering till gällande rätt, armlängdsprincipen, metoder för prissättning och bevisförfarande. Tolkningsmodellen som har använts i studien har utvecklats fram ifrån Johanssons (2010) modell avseende substance over form. Tolkningsmodellen tillsammans med den teoretiska referensramen har fungerat som ett verktyg i analysen kring hur redovisningstraditionerna i respektive land påverkar tolkningen av TPG.Studiens slutsats indikerar att det finns inslag av redovisningstraditionerna i respektive lands tolkning av TPG. Både Storbritannien och Sverige refererar till OECD kontinuerligt men studien har resulterat i vissa skillnader som belyser det faktum att länderna har olika redovisningstraditioner. I Skatteverkets handledning identifierar resultatet vissa inslag av den kontinentala redovisningstradition som Sverige präglas av, det påträffas även inslag av det regelbaserade synsättet samt spår av det rättssystem som karaktäriserar Sverige, code law. Resultatet visar även att Storbritanniens redovisningstraditioner framträder i HMRC:s tolkning av TPG. Det återfinns inslag av den anglosaxiska traditionen, det principbaserade synsättet och även här syns spår av deras rättssystem, common law. Studien bidrar med en ökad förståelse kring hur nationella redovisningstraditioner påverkar tolkningen av internationella riktlinjer. Den bidrar även med en praktisk kunskap för företag, myndigheter och internationella verkställande organ. / Increased globalization stimulates international trade in many ways. It has led to increased importance of transfer pricing. However, there is a need to address several issues that have arisen since a transfer price affects the organization's profit or loss due to tax consequences and incentives from management. Although the guidelines known as TPG are drafted by the governments in members’ states, these guidelines are not mandatory. The system allows for subjectivity in transfer pricing. The problem is can be demonstrated by comparing the accounting traditions and their possible impact on transfer pricing in Sweden and the UK.The purpose of the study is to investigate how Sweden's and Britain's accounting traditions affect the countries' interpretation of the TPG. The tax authorities of these countries, the Swedish Tax Agency and HMRC, have each issued a guide and an internal manual on transfer pricing, which explains the authorities’ interpretation of the TPG. The aim of the study is to make a comparative analysis of these guides and internal manuals to see if and how the countries’ interpretation of the TPG differ due to the countries’ accounting traditions. Further, the study is a content analysis of qualitative nature and the data used has been extracted from the authorities' guide and internal manual, as well as the legislation of each country in certain areas. The aim of the study is to investigate four areas of transfer pricing, the authorities' reference to current law, the arm's length principle, pricing methods and evidence procedures. The research model used in this study has been developed from Johanssons (2010) model regarding substance over form. The resarch model together with the theoretical reference framework have served as a tool in the analysis of how accounting traditions in each country affect the interpretation of TPG.The study’s conclusion indicates that there are elements of accounting traditions in each country’s interpretation of TPG. Both the UK and Sweden refer to the OECD repeatedly but the study has resulted in some differences highlighting the fact that the countries have different accounting traditions. In the Swedish Tax Agency’s guidance, the result identifies certain elements of the continental accounting tradition that Sweden is characterized by, it also finds elements of the rule-based approach as well as traces of the legal system code law that characterizes Sweden. Likewise, the result also shows that Britain's accounting traditions appear in HMRC's interpretation of TPG. There are elements of Anglo-Saxon tradition, the principle-based approach, and also traces of their legal system common law. The study contributes to an increased understanding of how national accounting traditions affect the interpretation of international guidelines. It also provides useful information for companies, authorities and international executive agencies.This paper is hereinafter written in Swedish.