<p>Syftet med uppsatsen är att studera bankers syn på kreditgivning till småföretag och hur lagändringarna angående företagshypotek har påverkat bankernas syn på småföretagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till småföretagens återbetalningsförmåga som är beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktär, syftet med lånet, företagets omvärld och kvaliteten på informationen som erhålls. Återbetalningsförmågan påverkas också av affärsidén, erfarenheter, tillgångar och legal förmåga. Säkerheter är i de flesta fall nödvändiga, men utvärderas i andra hand. Lagändringarna innebär svårare omständigheter för småföretag vid lånefinansiering från banken, vilket främst inverkar på nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera bankers syn på kreditgivning till småföretag och hur lagändringarna angående företagshypotek har påverkat bankernas syn på småföretagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till småföretagens återbetalningsförmåga som är beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktär, syftet med lånet, företagets omvärld och kvaliteten på informationen som erhålls. Återbetalningsförmågan påverkas också av affärsidén, erfarenheter, tillgångar och legal förmåga. Säkerheter är i de flesta fall nödvändiga, men utvärderas i andra hand. Lagändringarna innebär svårare omständigheter för småföretag vid lånefinansiering från banken, vilket främst inverkar på nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering.

The law of preferential rights has, since the 70’s, given företagshypotek a high priority after a company has claimed bankruptcy. After the costs concerning the insolvent estate and the liens, företagshypotek has received full refund. The effect has been that the unprioritized creditors often have not recieved any of their claims after the bank have re-cieved theirs. Many countries have during the last decades deviated from this law and in 2003, Sweden decided to take the same path. The new law was implemented in January 2005. The law of företagshypotek was replaced by the law of företagsintekning which purpose was to give the unprioritzed creditors a greater chance to receive refunds on their claims. Företagsinteckning is only giving the prioritiested creditors 55 % instead of the former 100 % of the nominal value. The debate concerning this new law has been about the fear that it is now harder for companies to get loans, since the banks have become more restricted in their credit granting with företagsinteckning as collataral security. In addition, the banks have also expanded their factoring and leasing services in order to own the companies balance sheet, thus own all things that can be transformed into money. This leads us up to the question: Will the new law make it better for the unprioritized creditors when bankrupsy of their debtors occurs? Our purpose is to describe and explain the consequences that will occur after the change of the preferential rights for the unprioritized creditors. This essay is delimited to focus on the unprioritized creditors and the law change concerning the change from företaghypotek to business mortgage. We have concluded that the implemented law change is not an improvement for the unprioritized creditor’s situation when bankrupsy of their debtors occurs, contrary to the purpose of the new law. The banks new ways concerning credit granting and new services could easily spoil the intended effect, and might even leave them worse off. / Förmånsrättslagen har länge givit företagshypotek en hög prioritet vid konkurser. Näst efter konkursboets egna kostnader och panträtterna har de haft full återbetalningsrätt. Detta har inneburit att de lägre prioriterade fordringsägarna i många fall har fått se sina fordringar förverkas efter att innehavaren av företagshypoteksbrevet, oftast en bank, ta-git sin del av kakan. Många länder har under de senaste åren frångått detta system och 2003 beslutades att Sverige skulle göra likadant. Den nya lagens övergångsregler trädde i kraft 1:a januari 2004 och lagen i sin helhet 1:a januari 2005. Lagen om företagshypotek ersattes av lagen om företagsinteckning och har som syfte att ge en större skara ford-ringsägare chans till utdelning vid bolagskonkurser. Detta genom att inteckningen endast ger rätt till 55 % av företagsinteckningens nominella belopp som prioriterad utdelning, mot tidigare 100 % av företagshypoteket. Den kritik som riktats mot den nya lagen har varit att det blir svårare för företag att få tillgång till främmande kapital på grund av att bankerna har blivit mer restriktiva i sin långivning med företagsinteckningen som säkerhet. Dessutom har bankerna utvidgat leasing och factoringtjänsterna för att på så sätt kunna äga ett företags balansräkning som kompensation för sina försämrade villkor. Detta leder oss till frågeställningen: Kommer den nya förmånsrättslagstiftningen förbättra situationen för de fordringsägare som står sist i prioriteringsordningen, vid konkurs av dess gäldenär? Vårt syfte är att beskriva och förklara de konsekvenser som ändringen den 1:a januari 2004 av förmånsrättslagstiftningen kommer att föra med sig för de oprioriterade fordringsägarna. Arbetet är skrivet med fokus på de oprioriterade fordringsägarna. När det gäller lagändringen fokuserar vi på den del som handlar om ändringen från företagshypotek till företagsinteckning. Vår slutsats är att den genomförda lagändringen inte är en förbättring för de oprioriterade fordringsägarnas situation vid konkurs av dess gäldenär, alltså raka motsatsen till syftet med den nya lagens införande. Bankens ändrade kreditmönster skulle utan någon större insats kunnat omintetgöra den förbättring som lagändringen var tänkt att medföra.

<p>The law of preferential rights has, since the 70’s, given företagshypotek a high priority after a company has claimed bankruptcy. After the costs concerning the insolvent estate and the liens, företagshypotek has received full refund. The effect has been that the unprioritized creditors often have not recieved any of their claims after the bank have re-cieved theirs. Many countries have during the last decades deviated from this law and in 2003, Sweden decided to take the same path. The new law was implemented in January 2005. The law of företagshypotek was replaced by the law of företagsintekning which purpose was to give the unprioritzed creditors a greater chance to receive refunds on their claims. Företagsinteckning is only giving the prioritiested creditors 55 % instead of the former 100 % of the nominal value.</p><p>The debate concerning this new law has been about the fear that it is now harder for companies to get loans, since the banks have become more restricted in their credit granting with företagsinteckning as collataral security. In addition, the banks have also expanded their factoring and leasing services in order to own the companies balance sheet, thus own all things that can be transformed into money. This leads us up to the question: Will the new law make it better for the unprioritized creditors when bankrupsy of their debtors occurs?</p><p>Our purpose is to describe and explain the consequences that will occur after the change of the preferential rights for the unprioritized creditors.</p><p>This essay is delimited to focus on the unprioritized creditors and the law change concerning the change from företaghypotek to business mortgage.</p><p>We have concluded that the implemented law change is not an improvement for the unprioritized creditor’s situation when bankrupsy of their debtors occurs, contrary to the purpose of the new law. The banks new ways concerning credit granting and new services could easily spoil the intended effect, and might even leave them worse off.</p> / <p>Förmånsrättslagen har länge givit företagshypotek en hög prioritet vid konkurser. Näst efter konkursboets egna kostnader och panträtterna har de haft full återbetalningsrätt. Detta har inneburit att de lägre prioriterade fordringsägarna i många fall har fått se sina fordringar förverkas efter att innehavaren av företagshypoteksbrevet, oftast en bank, ta-git sin del av kakan. Många länder har under de senaste åren frångått detta system och 2003 beslutades att Sverige skulle göra likadant. Den nya lagens övergångsregler trädde i kraft 1:a januari 2004 och lagen i sin helhet 1:a januari 2005. Lagen om företagshypotek ersattes av lagen om företagsinteckning och har som syfte att ge en större skara ford-ringsägare chans till utdelning vid bolagskonkurser. Detta genom att inteckningen endast ger rätt till 55 % av företagsinteckningens nominella belopp som prioriterad utdelning, mot tidigare 100 % av företagshypoteket.</p><p>Den kritik som riktats mot den nya lagen har varit att det blir svårare för företag att få tillgång till främmande kapital på grund av att bankerna har blivit mer restriktiva i sin långivning med företagsinteckningen som säkerhet. Dessutom har bankerna utvidgat leasing och factoringtjänsterna för att på så sätt kunna äga ett företags balansräkning som kompensation för sina försämrade villkor. Detta leder oss till frågeställningen: Kommer den nya förmånsrättslagstiftningen förbättra situationen för de fordringsägare som står sist i prioriteringsordningen, vid konkurs av dess gäldenär?</p><p>Vårt syfte är att beskriva och förklara de konsekvenser som ändringen den 1:a januari 2004 av förmånsrättslagstiftningen kommer att föra med sig för de oprioriterade fordringsägarna.</p><p>Arbetet är skrivet med fokus på de oprioriterade fordringsägarna. När det gäller lagändringen fokuserar vi på den del som handlar om ändringen från företagshypotek till företagsinteckning.</p><p>Vår slutsats är att den genomförda lagändringen inte är en förbättring för de oprioriterade fordringsägarnas situation vid konkurs av dess gäldenär, alltså raka motsatsen till syftet med den nya lagens införande. Bankens ändrade kreditmönster skulle utan någon större insats kunnat omintetgöra den förbättring som lagändringen var tänkt att medföra.</p>

Utgångspunkten vid konkurs och utmätning i svensk rätt är att alla borgenärer ska behandlas lika och drabbas av gäldenärens betalningsoförmåga proportionellt i relation till storleken på sin fordran. Olika omständigheter, som exempelvis förmånsrättsordningen och borgenärernas inbördes olika förutsättningar att riskbedöma sina krediter gör dock att det i realiteten föreligger stora skillnader mellan olika borgenärsgruppers möjligheter att få betalt för sina fordringar när gäldenären hamnat på obestånd. Leverantörer av varor har flera gånger lyfts fram som en av de borgenärsgrupper som har sämst utsikter att få utdelning för sina fordringar i en obeståndssituation. I början av 2015 kom SOU 2015:18, i vilken Lösöreköpskommittén föreslår en övergång från traditionsprincipen till avtalsprincipen för borgenärsskydd vid köp av lösöre, samt ett införande av en möjlighet att registrera panträtt i sådant lösöre som ska finnas kvar hos gäldenären under pantsättningstiden. I denna uppsats analyseras leverantörers ställning vid konkurs före och efter ett eventuellt införande av Lösöreköpskommitténs förslag och föreslås åtgärder för att förbättra för leverantörerna. Inledningsvis analyseras leverantörernas position utifrån dagens rättsläge, där det konstateras att leverantörer i jämförelse med andra borgenärsgrupper har svårt att säkerställa sina anspråk, och i regel får begränsad utdelning vid konkurs. Det visas också att en dålig ställning för leverantörer vid konkurs har negativa effekter på samhällsekonomin. Detta följs av en analys av Lösöreköpskommitténs förslag och de effekter detta skulle få för leverantörerna om det genomförs. Därefter diskuteras möjliga åtgärder som skulle kunna förbättra leverantörernas ställning, nämligen en förändring av återtagandeförbehållen, ett avskaffande av företagshypoteket, och ett införande av en allmän förmånsrätt för leverantörsfordringar. I den avslutande diskussionen konstateras att leverantörernas dåliga ställning vid konkurs får sådana konsekvenser att något måste göras för att stärka denna redan i det rättsläge som råder idag. Införs Lösöreköpskommitténs förslag blir behovet än mer trängande. Det konstateras att det bästa medlet för att stärka leverantörernas position vore att begränsa befintliga separations- och förmånsrätter, och därigenom öka viljan hos borgenärskollektivet att bidra till rekonstruktioner utom konkurs. Utöver detta efterfrågas också en översyn av återtagandeförbehållen – inte bara för att förbättra för leverantörerna, utan också för att anpassa svensk rätt till rådande internationella trender och därigenom stärka svenska företags konkurrenskraft.

No description available.

Den första januari 2009 ändrades Förmånsrättslagen och bankerna har återigen fått särskild förmånsrätt med 100 procent vid utmätning och konkurs. Den lagändring som genomfördes 2004 innebar endast 55 procent och allmän förmånsrätt för bankerna och fick inte den effekt som regeringen önskat och det blev svårare för företag att låna pengar från banken. De alternativa finansieringsformerna ökade då bankerna inte längre hade samma säkerhet vid konkurser utan då fanns istället säkerheten i objektet. Genom de undersökningar som gjorts där resultat visat de negativa effekterna beslutades om att återställa bankernas förmånsrätt. Frågan är om återgången kommer att förändra bankernas kreditgivning. Genom de intervjuer som genomförts visar de konsekvenser som den tidigare lagen haft på kreditgivningen på att en återgång var nödvändig. I dagsläget ser det inte ut som den nya lagen kommer att påverka finansiärernas syn på krediter med företagshypotek utan de alternativa finansieringsformerna kommer att bestå. / January 1st 2009 the banks priority rights were restored to once again have special rights with 100 percent at distraint and bankruptcy. The change in Law of priority rights that carried through in 2004 meant only 55 percent and general priority rights. This did not have the desired effects. Instead it became more difficult for companies to get loans from the banks. The alternative financing forms were increasing as the banks no longer had the same security at bankruptcies. The security was instead the object. After research that showed the negative effects with the change in law 2004, the government decided to restore the priority rights of the banks. The question is whether the restoration will change the banks crediting process. The conducted interviews show that a regression was necessary. It does not look like the new law will affect the creditors view on crediting with chattel mortgage, the alternative financing forms will remain.

Banker lånar ut pengar till företag genom så kallade företagshypotek som också är väldigt speciellt för Sverige. Som säkerhet användes då olika tillgångar som varulager, maskiner och kundfordringar. Om företaget sedan gick i konkurs så hade banken rätt att få utdelning på 100 procent av kreditgivningen. Nu har de endast rätt att få tillbaka 55 procent av säkerheten. Andra fordringsägare står nu även högre prioriterade än vad banken gör. Syftet med lagreformen är att minska de onödiga konkurserna i form av exempelvis att leverantörerna inte får sin utbetalning av konkursboet och riskerade att gå omkull själva. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur bankernas agerande och krav på säkerheter vid kreditgivning till små- och medelstora företag har förändrats efter införandet av nya förmånsrättsregler och lagen om företagsinteckning. Syftet är vidare att undersöka om och hur tillverkande små- och medelstora företags krediter i banken har påverkats på grund av den nya lagen. För att besvara syftet med rapporten så genomfördes en kvalitativ undersökning där banker intervjuades. Vidare genomfördes även en kvantitativ undersökning som bestod av en enkätundersökning som var riktad till 250 tillverkande företag i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryds kommuner. Den nya förmånsrättslagen medför ett flertal större konsekvenser för förhållandet mellan banker och företag. De flesta av dessa konsekvenser är negativa för både banker och företag, då majoriteten av båda parterna tror att banken kommer att kräva mer säkerheter i framtiden för att säkerställa sina lån. För att komma undan detta problem så kommer nya utlåningsformer att öka, framför allt factoring och leasing. Resultatet av undersökningen visar att flera av lagsiftarnas syften med lagen inte kommer att uppfyllas. Den största förväntade positiva effekten av förändringen är att leverantörerna kommer ta en mindre smäll när en kund går i konkurs. / Banks lends money to companies through so called floating charges, which are significant for Sweden. Assets, such as stocks, machines and customer claims are used as collateral. If a company went bankrupt, before the new priority right law was used, the bank was in favour to get the entire loan back. Now, after the law reform, the bank only can insist on getting 55% of the given security. Other creditors are now better prioritised than the banks. The purpose with the law reform is to minimize the unnecessery bankruptencies, for example suppliers that cannot handle the loss when a big customer goes bankrupt. The purpose of this thesis is to emphasize what expected consequenses the new law will have on the bank’s granting of credit to small and medium sized companies and how these effects will affect the companie’s credit support. To answer the purpose with this report a qualitative research was made involving interviews with banks. Further a quantitative research, consisting of a inquiry research, addressed to 250 production companies in the Jönköping region was made. The new priority right law brings several consequences affecting the relationship between banks and companies. Most of the consequences are negative for both banks and companies, as the majority of both parts believes that the banks will demand more securities in the future to ensure their loans. To solve this, new lending out forms, especially factoring and leasing, will be used. The result of this research shows that most of the purposes with the law reform will not be fulfilled. The largest positive expected effect of the change is that the suppliers will take a smaller damage when a customer goes bankrupt.

<p>Den första januari 2009 ändrades Förmånsrättslagen och bankerna har återigen fått särskild förmånsrätt med 100 procent vid utmätning och konkurs. Den lagändring som genomfördes 2004 innebar endast 55 procent och allmän förmånsrätt för bankerna och fick inte den effekt som regeringen önskat och det blev svårare för företag att låna pengar från banken. De alternativa finansieringsformerna ökade då bankerna inte längre hade samma säkerhet vid konkurser utan då fanns istället säkerheten i objektet. Genom de undersökningar som gjorts där resultat visat de negativa effekterna beslutades om att återställa bankernas förmånsrätt. Frågan är om återgången kommer att förändra bankernas kreditgivning. Genom de intervjuer som genomförts visar de konsekvenser som den tidigare lagen haft på kreditgivningen på att en återgång var nödvändig. I dagsläget ser det inte ut som den nya lagen kommer att påverka finansiärernas syn på krediter med företagshypotek utan de alternativa finansieringsformerna kommer att bestå.</p> / <p>January 1st 2009 the banks priority rights were restored to once again have special rights with 100 percent at distraint and bankruptcy. The change in Law of priority rights that carried through in 2004 meant only 55 percent and general priority rights. This did not have the desired effects. Instead it became more difficult for companies to get loans from the banks. The alternative financing forms were increasing as the banks no longer had the same security at bankruptcies. The security was instead the object. After research that showed the negative effects with the change in law 2004, the government decided to restore the priority rights of the banks. The question is whether the restoration will change the banks crediting process. The conducted interviews show that a regression was necessary. It does not look like the new law will affect the creditors view on crediting with chattel mortgage, the alternative financing forms will remain.</p>

<p>Banker lånar ut pengar till företag genom så kallade företagshypotek som också är väldigt speciellt för Sverige. Som säkerhet användes då olika tillgångar som varulager, maskiner och kundfordringar. Om företaget sedan gick i konkurs så hade banken rätt att få utdelning på 100 procent av kreditgivningen. Nu har de endast rätt att få tillbaka 55 procent av säkerheten. Andra fordringsägare står nu även högre prioriterade än vad banken gör. Syftet med lagreformen är att minska de onödiga konkurserna i form av exempelvis att leverantörerna inte får sin utbetalning av konkursboet och riskerade att gå omkull själva.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur bankernas agerande och krav på säkerheter vid kreditgivning till små- och medelstora företag har förändrats efter införandet av nya förmånsrättsregler och lagen om företagsinteckning. Syftet är vidare att undersöka om och hur tillverkande små- och medelstora företags krediter i banken har påverkats på grund av den nya lagen.</p><p>För att besvara syftet med rapporten så genomfördes en kvalitativ undersökning där banker intervjuades. Vidare genomfördes även en kvantitativ undersökning som bestod av en enkätundersökning som var riktad till 250 tillverkande företag i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryds kommuner.</p><p>Den nya förmånsrättslagen medför ett flertal större konsekvenser för förhållandet mellan banker och företag. De flesta av dessa konsekvenser är negativa för både banker och företag, då majoriteten av båda parterna tror att banken kommer att kräva mer säkerheter i framtiden för att säkerställa sina lån. För att komma undan detta problem så kommer nya utlåningsformer att öka, framför allt factoring och leasing. Resultatet av undersökningen visar att flera av lagsiftarnas syften med lagen inte kommer att uppfyllas. Den största förväntade positiva effekten av förändringen är att leverantörerna kommer ta en mindre smäll när en kund går i konkurs.</p> / <p>Banks lends money to companies through so called floating charges, which are significant for Sweden. Assets, such as stocks, machines and customer claims are used as collateral. If a company went bankrupt, before the new priority right law was used, the bank was in favour to get the entire loan back. Now, after the law reform, the bank only can insist on getting 55% of the given security. Other creditors are now better prioritised than the banks. The purpose with the law reform is to minimize the unnecessery bankruptencies, for example suppliers that cannot handle the loss when a big customer goes bankrupt.</p><p>The purpose of this thesis is to emphasize what expected consequenses the new law will have on the bank’s granting of credit to small and medium sized companies and how these effects will affect the companie’s credit support.</p><p>To answer the purpose with this report a qualitative research was made involving interviews with banks. Further a quantitative research, consisting of a inquiry research, addressed to 250 production companies in the Jönköping region was made.</p><p>The new priority right law brings several consequences affecting the relationship between banks and companies. Most of the consequences are negative for both banks and companies, as the majority of both parts believes that the banks will demand more securities in the future to ensure their loans. To solve this, new lending out forms, especially factoring and leasing, will be used.</p><p>The result of this research shows that most of the purposes with the law reform will not be fulfilled. The largest positive expected effect of the change is that the suppliers will take a smaller damage when a customer goes bankrupt.</p>