I Sverige är de flesta företag beroende av att få krediter för att kunna driva sin verksamhet. Bankernas kreditgivning till företag regleras i svensk lag framför allt genom lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297). Där anges att bankerna är skyldiga att genomföra en kreditprövning oavsett om företagen har säkerheter för krediten eller ej. Även om bankerna är noggranna i sina kreditgivningsprocesser händer det att företag får betalningssvårigheter. När så sker kan företagsrekonstruktioner vara ett sätt att komma rätta med problemet. Om företagen trots allt går i konkurs avgör förmånsrätten i vilken ordning borgenärerna får utdelning.År 2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket innebar en förändring av företagshypoteket. Företagshypoteket förändrades från att ha varit en särskild förmånsrätt i vissa av gäldenärens tillgångar till en allmän förmånsrätt i 55 procent av alla tillgångar. Regeringen hade flera syften med förändringen, exempelvis att bankernas inställning till företagsrekonstruktioner skulle förbättras. Lagändringen syftade även till att påverka bankers agerande gällande kreditgivning för att få dem att fokusera på lönsamhet istället för säkerheter. Återbetalningsförmåga och kredituppföljning skulle bli viktigare delar i kreditgivningsprocessen. Förhoppningen var att uppföljning av återbetalningsförmågan ska öka chansen till fler lyckade företagsrekonstruktioner. Den nya lagen har dock fått utså en hel del kritik, bland annat för att den anses hämma nyföretagandet och företagens möjligheter att erhålla krediter.Vi har utifrån ovanstående funnit det intressant att studera hur den nya lagen mottagits av bankerna och hur den har påverkat deras sätt att agera. Syftet med uppsatsen är därmed att tolka förändringen av förmånsrättslagen och analysera dess inverkan på kreditgivning till tillverkande och växande företag. Vidare avser vi att analysera huruvida lagändringen har uppnått sitt syfte att skapa en positivare inställning till företagsrekonstruktioner hos banker. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats, där åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts på fyra banker samt Ackordscentralen i Borås.En slutsats som studien har mynnat ut i är att valet av finansieringsformer har varit den största förändringen i bankernas kreditgivning på grund av den nya lagen. Samtliga banker har angett att avbetalningsfinansiering och leasing har blivit vanligare sedan 2004. Användandet av factoring har även till viss del ökat. Förändringen beror på att bankerna på så sätt även fortsättningsvis har hundraprocentig säkerhet i det som finansieras. Något ökat fokus på återbetalningsförmåga och kredituppföljning har det dock inte blivit sedan lagändringen. Bankerna anser heller inte att lagändringen har medfört att det blivit svårare för växande och tillverkande företag att erhålla krediter.Av studien har det även visat sig att bankernas inställning till företagsrekonstruktioner är något svag och att den inte har förbättras sedan lagändringen. Swedbank Sjuhärad har dock uppvisat en något mer positiv inställning än de övriga bankerna. En sak som emellertid är klar är att det har varit svårt att bedöma vilken inverkan den nya lagen fått angående bankernas inställning till företagsrekonstruktioner, eftersom det varit högkonjunktur i Sverige sedan den infördes. / Uppsatsnivå: D

<p>Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet. Avsikten är även att undersöka om lagstiftarens syften, som berör kreditgivning, har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.</p><p> </p><p>För att besvara min frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med Swedbank, SEB och Handelsbanken i Söderhamn och Hudiksvall. Dessutom har sekundärdata i form av litteratur, proposition, rapport och artiklar rörande ämnet använts.</p><p> </p><p>De slutsatser som jag har kommit fram till är att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättlagen. Exempelvis har lagförändringen inneburit att bankerna numera fokuserar mer på återbetalningsförmågan och företagarens karaktär och företagets kapacitet att återbetala krediter samt att uppföljningen av befintliga krediter är tätare nu än tidigare. Däremot kan tydliga förändringar vad gäller säkerheter utläsas och effekterna och lagstiftarens syften verkar således inte på alla punkter peka åt samma håll som de önskade. Bankerna efterfrågar idag alternativa säkerheter, såsom framförallt ägarborgen, och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckningen. Den viktigaste anledningen till att lagstiftarens syfte inte uppfylls är däremot att kreditgivningen till högre grad börjat inriktas till objektfinansieringar i form av leasing, factoring och avbetalningskontrakt. Effekten blir att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor utsträckning som tidigare. Detta leder därmed till att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter och finansieringsformer.    </p> / <p>The Law of priority rights was changed in January the first 2004. This law deals with in which order creditors gets distribution when a company distrains or is declared bankrupt. The purpose on the change of the law is that company reconstructions shall be facilitated, the bankruptcies shall be fewer and the parity of treatment of claimants in case of bankruptcy situation shall increase. Furthermore shall the changes induce the banks to effectuate better follow-up of the credits and that the banks shall focus more at the ability to redeem a loan instead of the collaterals. The change of law that is based on this thesis, has involved great changes in priority rights and then particularity with reference to company mortgage<em> </em>which has got an aggravated position as collateral.</p><p> </p><p>The purpose of this thesis is to investigate and describe the effect of the changes in the Law of priority rights have on the action of the banks credit granting when the companies have company mortgage as collateral. The intention is even to investigate if the purposes of the legislator have been fulfilled with respect to the changes in the Law of priority rights.</p><p> </p><p>In order to answer my questionnaire I have chosen to use a qualitative method in form of interviews with Swedbank, SEB and Handelsbanken in Söderhamn and Hudiksvall. Furthermore secondary datas in form of literature, government bill, report and articles regarding the subject has been used.</p><p> </p><p>My conclusions are that the credit granting of the banks has been influenced by the changes in the Law of priority rights. The changes of the law have for example involved that the banks nowadays focus more on the ability to redeem a loan and the character of the employer and capacity of the company to repay the credits. The follow-up of the existing credits are furthermore more frequent then previous. On the other hand evident changes concerning collateral can be gathered and the effects of the legislator's purposes seem accordingly not to point to the same direction as those wished once. The banks today look for alternative collateral, as especially owner's surety, and the banks seems to a greater extend request collateral securities to company mortgage. The most important reason for the purpose of the legislator not to be fulfilled is however that the credit granting to a greater degree concentrate on objective financing as leasing, factoring and instalment contract. The result will be that the legislator loses their pressure means because the banks don't need to use company mortgage in the same extent as earlier. This will therefore result in that the aimed effects for the reform will be default as long as the banks can use other alternatives of collateral and forms of financing.</p>

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet.   Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet. Avsikten är även att undersöka om lagstiftarens syften, som berör kreditgivning, har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.   För att besvara min frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med Swedbank, SEB och Handelsbanken i Söderhamn och Hudiksvall. Dessutom har sekundärdata i form av litteratur, proposition, rapport och artiklar rörande ämnet använts.   De slutsatser som jag har kommit fram till är att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättlagen. Exempelvis har lagförändringen inneburit att bankerna numera fokuserar mer på återbetalningsförmågan och företagarens karaktär och företagets kapacitet att återbetala krediter samt att uppföljningen av befintliga krediter är tätare nu än tidigare. Däremot kan tydliga förändringar vad gäller säkerheter utläsas och effekterna och lagstiftarens syften verkar således inte på alla punkter peka åt samma håll som de önskade. Bankerna efterfrågar idag alternativa säkerheter, såsom framförallt ägarborgen, och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckningen. Den viktigaste anledningen till att lagstiftarens syfte inte uppfylls är däremot att kreditgivningen till högre grad börjat inriktas till objektfinansieringar i form av leasing, factoring och avbetalningskontrakt. Effekten blir att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor utsträckning som tidigare. Detta leder därmed till att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter och finansieringsformer. / The Law of priority rights was changed in January the first 2004. This law deals with in which order creditors gets distribution when a company distrains or is declared bankrupt. The purpose on the change of the law is that company reconstructions shall be facilitated, the bankruptcies shall be fewer and the parity of treatment of claimants in case of bankruptcy situation shall increase. Furthermore shall the changes induce the banks to effectuate better follow-up of the credits and that the banks shall focus more at the ability to redeem a loan instead of the collaterals. The change of law that is based on this thesis, has involved great changes in priority rights and then particularity with reference to company mortgage which has got an aggravated position as collateral.   The purpose of this thesis is to investigate and describe the effect of the changes in the Law of priority rights have on the action of the banks credit granting when the companies have company mortgage as collateral. The intention is even to investigate if the purposes of the legislator have been fulfilled with respect to the changes in the Law of priority rights.   In order to answer my questionnaire I have chosen to use a qualitative method in form of interviews with Swedbank, SEB and Handelsbanken in Söderhamn and Hudiksvall. Furthermore secondary datas in form of literature, government bill, report and articles regarding the subject has been used.   My conclusions are that the credit granting of the banks has been influenced by the changes in the Law of priority rights. The changes of the law have for example involved that the banks nowadays focus more on the ability to redeem a loan and the character of the employer and capacity of the company to repay the credits. The follow-up of the existing credits are furthermore more frequent then previous. On the other hand evident changes concerning collateral can be gathered and the effects of the legislator's purposes seem accordingly not to point to the same direction as those wished once. The banks today look for alternative collateral, as especially owner's surety, and the banks seems to a greater extend request collateral securities to company mortgage. The most important reason for the purpose of the legislator not to be fulfilled is however that the credit granting to a greater degree concentrate on objective financing as leasing, factoring and instalment contract. The result will be that the legislator loses their pressure means because the banks don't need to use company mortgage in the same extent as earlier. This will therefore result in that the aimed effects for the reform will be default as long as the banks can use other alternatives of collateral and forms of financing.

<p>By the time the law of preferential right was legislated the purpose of the law was to give all creditors equal rights. The purpose of this master’s thesis is to analyze the law in force and unravel whether the purpose of the law has been fulfilled or not. If a deviation has been made I will decide whether it can be justified.</p><p>Since 1st of January 2004 the preferential right regarding taxes has been abolished. Since then the claims of the Government do not have any preferential right. Wages still have a preferential right. Since the law of the Governmental wage guarantee was legislated the Government now pays the workers claims and then take over the preferential right regarding wages.</p><p>When a company has gone bankrupt there is a possibility to apply recovery in order to bring back property to the bankrupt’s estate Regarding the Government’s claims regarding taxes, recovery is prohibited.</p><p>There is a regulation in the criminal code called favouritism of creditors which is related to the rules of recovery. The criteria in order to break this regulation are the same as regarding the rules of recovery. This leads to that if a debtor pays the Government the debtor does not break the regulation in the criminal code.</p><p>In addition to this the Government has an opportunity to receive payment by using the regulation called the legal representative’s responsibility. This regulation means that the legal representative of a company is obliged to pay the company’s taxes if the company is not able to.</p><p>By this I draw the conclusion that the purpose of the law of preferential right has not been fulfilled. By looking at the regulations I come to the conclusion that the Government has an advantage that no other creditor will be able to achieve. The workers are the only creditors, despite the Government, who are guaranteed payment through the Governmental wage guarantee. This is a deviation which, according to me is justified because of the fact that workers have a greater need for protection than other creditors. There is also a need to have a division in the law of preferential right because every claim has arisen in a different way. The advantage of the Government is, according to me, not justified because this leads to the fact that the Government is the only creditor except workers who is considered being in need of protection.</p> / <p>Vid instiftandet av FRL var syftet med lagen att alla borgenärer skulle ha lika rätt. Syftet med min uppsats är att utreda gällande rätt för att avgöra om FRL: s syfte blivit uppfyllt. Om avsteg från lagens syfte skett skall jag dessutom avgöra om dessa varit motiverade.</p><p>Den 1 januari 2004 avskaffades förmånsrätten för skatter och avgifter. Därefter övergick statens skattefordringar till att bli oprioriterade fordringar. Fortfarande föreligger förmånsrätt för lönefordringar. Efter instiftandet av den statliga lönegarantin betalar staten arbetstagarnas lönefordringar och inträder därefter i arbetstagarnas ställe avseende förmånsrätten.</p><p>I en konkurs finns möjlighet att tillämpa återvinning för att föra tillbaka tillgångar till konkursboet. För statens fordringar avseende skatter och avgifter finns det ingen möjlighet till återvinning utan för dessa fordringar föreligger ett återvinningsförbud.</p><p>I nära relation till återvinningsreglerna finns en bestämmelse i BrB, mannamån mot borgenärer. Kriterierna för att dömas för mannamån mot borgenärer är desamma som för att kunna återvinna en betalning till konkursboet. Detta innebär att en betalning till staten inte kan leda till mannamånsbrott.</p><p>Därutöver har staten en möjlighet att erhålla betalning genom ett ställföreträdaransvar vilket återfinns i SBL. Detta betalningsansvar drabbar ett företags företrädare vid uteblivna skattebetalningar.</p><p>Min slutsats är att syftet med FRL inte blivit uppfyllt. En sammanvägning av de olika lagreglerna leder till en slutsats att staten har en fördel som ingen annan borgenär kommer att uppnå. Arbetstagarna är den enda borgenär utöver staten som är garanterad betalning genom lönegarantin. Detta är enligt min uppfattning ett avsteg som är motiverat av den anledning att arbetstagare har ett högre skyddsvärde än vad till exempel leverantörer eller staten har. Uppdelningen i FRL mellan olika förmånsrätter är nödvändig eftersom fordringar tillkommit på olika sätt. Däremot anser jag att de avsteg som görs från FRL: s syfte vad gäller statens fördelar inte är motiverade eftersom det leder till att staten är den enda borgenär utöver arbetstagarna som har ett skyddsvärde.</p>

By the time the law of preferential right was legislated the purpose of the law was to give all creditors equal rights. The purpose of this master’s thesis is to analyze the law in force and unravel whether the purpose of the law has been fulfilled or not. If a deviation has been made I will decide whether it can be justified. Since 1st of January 2004 the preferential right regarding taxes has been abolished. Since then the claims of the Government do not have any preferential right. Wages still have a preferential right. Since the law of the Governmental wage guarantee was legislated the Government now pays the workers claims and then take over the preferential right regarding wages. When a company has gone bankrupt there is a possibility to apply recovery in order to bring back property to the bankrupt’s estate Regarding the Government’s claims regarding taxes, recovery is prohibited. There is a regulation in the criminal code called favouritism of creditors which is related to the rules of recovery. The criteria in order to break this regulation are the same as regarding the rules of recovery. This leads to that if a debtor pays the Government the debtor does not break the regulation in the criminal code. In addition to this the Government has an opportunity to receive payment by using the regulation called the legal representative’s responsibility. This regulation means that the legal representative of a company is obliged to pay the company’s taxes if the company is not able to. By this I draw the conclusion that the purpose of the law of preferential right has not been fulfilled. By looking at the regulations I come to the conclusion that the Government has an advantage that no other creditor will be able to achieve. The workers are the only creditors, despite the Government, who are guaranteed payment through the Governmental wage guarantee. This is a deviation which, according to me is justified because of the fact that workers have a greater need for protection than other creditors. There is also a need to have a division in the law of preferential right because every claim has arisen in a different way. The advantage of the Government is, according to me, not justified because this leads to the fact that the Government is the only creditor except workers who is considered being in need of protection. / Vid instiftandet av FRL var syftet med lagen att alla borgenärer skulle ha lika rätt. Syftet med min uppsats är att utreda gällande rätt för att avgöra om FRL: s syfte blivit uppfyllt. Om avsteg från lagens syfte skett skall jag dessutom avgöra om dessa varit motiverade. Den 1 januari 2004 avskaffades förmånsrätten för skatter och avgifter. Därefter övergick statens skattefordringar till att bli oprioriterade fordringar. Fortfarande föreligger förmånsrätt för lönefordringar. Efter instiftandet av den statliga lönegarantin betalar staten arbetstagarnas lönefordringar och inträder därefter i arbetstagarnas ställe avseende förmånsrätten. I en konkurs finns möjlighet att tillämpa återvinning för att föra tillbaka tillgångar till konkursboet. För statens fordringar avseende skatter och avgifter finns det ingen möjlighet till återvinning utan för dessa fordringar föreligger ett återvinningsförbud. I nära relation till återvinningsreglerna finns en bestämmelse i BrB, mannamån mot borgenärer. Kriterierna för att dömas för mannamån mot borgenärer är desamma som för att kunna återvinna en betalning till konkursboet. Detta innebär att en betalning till staten inte kan leda till mannamånsbrott. Därutöver har staten en möjlighet att erhålla betalning genom ett ställföreträdaransvar vilket återfinns i SBL. Detta betalningsansvar drabbar ett företags företrädare vid uteblivna skattebetalningar. Min slutsats är att syftet med FRL inte blivit uppfyllt. En sammanvägning av de olika lagreglerna leder till en slutsats att staten har en fördel som ingen annan borgenär kommer att uppnå. Arbetstagarna är den enda borgenär utöver staten som är garanterad betalning genom lönegarantin. Detta är enligt min uppfattning ett avsteg som är motiverat av den anledning att arbetstagare har ett högre skyddsvärde än vad till exempel leverantörer eller staten har. Uppdelningen i FRL mellan olika förmånsrätter är nödvändig eftersom fordringar tillkommit på olika sätt. Däremot anser jag att de avsteg som görs från FRL: s syfte vad gäller statens fördelar inte är motiverade eftersom det leder till att staten är den enda borgenär utöver arbetstagarna som har ett skyddsvärde.

No description available.

Den första januari 2009 ändrades Förmånsrättslagen och bankerna har återigen fått särskild förmånsrätt med 100 procent vid utmätning och konkurs. Den lagändring som genomfördes 2004 innebar endast 55 procent och allmän förmånsrätt för bankerna och fick inte den effekt som regeringen önskat och det blev svårare för företag att låna pengar från banken. De alternativa finansieringsformerna ökade då bankerna inte längre hade samma säkerhet vid konkurser utan då fanns istället säkerheten i objektet. Genom de undersökningar som gjorts där resultat visat de negativa effekterna beslutades om att återställa bankernas förmånsrätt. Frågan är om återgången kommer att förändra bankernas kreditgivning. Genom de intervjuer som genomförts visar de konsekvenser som den tidigare lagen haft på kreditgivningen på att en återgång var nödvändig. I dagsläget ser det inte ut som den nya lagen kommer att påverka finansiärernas syn på krediter med företagshypotek utan de alternativa finansieringsformerna kommer att bestå. / January 1st 2009 the banks priority rights were restored to once again have special rights with 100 percent at distraint and bankruptcy. The change in Law of priority rights that carried through in 2004 meant only 55 percent and general priority rights. This did not have the desired effects. Instead it became more difficult for companies to get loans from the banks. The alternative financing forms were increasing as the banks no longer had the same security at bankruptcies. The security was instead the object. After research that showed the negative effects with the change in law 2004, the government decided to restore the priority rights of the banks. The question is whether the restoration will change the banks crediting process. The conducted interviews show that a regression was necessary. It does not look like the new law will affect the creditors view on crediting with chattel mortgage, the alternative financing forms will remain.

Banker lånar ut pengar till företag genom så kallade företagshypotek som också är väldigt speciellt för Sverige. Som säkerhet användes då olika tillgångar som varulager, maskiner och kundfordringar. Om företaget sedan gick i konkurs så hade banken rätt att få utdelning på 100 procent av kreditgivningen. Nu har de endast rätt att få tillbaka 55 procent av säkerheten. Andra fordringsägare står nu även högre prioriterade än vad banken gör. Syftet med lagreformen är att minska de onödiga konkurserna i form av exempelvis att leverantörerna inte får sin utbetalning av konkursboet och riskerade att gå omkull själva. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur bankernas agerande och krav på säkerheter vid kreditgivning till små- och medelstora företag har förändrats efter införandet av nya förmånsrättsregler och lagen om företagsinteckning. Syftet är vidare att undersöka om och hur tillverkande små- och medelstora företags krediter i banken har påverkats på grund av den nya lagen. För att besvara syftet med rapporten så genomfördes en kvalitativ undersökning där banker intervjuades. Vidare genomfördes även en kvantitativ undersökning som bestod av en enkätundersökning som var riktad till 250 tillverkande företag i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryds kommuner. Den nya förmånsrättslagen medför ett flertal större konsekvenser för förhållandet mellan banker och företag. De flesta av dessa konsekvenser är negativa för både banker och företag, då majoriteten av båda parterna tror att banken kommer att kräva mer säkerheter i framtiden för att säkerställa sina lån. För att komma undan detta problem så kommer nya utlåningsformer att öka, framför allt factoring och leasing. Resultatet av undersökningen visar att flera av lagsiftarnas syften med lagen inte kommer att uppfyllas. Den största förväntade positiva effekten av förändringen är att leverantörerna kommer ta en mindre smäll när en kund går i konkurs. / Banks lends money to companies through so called floating charges, which are significant for Sweden. Assets, such as stocks, machines and customer claims are used as collateral. If a company went bankrupt, before the new priority right law was used, the bank was in favour to get the entire loan back. Now, after the law reform, the bank only can insist on getting 55% of the given security. Other creditors are now better prioritised than the banks. The purpose with the law reform is to minimize the unnecessery bankruptencies, for example suppliers that cannot handle the loss when a big customer goes bankrupt. The purpose of this thesis is to emphasize what expected consequenses the new law will have on the bank’s granting of credit to small and medium sized companies and how these effects will affect the companie’s credit support. To answer the purpose with this report a qualitative research was made involving interviews with banks. Further a quantitative research, consisting of a inquiry research, addressed to 250 production companies in the Jönköping region was made. The new priority right law brings several consequences affecting the relationship between banks and companies. Most of the consequences are negative for both banks and companies, as the majority of both parts believes that the banks will demand more securities in the future to ensure their loans. To solve this, new lending out forms, especially factoring and leasing, will be used. The result of this research shows that most of the purposes with the law reform will not be fulfilled. The largest positive expected effect of the change is that the suppliers will take a smaller damage when a customer goes bankrupt.

<p>Den första januari 2009 ändrades Förmånsrättslagen och bankerna har återigen fått särskild förmånsrätt med 100 procent vid utmätning och konkurs. Den lagändring som genomfördes 2004 innebar endast 55 procent och allmän förmånsrätt för bankerna och fick inte den effekt som regeringen önskat och det blev svårare för företag att låna pengar från banken. De alternativa finansieringsformerna ökade då bankerna inte längre hade samma säkerhet vid konkurser utan då fanns istället säkerheten i objektet. Genom de undersökningar som gjorts där resultat visat de negativa effekterna beslutades om att återställa bankernas förmånsrätt. Frågan är om återgången kommer att förändra bankernas kreditgivning. Genom de intervjuer som genomförts visar de konsekvenser som den tidigare lagen haft på kreditgivningen på att en återgång var nödvändig. I dagsläget ser det inte ut som den nya lagen kommer att påverka finansiärernas syn på krediter med företagshypotek utan de alternativa finansieringsformerna kommer att bestå.</p> / <p>January 1st 2009 the banks priority rights were restored to once again have special rights with 100 percent at distraint and bankruptcy. The change in Law of priority rights that carried through in 2004 meant only 55 percent and general priority rights. This did not have the desired effects. Instead it became more difficult for companies to get loans from the banks. The alternative financing forms were increasing as the banks no longer had the same security at bankruptcies. The security was instead the object. After research that showed the negative effects with the change in law 2004, the government decided to restore the priority rights of the banks. The question is whether the restoration will change the banks crediting process. The conducted interviews show that a regression was necessary. It does not look like the new law will affect the creditors view on crediting with chattel mortgage, the alternative financing forms will remain.</p>

<p>Banker lånar ut pengar till företag genom så kallade företagshypotek som också är väldigt speciellt för Sverige. Som säkerhet användes då olika tillgångar som varulager, maskiner och kundfordringar. Om företaget sedan gick i konkurs så hade banken rätt att få utdelning på 100 procent av kreditgivningen. Nu har de endast rätt att få tillbaka 55 procent av säkerheten. Andra fordringsägare står nu även högre prioriterade än vad banken gör. Syftet med lagreformen är att minska de onödiga konkurserna i form av exempelvis att leverantörerna inte får sin utbetalning av konkursboet och riskerade att gå omkull själva.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur bankernas agerande och krav på säkerheter vid kreditgivning till små- och medelstora företag har förändrats efter införandet av nya förmånsrättsregler och lagen om företagsinteckning. Syftet är vidare att undersöka om och hur tillverkande små- och medelstora företags krediter i banken har påverkats på grund av den nya lagen.</p><p>För att besvara syftet med rapporten så genomfördes en kvalitativ undersökning där banker intervjuades. Vidare genomfördes även en kvantitativ undersökning som bestod av en enkätundersökning som var riktad till 250 tillverkande företag i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryds kommuner.</p><p>Den nya förmånsrättslagen medför ett flertal större konsekvenser för förhållandet mellan banker och företag. De flesta av dessa konsekvenser är negativa för både banker och företag, då majoriteten av båda parterna tror att banken kommer att kräva mer säkerheter i framtiden för att säkerställa sina lån. För att komma undan detta problem så kommer nya utlåningsformer att öka, framför allt factoring och leasing. Resultatet av undersökningen visar att flera av lagsiftarnas syften med lagen inte kommer att uppfyllas. Den största förväntade positiva effekten av förändringen är att leverantörerna kommer ta en mindre smäll när en kund går i konkurs.</p> / <p>Banks lends money to companies through so called floating charges, which are significant for Sweden. Assets, such as stocks, machines and customer claims are used as collateral. If a company went bankrupt, before the new priority right law was used, the bank was in favour to get the entire loan back. Now, after the law reform, the bank only can insist on getting 55% of the given security. Other creditors are now better prioritised than the banks. The purpose with the law reform is to minimize the unnecessery bankruptencies, for example suppliers that cannot handle the loss when a big customer goes bankrupt.</p><p>The purpose of this thesis is to emphasize what expected consequenses the new law will have on the bank’s granting of credit to small and medium sized companies and how these effects will affect the companie’s credit support.</p><p>To answer the purpose with this report a qualitative research was made involving interviews with banks. Further a quantitative research, consisting of a inquiry research, addressed to 250 production companies in the Jönköping region was made.</p><p>The new priority right law brings several consequences affecting the relationship between banks and companies. Most of the consequences are negative for both banks and companies, as the majority of both parts believes that the banks will demand more securities in the future to ensure their loans. To solve this, new lending out forms, especially factoring and leasing, will be used.</p><p>The result of this research shows that most of the purposes with the law reform will not be fulfilled. The largest positive expected effect of the change is that the suppliers will take a smaller damage when a customer goes bankrupt.</p>