<p>Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.</p>

<p>Idag anses inte sexmissbruk helt självklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens Folkhälsoinstitut arbetar med frågor angående sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om självkontroll. Vad som är tydligt i diskussionerna är centraliseringen kring själva sexet, där konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt på en okunskap, inte bara från majoritetssamhället utan även bland de som arbetar på de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare. Trots en kraftig ökning i de olika självhjälpsgrupperna är den professionella hjälpen som går att få begränsad till endast ett behandlingshem och en privatklinik i Sverige. Forskning om sexmissbruk kommer till största del från USA medans det i Sverige ligger på en diskussionsnivå om huruvida sexmissbruk finns eller inte. Syftet med studien var att genom intervjuer med tre personer uppmärksamma deras upplevelser av att ha ett missbruk som inte är erkänt och socialt accepterat som ett missbruk. Intervjupersonerna har berättat om sitt sexmissbruk och hur det har påverkat deras liv under olika skeenden. De har även reflekterat över hur diskussionen om sexmissbruk ser ut idag och vad de tror att ett erkännande skulle få för betydelse. Alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av utanförskap. Ett utanförskap som de tror kan vara grundat i att just sex är ett så laddat ämne. Vad som också framkommit i studien är att upplevelsen av att ha ett sexmissbruk kan liknas med de känslor som finns i andra missbruk. Alla respondenter uttrycker även att de skulle kunna ha vilket missbruk som helst och att det endast handlar om olika symtom på ett dåligt mående. Vad som verkligen skiljer sexmissbruk, från till exempel substansmissbruk, är hjälpinsatserna.</p>

<p>The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.</p>

<p>The purpose of this study was to examine young women’s perception and fear of sexual assault. An additional aim was to analyze the women’s view on guilt and responsibility in rape related questions. Two focus group interviews were executed with undergraduate women aged 22-32 years. The questions focused on the women’s understanding of rape and their fear of sexual assault. Questions about responsibility for rape and risky behaviour were also asked. The main results showed that the women are more likely to fear violent stranger rape outdoors than acquaintance rape indoors. They also use constrained behaviour at some level to avoid riskfull situations and to lower their fear of rape. The women were aware of the fact that most rapes occur indoors and are executed by someone known to the victim. Despite this knowledge they did not feel that acquaintance rape was a threat to them. A strong sense of ambivalence among the</p><p>women was also found. They felt that the reality is different from the ideal world. In reality women have to consider risk factors and take responsibility for a sexual assault at some level. In the ideal world women would not have to constrain their behaviour and the responsibility for a rape would rest on the male perpetrator. The results were discussed from a feminist perspective and the main conclusion was that rape prevention should question the patriarchal ideology and attempt to affect men’s attitudes instead of encouraging women to constrain their behaviours and live their lives in fear.</p>

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.

Idag anses inte sexmissbruk helt självklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens Folkhälsoinstitut arbetar med frågor angående sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om självkontroll. Vad som är tydligt i diskussionerna är centraliseringen kring själva sexet, där konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt på en okunskap, inte bara från majoritetssamhället utan även bland de som arbetar på de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare. Trots en kraftig ökning i de olika självhjälpsgrupperna är den professionella hjälpen som går att få begränsad till endast ett behandlingshem och en privatklinik i Sverige. Forskning om sexmissbruk kommer till största del från USA medans det i Sverige ligger på en diskussionsnivå om huruvida sexmissbruk finns eller inte. Syftet med studien var att genom intervjuer med tre personer uppmärksamma deras upplevelser av att ha ett missbruk som inte är erkänt och socialt accepterat som ett missbruk. Intervjupersonerna har berättat om sitt sexmissbruk och hur det har påverkat deras liv under olika skeenden. De har även reflekterat över hur diskussionen om sexmissbruk ser ut idag och vad de tror att ett erkännande skulle få för betydelse. Alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av utanförskap. Ett utanförskap som de tror kan vara grundat i att just sex är ett så laddat ämne. Vad som också framkommit i studien är att upplevelsen av att ha ett sexmissbruk kan liknas med de känslor som finns i andra missbruk. Alla respondenter uttrycker även att de skulle kunna ha vilket missbruk som helst och att det endast handlar om olika symtom på ett dåligt mående. Vad som verkligen skiljer sexmissbruk, från till exempel substansmissbruk, är hjälpinsatserna.

The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas. Det har även framgått att omgivningens reaktioner spelar roll, på så sätt att de antingen sökte stöd från vänner, eller aktivt undanhöll ämnet från dem. Vidare har vi även upptäckt att intervjupersonerna som blivit bedragna tenderar att skuldbelägga sig själva, känna skam över händelsen samt utveckla en starkare grad av svartsjuka – som en förändring av självet. / Based on three qualitative interviews, our research has set out to phenomenologically describe the experience of being cheated on (or in other words, infidelity). The three people we interviewed were to describe their subjective experiences and also provide their own definition of what they considered to be infidelity. Theories on shame, guilt and stigma has been used to describe the experience's implications ”the self”. The theory of ”Social bonds” by Scheff has been used to describe implications on social relationships. We've discovered that infidelity can take place even in a relationship that's not monogamous. We've also discovered that the reaction from others plays a big part - the persons either sought support among friends, or actively withheld information from them. The effects the experience had on the persons' self were the following: they tended to blame themselves, feel shameful about the incident and after the infidelity had occurred, developed stronger feelings of jealousy.

Bakgrund: Det finns cirka 30 000- 40 000 personer i Sverige som har sjukdomen schizofreni. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med symtom som vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal och rörelser samt viljelöshet. Den påverkar hela familjen då barnet genomgår en stor förändring. Den brist på förståelse från omgivningen som förekommer bidrar till stor besvikelse och oro hos föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts och den baserades på tolv empiriska artiklar. Resultat: I resultatet framgår det att föräldrar kände skuld över att de inte sökte hjälp tidigare då schizofrenins första symtom yttrade sig. Det fanns en oro över deras barns stora förändring och föräldrarna upplevde en ovisshet inför framtiden. Den information och hjälp som erbjöds då barnet fick sin diagnos ansåg föräldrarna som bristfällig. Att delge sina erfarenheter och funderingar i särskilda stödgrupper med personer i samma situation gav föräldrarna en trygghet. Diskussion: Det bör etableras en kontakt med sjukvården tidigast möjligt vid insjuknandet. Som sjuksköterska är det viktigt att främst se till den enskilda individen men vid en sjukdom som schizofreni är familjen väldigt betydelsefull att ta hänsyn till. Slutsats: Tidigare insatta åtgärder så som bättre och mer regelbunden information skulle kunna underlätta föräldrarnas vardag och på så sätt skapa en mer fungerande familjesituation. / Background: There are about 30 000-40 000 people in Sweden who have schizophrenia. The disease often starts at a young age with symptoms such as delusions, hallucinations, incoherent speech and movements and inertia. The whole family is affected as a child undergoes the major transformations the disease involves. The lack of understanding from the surrounding environment contributes to great disappointment and concern among parents. Aim: The purpose of this study has been to describe the experience of being a parent of a child with schizophrenia. Method: A systematic literature review has been carried out, based on twelve scientific articles. Results: Results state that parents feel guilty about not have given their child the proper attention as they identified the first symptoms of schizophrenia. There is also a major concern due to the changes a child undergoes, which makes the parents feel very uncertain and insecure about the future. The information and help offered as the child was given its diagnosis was by parents considered as inadequate. The sharing of experience and reflections within specific support group, consisting of people in similar situations, gave parents a sense of security. Discussion: Contact to health services should be established as early as possible at disease onset. As a nurse it is important to primarily take care of the individual, but in dealing with diseases like schizophrenia the family is also very important to take in to account. Conclusion: If measures, such as better and more regular flow of information was introduced earlier on in the process the parents everyday life would be greatly improved and thus, lead to a better functioning family situation.

Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.