Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten. I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån. I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång. Vi har i vår uppsats konstaterat att smslån är ett lättillgängligt och smidigt sätt at låna pengar på. Det kan hjälpa en människa på kort tid men underminera en människas långsiktiga planering av sin ekonomi. Vi har i uppsatsen bland annat velat få svar på vem som ska bära ansvaret för de konsekvenser som ett smslån kan medföra. En mening är att den enskilda individen ska ta ansvar för beslut gällande den privata ekonomin. En annan respondent förespråkar ett förebyggande arbete där tydlig information ska ges om smslånen för att hjälpa människor i sitt beslutande och en tredje åsikt efterlyser strängare lagstiftning gällande kreditprövning för att försäkra sig om låntagarnas återbetalningsförmåga samt en lagstiftning som skyddar gäldenären. Flera av de respondenter som har intervjuats i uppsatsen anser att smslångivningen har en framtid. De menar att den traditionella lånemarknaden håller på att utvecklas med hjälp av ny teknik och innovation gällande villkor och marknadsföring av mindre krediter.

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades. Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.

<p>Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.</p><p>Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.</p>

Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbete med att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analysera IASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ett så kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samt anledningar till förändringarna. Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiella rapporterna. Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer i deras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad en förändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olika intressenter. Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriska undersökning kunnat utformas. Intervjuer med personer inom yrkesgrupperna regulatorer samt redovisningsprofessionen har varit en del av den empiriska undersökningen. Den andra delen, en dokumentundersökning består av en sammanställning av remissvar, så kallade Comment Letters. Comment Letters består av åsikter från IASBs intressentgrupper, vilka har kommenterat förslagen på nya definitioner av tillgång och skuld som återfinns i IASBs Discussion Paper. Efter den empiriska undersökningen sammankopplas studiens empiriska resultat med studiens teoretiska referensram i en analys. Analysen utmynnar i en slutsats som beskriver hur företag kan redovisa fler tillgångar i sin balansräkning med de föreslagna definitionerna av tillgång och skuld. Det ökade antalet tillgångar och skulder leder till att företagens värde ökar. För redovisningsprofessionens del innebär de föreslagna definitionerna krav på ökad kunskap och utbildning, då de föreslagna definitionerna gör att redovisningen blir mer flexibel. Regulatorer blir också påverkade av en förändring av definitionerna av tillgång och skuld, då de blir tvungna att ta hänsyn till dem i den fortsatta processen i att utveckla nya standarder.

The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before. Previous research presented in the essay therefore has a more general character. The purely historiographical part of the essay shows that the German people are depicted as both perpetrators and victims, but also that Hitler, the SS and the Nazis always have to carry the heaviest burden when it comes to guilt. Furthermore, so-called “passive actors”, in Swedish as well as German literature, endures a lot of criticism for the way they acted during the Holocaust. In addition, both the actor and structural perspectives are used by all authors in various degrees, while determinism only is discernible in a few cases. The comparison, in turn, indicates that it is usually only minor details that distinguish the Swedish and German authors' depictions. The obvious subjectivity of the subject leads to questions regarding how factual one really can be when writing about such a delicate field as the Holocaust. Why the authors depict the Holocaust in the way they do, is therefore an issue which future researchers may try to answer.

I uppsatsen analyseras bilderböckerna Malte modig och Glitterhästen (2015) av Karin Jacov, Kriget (2014) av Gro Dahle, Alfons och odjuret (2007) av Gunilla Bergström, Oj då! Men det var inte jag (2007) av Lauren Child, samt Tjuv-Solvej (2003) av Åsa Karsin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barns skuld och skuldkänslor skildras som motiv i bilderböckerna. Syftet är även att diskutera hur bilderböcker kan användas som utgångspunkt för samtal om känslor och etiska frågor i undervisningen. I analysen undersöks bilderböckernas ikonotext med fokus på miljö- och personskildring, samt litterära och konstnärliga uttryck av relevans för skildringen av motivet skuld och skuldkänslor. Resultatet tyder på att det finns centrala aspekter i skildringen av motivet, vilka benämns harmoni och disharmoni, barnet och skulden, att be om förlåtelse och det moraliska barnet. Resultatet tyder även på att motivet skildras genom en kombination av visuella och verbala uttryck, och att läsaren måste dra slutsatser utifrån dessa för att urskilja motivet i bilderböckerna. Resultatet av analysen diskuteras med utgångspunkt i bilderbokens möjligheter i undervisningen.

No description available.

<p>Validerat; 20130819 (global_studentproject_submitter)</p>

Innan ikraftträdandet av dagens brottsbalk, från år 1965, återfanns det tillräknelighetsbestämmelser i 1864 års strafflag. Vid reformarbetet av strafflagen och införandet av den nuvarande brottsbalken anförde lagstiftaren att tillräknelighetskravet skulle slopas med beaktande av det påkallade samhällsskyddet. Särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare och deras ansvarsförmåga har sedan dess varit föremål för diskussion. Flera statliga offentliga utredningar har kritiserat dagens icke existerande krav på tillräknelighet eller ansvarsförmåga som brottsförutsättning och lagt fram reformförslag på nya bestämmelser. I uppsatsen utreds hur bedömningen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare, i skuldprövningen, görs enligt gällande rätt för att sedermera utreda om ett tillräknelighetsrekvisit bör återinföras i svensk rätt.  Uppsatsen åsyftar att utreda skälen bakom särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare med beaktning av några av de grundläggande straffrättsliga principerna om bestraffning. Närmare bestämt utreds principerna om konformitet, skuld, humanitet och proportionalitet. Vidare undersöks argumenten för respektive mot ett återinförande av ett tillräknelighetsrekvisit i svensk rätt. Syftet med uppsatsen är slutligen att utreda huruvida det föreligger ett behov att återinföra ett tillräknelighetsrekvisit och hur det i sådana fall bör utformas. I uppsatsen tillämpas en rättsdogmatisk metod för att utreda gällande rätt. Inom ramen för den rättsdogmatiska metoden förs ett de lege ferenda resonemang i slutfasen av uppsatsen. Vid granskningen av skälen bakom särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare i förhållande till de straffrättsliga principerna anför författaren i analysen att de straffrättsliga principerna i viss mån upprätthålls enligt nuvarande reglering. Emellertid framhävs brister i efterlevnaden av dessa principer, särskilt beträffande skuldprövningen av allvarligt psykiskt sjuka. Tydande är att den nuvarande regleringen inte tar hänsyn till konformitetsprincipen eftersom vare sig lagstiftaren eller domstolarna beaktar ansvarsförmågan hos de allvarligt psykiskt störda lagöverträdarna. I uppsatsen redogörs den historiska bakgrunden till slopandet av tillräknelighetskravet och de reformförslag som lagts fram efter brottsbalkens införande. Reformförslagen tyder på ett intresse av återinförandet av ett tillräknelighetskrav i svensk rätt. Argument för ett återinförande inkluderar viktiga principer som individuellt ansvar och rättssäkerhet, vilket kan säkerställa rättvis skuldbedömning och undvika godtyckliga beslut. Rättspraxis visar på svårigheter i att särskilja uppsåtsbedömningens medvetenhetskrav från andra skuldaspekter. Återinförande av tillräknelighetsrekvisitet kan skapa en tydligare rättslig ram, minska osäkerhet och främja internationell harmonisering. Trots invändningar, väger fördelarna tyngre, och således behövs det en förändring av brottsbegreppet. Den nu tvådelade prövningen skulle ändras till en tredelad prövning där tillräknelighetskravet prövas efter brottets objektiva sida, men innan brottets subjektiva sida, vilket ger klarhet och undanröjer överlappningar. Tillräknelighetskravet skulle införas som en ny bestämmelse i brottsbalken, implementerat som 1 kap. 2 a § BrB, i linje med Psykansvarskommiténs förslag.   Nyckelord: tillräknelighet, allvarlig psykisk störning, ansvarsförmåga, skuld, de lege ferenda.