Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld. Undersökningen är en fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ”Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt?”. Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far. Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data. Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna. Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv. En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade. De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser. Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför.

Syftet med undersökningen är att se hur ensamstående mödrar med hemmavarande barn hanterar sin vardag utifrån det dubbelarbete det innebär att vara ensam ansvarig för inkomst och barn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att mödrarna upplever att det ligger ett större ansvar på dem än på pappan, i de fall det fanns en sådan med i bilden. De behövde även göra effektiviseringar i vardagen och personliga uppoffringar i form av intressen och socialt umgänge. Detta berodde främst på att man behövde lägga mer tid på barnet eller barnen. Resultatet visade även att olika roller för modern, påverkade olika känslor samt att i de fall man misslyckades att upprätthålla en god fasad befann sig i sin roll som mor och inte på arbetsplatsen.