The aim of this study is to bridge the gap between two emotions, guilt, and shame, and their interplay with perceived physical, psychological, social, and emotional well-being among healthy adults. Hence, we set out to examine how guilt and shame relate to health-related quality of life. To reach this conclusion, the study examines 5 hypotheses based on gender, culture, and the general population. In addition, the study explores coping strategies some may employ. The study sample population was drawn from South Africa and Europe (n = 85, average age = 33 years, 60% women, 38.8% men, and 1.2% other). An online survey based on the validated GSQ-8 and SF-36v questionnaires was used to collect the data. Results of the study have concluded that there is a negative relationship between HRQOL and guilt and shame and that guilt and shame have a negative relationship with Health-related quality of life, indicating that individuals who experience a great deal of guilt or shame will suffer from a reduction in quality of life, and vice versa. Therefore, Guilt and Shame appear to have a positive correlation with HRQOL subscales. Shame and Guilt scores did not differ significantly by gender. It is imperative that future research studies include a broader sample and a more comprehensive analysis of causal factors. Feelings of guilt and shame can be powerful motivators, but when they can become a silent burden that weighs us down, leading to decreased quality of life and a range of negative health outcomes. / Syftet med denna studie är att överbrygga klyftan mellan två känslor, skuld och skam, och deras samspel med upplevd fysisk, psykologisk, social och emotionell välbefinnande bland friska vuxna. Därför bestämde vi oss för att undersöka hur skuld och skam relaterar till hälsorelaterad livskvalitet. För att nå denna slutsats undersöker studien 5 hypoteser baserade på kön, kultur och den allmänna befolkningen. Dessutom undersöker studien hanteringsstrategier som vissa kan använda. Studieprovpopulationen drogs från Sydafrika och Väst- och Sydeuropa (n = 85, medelålder = 33 år, 60% kvinnor, 38.8% män och 1.2% andra). En online-undersökning baserad på de validerade GSQ-8- och SF-36v-frågeformulären användes för att samla in data. Resultaten av studien har dragit slutsatsen att det finns ett negativt samband mellan HRQOL och skuld och skam och att skuld och skam har ett negativt samband med hälsorelaterad livskvalitet, vilket indikerar att individer som upplever mycket skuld eller skam kommer att drabbas av en minskning av livskvaliteten och vice versa. Därför verkar skuld och skam ha en positiv korrelation med HRQOL-delskalor. Skam- och skuldpoäng skilde sig inte signifikant efter kön. Det är absolut nödvändigt att framtida forskningsstudier inkluderar ett bredare urval och en mer omfattande analys av orsaksfaktorer. Känslor av skuld och skam kan vara kraftfulla motivatorer, men när de kan bli en tyst börda som tynger oss, vilket leder till minskad livskvalitet och en rad negativa hälsoutfall.

Technical debt is used to describe the changing or to maintain a system due to expedient shortcuts done during its development. In the context of the software development industry, technical debt is regarded as a critical issue in terms of the negative consequences such as increased software development cost, low product quality, decreased maintainability, and slowed progress to the long-term success of developing software. Code Smells are well informed in the domain of Technical Debt. They indicate to the common bad practices that may impair the future quality of the software system. By identifying those Code Smells, it is possible to give an improved solution or make the developers aware of a possible deficiency. I explore the premise that technical debt within the enterprise should be viewed as a tool. Extensible and Appropriate tools can check the Code Smells automatically and improve the quality assessment accordingly. However, in the field of Enterprise Architecture(EA), common bad habits in EA can be called EA Smells. EA Smells itself can be a component of EA Debt. Enterprise Architecture Debt can be defined as such a metric that depicts the deviation of the currently present state of an enterprise from a hypothetical ideal state.In this thesis, we introduce SmellCull as an extensible tool for capturing, tracking and managing Enterprise Architecture debt in the EA field. SmellCull allows measuring different kinds of Enterprise Architecture debts for EA Model. SmellCull is extensible since different types of Model can be integrated as input into the tool environment and provides developers with a lightweight tool to capture EA debt and make it easier to understand them indicating corresponding parts in the implementation. The tool is used to create propagation paths for the EA debt. This allows for an up-to-date and accurate presentation of EA debt to be upheld, which enables developer conducted implementation-level micromanagement as well as higher-level debt management.Since the tool is sophisticated enough, automated detection supports the design process and ongoing change of EAS(Enterprise Architecture System). This includes the strategic development of EAS with the corresponding roadmaps, as well as design assurance and performance monitoring to assess the quality of data in EA repositories and the compliance with certain standards defined by EA Smells. Due to the limited scope of master thesis, the tool will identify a few number of EA debt. At the end, some future work suggestions in the context of identifying more salable Enterprise Architecture Debts with this tool are given. / Teknisk skuld dvs dålig eller kortsiktig programutveckling som belastning på IT-system måste förr eller senare återbetalas. I industrin betraktas teknisk skuld som en kritisk fråga när det gäller de negativa konsekvenserna som ökad mjukvaruutvecklingskostnad, låg produktkvalitet, minska underhåll och långsammare framsteg till den långsiktiga framgången med att utveckla programvara. Dålig kodkvalitet “code smell” är vanligt förekommande teknisk skuld. Det uppkommer i vanliga dåliga metoder “anti-patterns” som försämrar programvarans framtida kvalitet. För att kunna identifiera bristande kodkvalitet är det möjligt att skapa en förbättrad lösning eller göra utvecklare medvetna om de möjliga bristerna. Jag undersöker förutsättningarna att en sådan teknisk skuld i företag bör undersökas med en programvara. Utbyggbara och ändamålsenliga programvaror kan analysera källkod och hitta var kvaliteten behöver förbättras. Företagens tekniska skuld kan definieras som ett mått som visar avvikelsen från ett hypotetiskt idealtillstånd genom att jämföra det aktuella tillståndet med praktiska rekommendationer “best practice”. I detta examensarbete introducerar jag SmellCull som ett utbyggbart verktyg för att hitta, spåra och hantera bristfällig kodkvalitet inom företagsarkitektur (EA). SmellCull tillåter mätning av olika typer av tekiska skulder för EA modellen. SmellCull är utbyggbart genom att olika typer av datamodeller kan integreras som indata i miljön, och det ger utveck-lare ett lätt verktyg för att hantera teknisk skuld i programmeringsprojekt och hjälpa projektdeltagarna i programmeringsprojekt att förstå vad orsakar brister i kodkvalitet.  Eftersom verktyget är tillräckligt sofistikerat finns det automatiserad spårning, designprocess och kontinuerlig förbättring av EAS (Enterprise Architecture System). Detta inkluderar strategisk utveckling av EAS med motsvarande färdplan, samt konstruktionssäkerhet och prestandäovervakning för att bedöma kvaliteten på data i EA förvar och efterlevnaden av vissa standarder som definieras av EA code smell detection. På grund av den begränsade omfattningen av examensarbetet kommer verktyget att  identifiera några få EA skuld. I slutet, några framtida arbetsförslag i samband med identifiering mer säljbara företagsarkitekturskulder med detta verktyg ges.

Software architecture (SA) smells are design problems in the internal structure and behavior of an SA. These can be seen as a specific category under the umbrella concept of technical debt (TD). TD is a central concept in software development projects and having the means to detect and measure the smells is essential to understand impairments they may cause. However, TD is only limited to the technical aspects and does not describe smells found on an enterprise level. Enterprise architecture debt (EAD) expands the concepts of TD beyond the technical aspects such that it covers the debts that can be found in all layers of an Enterprise Architecture (EA). EA smells give a measurement for EAD by providing means for identifying and detecting the smell, hence enabling a method to quantify the level of debt. The goal of this thesis is to find EA smells derived from existing SA smells. In total, three new EA smells were presented based on existing SA smells. Each new smell was described by a short description that informally summarizes the smell. This was followed by an indication of the smell’s origin and reasoning about the effects on the quality. Then, an illustrative example of the smell was provided. Finally, a detection algorithm was also provided and implemented in a prototype detection program. This thesis serves as a basis for measurements of the quality of an EA and motivation for future research in this area. It is argued that the finding of EA smells can facilitate quality assessment in an EA. / Mjukvaruarkitektursrötor (MA-rötor) är designproblem i den interna strukturen och beteende i en mjukvaruarkitektur. Dessa kan ses som en specifik kategori under samlingsbegreppet teknisk skuld (TS). TS är ett centralt begrepp inom projekt i mjukvaruutveckling och att ha en metod att upptäcka och mäta dessa rötor är viktigt för att förstå försämringar dessa kan orsaka. TS är dock enbart avgränsat till de tekniska aspekterna och beskriver inte rötorna som kan finnas på en verksamhetsnivå. Verksamhetsarkitektursskulder (VAS) expanderar konceptet av TS utöver de tekniska aspekterna så att de även täcker skulderna som kan finnas på alla nivåer i en verksamhetsarkitektur (VA). VA-rötor ger ett mätvärde för VAS, genom att förse ett sätt att upptäcka rötorna och därmed möjliggöra ett sätt att kvantifiera graden av skuld. Målet i denna avhandling är att hitta VA-rötor som är härledda från befintliga MA-rötor. Totalt har tre nya VA-rötor presenterats baserat på befintliga MA-röter. Varje ny röta har beskrivits med en kort beskrivning som informellt summerar rötan. Detta följt av en indikation av rötans ursprung och resonemang om dess effekt på kvalitén. Ett illustrativt exempel har även presenterats. Slutligen, har en algoritm för att upptäcka rötan också presenterats och implementerats i ett prototypprogram för att upptäcka rötan. Denna avhandling används som en grund för mätvärden av kvalité i en VA och motivation för framtida studier i detta område. Det argumenteras för att identifieringen av VA-rötor kan förenkla kvalitetsbedömningen av en VA.

The aim of this study is to explore how the concept of sin, guilt and responsibility can be used in the contemporary discourse of the climate catastrophe. In a comparative textual study on Sallie McFague’s A New Climate for Theology and Richard Bauckham’s Bible and Ecology these concepts are analyzed. The conclusion is that McFague and Bauckham both uses “responsibility” frequently, but neither “sin” or “guilt” are well used in there works. Yet, when they reflect on “sin”, both of them abandons the (in the western theology classical) Augustine theology on sin. McFague when she argues that “evil” is a perversion of good rather than a consequence of an external reality, Bauckham when he claims that the fall of sin is an ongoing process rather than a momentary event.   Hannah Arendt and Alistair McFadyen are used as an interpretative and theoretical background to the conclusions of McFague and Bauckham in the discussion that follows the comparative textual study. Arendt and McFadyen reflects on sin, guilt and responsibility with the Holocaust as context. In the discussion, their thoughts on the Holocaust are essayed to apply on the contemporary climate catastrophe. Hannah Arendt talks about “collective responsibility” and “personal guilt”, concepts that in the discussion part, when applied on the climate catastrophe and in a better way fits the contemporary situation, inverts to “collective guilt” and “personal responsibility”. The talk of collective guilt tangent the Augustine teaching of original sin where sin is a common heritage from the fall of sin. McFadyen uses original sin to explain the mechanism of the German people during the Holocaust which in many ways are similar to the processes of the climate catastrophe of today.    In the discussion of this study, original sin is used as a model to better understand the fact that people cannot escape guilt in the contemporary situation and to comprehend why people act as they do. The study intends accordingly to in a constructive way contribute with new perspectives on sin, guild and responsibility to the ecological theology of today.

Kommunikation genom visuella representationer utgör ett kraftfullt verktyg för att skapa hållbar kod, vilket motverkar teknisk skuld. Förståelse, samsyn och de visuella representationernas utformning är avgörande för att nyttja verktygets fulla potential. Forskning kring visuella representationer, som kommunikationsmedel och dess effekter inom systemutveckling, är begränsad. I studien undersöktes samsyn kring visuella representationer som en delinsats mot teknisk skuld, där datainsamling och analys utformades med stöd av  ramverket Directives of Communicability. Yrkesrollerna utvecklare, teknisk ledare och arkitekt inom organisationen Svenska Spel deltog i en fallstudie, där resultatet visar att det till stor del finns en generell samsyn kring visuella representationer. Brister framkom mellan skapare och mottagare, vilket resulterade i råd kring standardisering. Studien visar även på brister som inte ryms i ramverket Directives of Communicability, vilket resulterade i Kontext och syfte, samt Uppdelning och dokumentstruktur som förslag på komplement till ramverkets grundsatser. Ramverkets praktiska definition av skapare och mottagare som två skilda entiteter, visar sig vara svårapplicerat i en verklig kontext och ytterligare studier kring ramverket vore värdefull för vidare forskning kring problemområdet. / Communication through visual representations constitutes a powerful tool in creating sustainable code, thus mitigating technical debt. Understanding, consensus, and design aspects are crucial in order to achieve this tool's full potential. Research on communication through visual representations and its effects on system development is limited. The study examined mutual understanding regarding visual representations as a means of reducing technical debt. The data collection and analysis were designed with guidance from the framework, Directives of Communicability. The roles of developer, technical leader, and architect within the organization, Svenska Spel, participated in a case study, where the results largely indicate a general mutual understanding regarding visual representations. Deficiencies emerged in the interactions between producer and consumer, resulting in recommendations for standardization. The study also identified deficiencies which fall outside of the Directives of Communicability, resulting in the complementary principles, Context and Purpose, as well as Division and Document Structure, being proposed to the framework. The framework's strict definition of producers and consumers as two distinct entities proves difficult to apply in a real-world context, and further research on the framework would be valuable for the problem domain.

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.

Text in Afrikaans with summaries in Afrikaans and English / A pastoral Gestalt therapeutic intervention model was developed, implemented and evaluated in the research to facilitate the therapeutic process from guilt and shame to forgiveness. Guilt and shame can be traumatic self-conscious experiences which has an impact on abused late adolescent's physical, psychological, social, emotional, moral and religious development. It can determine the adolescent's behavior, their views of themselves and their interpersonal relationships. Guilt and shame arouses feelings of helplessness, anger, blame, bitterness and the need for retaliation, while forgiveness can relieve these impulses effectively and be utilized as a source for a recovering experience. In designing the intervention model, the researcher studied adolescents' emotional experience, behaviour and management of guilt, shame and forgiveness from a pastoral base theory within the Gestalt therapeutic perspective. The formation of the paradigm is based on a multidisciplinary approach which takes place on the interface between pastoral counselling and Gestalt therapy without the unique content and character of pastoral care or the Gestalt therapy being lost. By utilizing the intervention model abused late adolescents are assisted with the necessary awareness to focus on what is on their foreground in order to reach self-regulation of their emotional experience. The intervention model was developed as a prototype intervention based on Enright's forgiveness process model and components of both the pastoral base theory and the Gestalt therapeutic process of the Schoeman working model. The research was performed by using a mixed qualitative-quantitative approach. The qualitative approach entails the use of applied intervention in intervention research while the quantitative approach consists of measuring the respondents' experiences of guilt, shame and forgiveness, using three standardized rating scales before and after intervention. The researcher applied the intervention research design in a multiple case study with five respondents and a single-system design was incorporated into the intervention research. The measurement of respondents' experiences of guilt, shame and forgiveness after intervention, determined whether the changes took effect, attributable to their participation in the intervention. Following the research findings the conclusion was made that the pastoral Gestalt therapeutic intervention model can be used effectively to guide abused late adolescents who experience guilt and shame, to forgiveness. / In die navorsing is 'n pastorale Gestaltterapeutiese intervensiemodel ontwikkel, geimplementeer en geevalueer om die terapeutiese proses van skuld en skaamte na vergifnis te fasiliteer. Skuld en skaamte kan traumatiese selfbewuste ervaringe wees wat mishandelde laat-adolessente se fisieke, psigiese, sosiale, emosionele, morele en religieuse ontwikkeling beinvloed. Dit kan bepalend vir die adolessente se gedrag wees, asook hul siening van hulself en hul interpersoonlike verhoudinge. Skuld en skaamte wek gevoelens van magteloosheid, woede, blaam, bitterheid en die behoefte na vergelding, terwyl vergifnis hierdie impulse kan verlig en effektief benut kan word as 'n bron van die herstelervaring. In die antwerp van die intervensiemodel het die navorser die adolessente se emosionele ervaring, gedrag en hantering van skuld, skaamte en vergifnis vanuit 'n pastorale basisteorie binne die Gestaltterapeutiese perspektief bestudeer. Die vorming van die paradigma is geskoei op 'n multidissiplinere benadering wat op die tussenvlak tussen pastoraat en Gestaltterapie plaasvind, sander om die eiesoortige inhoud en karakter van die pastoraat of die Gestaltterapie verlore te laat gaan. Deur benutting van die intervensiemodel is mishandelde laat-adolessente begelei om met die nodige bewustheid te fokus op dit wat op hul voorgrond is ten einde selfregulering van hul emosionele belewenis te bereik. Die intervensiemodel is ontwikkel as 'n prototipe intervensie deur Enright se vergifnis prosesmodel en komponente van sowel die pastorale basisteorie as die Gestaltterapeutiese proses van die Schoeman-werkmodel te gebruik. Die navorsing is vanuit die gemengde kwalitatiewe-kwantitatiewe benadering onderneem. Die kwalitatiewe benadering het die gebruik van toegepaste intervensie in 'n intervensienavorsingsmodel behels en die kwantitatiewe benadering die meting van die respondente se ervaring van skuld, skaamte en vergifnis, met behulp van drie gestandaardiseerde metingskale, voor en na intervensie. Die navorser het die intervensienavorsingontwerp in 'n meervoudige gevallestudie met vyf respondente toegepas en 'n enkelsisteemontwerp in die intervensienavorsing gei"nkorporeer. Die meting van die respondente se ervaring van skuld, skaamte en vergifnis na intervensie, het bepaal of die veranderinge wat ingetree het, toegeskryf kan word aan hul deelname aan die intervensieprogram. Na aanleiding van die navorsingsresultate is die gevolgtrekking gemaak dat die pastorale Gestaltterapeutiese intervensiemodel effektief gebruik kan word om mishandelde laat-adolessente wat skuld en skaamte ervaar, na vergifnis te begelei. / Social Work / D.Diac. (Play Therapy)

Text in Afrikaans / By ontbinding van 'n huwelik buite gemeenskap van goed beskik die hof oor 'n diskresionere bevoegdheid om 'n herverdeling van bates van die onderskeie boedels te gelas. Die voorvereiste, naamlik 'n bydrae tot die instandhouding of vergroting van die boedel van die ander en die uitleg van die bewoording van die wet bring egter mee dat die hof se diskresie om 'n billike herverdeling te beveel ingekort is. Bydrae behoort op gelyke vlak tesarne met al die relevante faktore 'n rol te speel. Huwelikswangedrag behoort 'n beperkte rol te speel by herverdelingsbevele. In sekere gevalle sal dit egter onbillik wees om skuld as faktor te ignoreer. Die skuld van die party teen wie die verdeling gevra word behoort nie 'n rol te speel nie. Sekere wetswysiginge is nodig ten einde die doel van die wet, naamlik bereiking van geregtigheid tussen die partye, te bewerkstellig. / On dissolution of a maniage out of commwrity of property the court has discretionary power to order a distribution of the assets of the different estates. The precondition, namely a contribution to the maintenance or increase of the estate of the other, and the interpretation of the words of the act, however, results in a curtailment of the court's discretion to order a just and equitable distribution. Contribution should play a role on the same level as all the other relevant factors. Misconduct should play a restricted role in a redistribution order. However, in certain cases it would be inequitable to ignore misconduct as a factor. The misconduct of the party against whom the redistribution is sought should not play a role. Certain amendments of the act are necessary to achieve the aim of the act, namely the attaining of equity between the parties. / Private Law / LL. M.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka ord och uttryck som förekommer när härskartekniker används på det sociala mediet Facebook. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att undersöka hur män och kvinnor i ålder mellan 25–65 år har blivit utsatta för härskarteknikerna förlöjliga, påförande av skuld och skam samt våld och hot om våld. Resultatet visar att kvinnor oftare blir utsatta för härskarteknikerna än män. Härskartekniken förlöjligande är den härskarteknik som oftast förekommer och nedvärderande är den kategori för karakteristik av olämpligt språkbruk som förekommer mest. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att kvinnor ännu är de som oftast utsätts för härskartekniker samt att yngre människor uttrycker grövre ord och uttryck då de nyttjar härskartekniker på Facebook. / The purpose of this study is to investigate the words and phrases that occur when suppression techniques are used on the social media Facebook. Quantitative and qualitative methods have been used to investigate how men and women between the ages of 25-65 have been exposed to suppression techniques ridicule, the infliction of guilt and shame, and the violence and threat of violence. The result shows that women are more often exposed to the suppression techniques than men. The suppression technique ridiculous is the most prevalent technique and downgrading is the category of characteristics of inappropriate language use that occurs most frequently. The conclusions that can be drawn from the survey are that women are still the ones who are most often exposed to suppression techniques and that younger people express rougher words and expressions when they use suppression techniques on Facebook.