No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i landet. Trots medicinska framsteg och minskade riskfaktorer kvarstår stora utmaningar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av tiden efter utskrivning från sjukhus efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie av 17 kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier, sjukdomens negativa effekter på den kroppsliga hälsan, oro inför att drabbas av en ny hjärtinfarkt, vikten av socialt stöd och god information, att hantera sjukdomen och anpassa sig till det nya livet. Slutsats: Personer som upplevt en hjärtinfarkt möter omfattande utmaningar som påverkar deras fysiska, psykosociala och sociala hälsa, varvid sjuksköterskors centrala roll i att tillhandahålla individualiserat stöd och vägledning är avgörande. Vikten av effektiv kommunikation mellan vårdgivare och person framhävs som en nyckelfaktor för att förbättra livskvaliten och underlätta återhämtning.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning är ungefär 80 % i ett behov av palliativ vård. Majoriteten av dessa beskrivs vara äldre med en långdragen sjukdomsprocess. I ett palliativt vårdande ska sjuksköterskorna utgå från fyra hörnstenar, vilka Socialstyrelsen utvecklat från WHO:s riktlinjer. Enligt dessa ingår det i sjuksköterskans roll att lindra besvärande symtom, arbeta utifrån ett tvärprofessionellt teamarbete, ha goda kommunikationer och relationer samt att ge stöd till närstående. Syfte: Att belysa erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio kvalitativa och kvantitativa artiklar användes till resultatet som belyser erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Sökningarna gjordes i databaserna, CINAHL Complete, PubMed och Medline with Fulltext. Artiklarna analyserades med hjälp av färgkodning. Resultatet: Resultatet visade på sjuksköterskors erfarenheter av att agera patientens advokat, vikten av att arbeta i ett vårdteam, sjuksköterskornas erfarenheter av att vara utbildad och föra sin kunskap vidare samt sjuksköterskornas erfarenhet att vilja främja hälsa. Diskussion: Metoddiskussionen belyser tillvägagångssättet, svagheter och styrkor. Resultatdiskussionen lyfts utifrån Watsons caritasprocesser som stärker det sjuksköterskorna återger, där relationen är en nyckelkomponent i vårdandet samt hur brister i kommunikationen kan förstås. Det framgick att sjuksköterskor hade olika erfarenheter av vård i livets slutskede och att de mer erfarna var de som kände sig tryggast. Ur detta ges egna reflektioner av det ideala vårdandet enligt Watson, och hur det kan användas i praktiken av sjuksköterskor.

Bakgrund: 90 000 personer i Sverige dör varje år och utav dessa personer behöver 70 000 till 75 000 palliativ vård i någon form. Det är många som åldras och lever längre idag på grund av framsteg inom omvårdnaden och medicinsk behandling i den moderna tiden. Palliativ vård riktar sig inte endast till patienter som befinner sig i livets slutskede. Det ska även ges till patienter med kroniska sjukdomar. Syfte med palliativ vård är att öka patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor behöver därför öka kunskapen inom den palliativa vården för att kunna möta patienternas behov. Syfte: Syfte var att genom en litteraturstudie sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser har använts för sammanställning av resultat. CINAHL, PubMed och PsycINFO har använts som databaser för att samla in material. Resultat: Studierna sammanställdes i sex huvudteman och fyra subteman. Huvudtema är samordning, undervisning och anhörigstöd, symtomlindring, sjuksköterska-patient relation, att underlätta döden, sjuksköterskans utveckling i palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är omfattande. De fungerar som samordnare och förespråkare för patienter inom palliativ vård och ser till att underlätta döden för dessa. Detta kan göras genom att symtomlindra tillståndet och bygga upp en relation med sin patient för att förbättra omvårdnadens kvalitet. Sjuksköterskor tar även hänsyn till anhöriga där de visar stöd och ger undervisning under sjukdomstillstånd och efter döden. / Background: 90, 000 people die annually in Sweden, whereby 70000 to 75000, were in need of palliative care in different forms. Due to advancement in modern day’s medical treatment and technology, so many live longer. Palliative care is not only aimed at patients in the final stages of life. It is also for patients with chronic illnesses. The purpose of palliative care is to increase the quality of life of a patient. Nurses, therefore need to increase their knowledge of palliative care in order to meet the needs of patients. Aim: To compile scientific literature about nurses experience of providing palliative care. Method: A literature study with eleven empiric studies with qualitative approaches was used to compile the results. Databases, CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. Results: Six main themes and four sub-themes emerged. The main themes were: coordination; teaching and relatives support; symptom management; nurse- patient relationship; to facilitate a good death and Nurses development in palliative care. Conclusion: Nurses’ role in palliative care is extensive. In palliative care, nurses act as the care coordinators and as patient advocates and they help to facilitate a good death. This can be done by early identification of patient symptom. They help in relieving symptoms and building a relationship with the patient, in order to increase the quality of care. Nurses play a vital role in taking care of patients’ relatives by supporting them during the illness and after death occurs.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är en av de största orsakerna till ohälsa i dagens samhälle. Evidens finns bakom det faktum att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har därför skapats för att underlätta främjandet av fysisk aktivitet, dels förebyggande dels som behandling av ohälsa. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor beskriver sin roll vid fysisk aktivitet på recept. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar från databassökningar på CINAHL och PubMed. Data har analyserats i fem steg. Resultat: Tretton vetenskapliga artiklar har använts till examensarbetets resultat och efter analys har resultatet strukturerats i ett huvudtema och fem subteman. Huvudtemat blev; Hinder och behov kopplat till FaR – sjuksköterskornas roll där sjuksköterskor beskrev att främja delaktighet och hantera patientens inställning är viktiga behov som är svåra att uppfylla med den kunskap som finns. Sjuksköterskor menar även att tidsbrist och ett otillräckligt stöd från ledningen hindrar arbetet med FaR. Utifrån ovanstående skapades fem sub- teman; Sjuksköterskornas möjlighet att främja patienternas delaktighet vid FaR, Sjuksköterskornas förmåga att bemöta patienternas inställning till FaR, Sjuksköterskornas behov av ökad kunskap kring FaR, Sjuksköterskornas upplevelser av tidsbrist som hinder vid FaR & Sjuksköterskornas behov av stöd från ledning i arbetet med FaR. Slutsats: Genom resultatet av denna litteraturöversikt och tidigare forskning skulle slutsatsen kunna dras att, för att kunna öka implementeringen av FaR behöver sjuksköterskor utveckla sin kunskap, både hur patienter kan göras delaktiga, motiveras och stödjas under behandling men också kring arbetsmetoden FaR. För att ytterligare utveckla arbetssätten kring FaR beskrev sjuksköterskorna ett behov av stöd från ledningen. / Background: Physical inactivity is one of the main causes of today's illness among the population. There is a lot of evidence showing the positive health effects of physical activity. Physical activity on prescription (PaP) is created for the purpose to promote physical activity as prevention and treatment. Aim: To illuminate how nurses describe their role in physical activity on prescription. Method: The study is a literature review based on collected data from searches at CINAHL and PubMed. Data has been analyzed in five steps. Result: Based on 13 articles a main theme and sub-themes that showed how nurses describe their role was identified. The main theme: Barriers and needs when prescribing PaP – nurse´s role. The nurses described promoting patient participation and managing the patients attitude as important needs. These needs were difficult to meet with the available knowledge. Nurses also described lack of time and a non-supportive leadership as barriers when working with PaP. The following sub-themes were identified: Nurse´s ability to promote patient participation during treatments with PaP, Nurse´s ability to respond to patients attitude to PaP, Nurse´s need of increased knowledge about PaP, Nurse´s experience of lack of time as a barrier when prescribing PaP and Nurse´s need of a supportive leadership during work with PaP. Conclusion: The result of this literature review and previous research shows that in order to increase the implementation of PaP the nurses need to increase their knowledge. Both knowledge about how to promote patient participation but also about PaP. In order to develop the work with PaP nurses also described a need of having a supportive leadership.

Palliative care is a care that focuses on providing end of life care but not to delay or hasten death. Despite training, nurses often show a lack of knowledge in attitude, ethics and healthcare issues of palliative care. The nurse in palliative care has a central role in caring of the dying patient and therefore a big responsibility. However, palliative care is a low priority in basic training. The aim of this study is to investigate the roles of nurses in palliative care and if there is a need for increased education in the subject. The method is a qualitative literature review that is based on eight articles.Result and conclusion shows that the nurse role in palliative care is about nurse’s professional development and knowledge, self-awareness, leadership, supportive and communication skills. The nurse role in palliative care is about good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support program for nurses in palliative care is needed and there is also a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. The conclusion of this study shows that the nurse needs to have a good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support programs and better focus on the substance of the basic education of nurses must be better when there is a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. Nurses must be aware of the importance and meaningfulness of the nursing role. / Palliativ  vård  är  en  vårdform  som  inriktar  sig  på  att  ge  lindrande  vård  som  varken  ska fördröja eller påskynda döden. Trots utbildning visar vårdpersonal på en bristande kunskap inom bemötande, etik och vårdfrågor rörande palliativ vård. Sjuksköterskan inom palliativ vård har en central roll i omvårdnad av den döende patienten och därmed ett stort ansvar. Palliativ  vård  är  ett  ämne  som  är  lågprioriterat  i  grundutbildningarna  för  sjuksköterskor. Syftet  med  denna  studie  är  att  undersöka  sjuksköterskans  roll  i  omvårdnad  vid  palliativ vård för att se om det finns ett behov av utökad utbildning inom ämnet. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som var baserad på analys av åtta stycken vetenskapliga artiklar. Resultat och slutsats visade att sjuksköterskans roll i omvårdnad vid palliativ vård handlar om     Sjuksköterskans     professionella     utveckling     och     kunskap,     Sjuksköterskans förhållningssätt, Sjuksköterskans förmåga att fatta beslut och Sjuksköterskans stödjande & kommunikativa  förmåga.  Sjuksköterskan  behöver  ha  en  god  självinsikt  i vårdfrågor,  etik och  bemötande.  Stödprogram  och  bättre  fokus  på  ämnet  i  grundutbildningarna  för sjuksköterskor måste bli bättre då det finns ett stort behov av mer diskussion kring etiska aspekter  inom  den  palliativa  vården.  Sjuksköterskan  måste  vara  införstådd  i  vilken betydelse och meningsfullhet sjuksköterskerollen har.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt samhällsproblem där kvinnorna oftare utsätts för grövre våld än män. Det är viktigt att uppmärksamma och motarbeta alla former av våld i nära relationer, oavsett om det handlar om psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller materiellt våld. Våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till hälso- och sjukvården för varierande åkommor därför är det av stor vikt att sjuksköterskor är observanta och lyhörda på signaler och andra tecken på utsatthet och att man som sjuksköterska vågar fråga för att kunna fånga upp dessa kvinnor och sedan stödja dem att bryta deras destruktiva relationer. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor som upplevt våld i nära relationer. Metod Denna litteraturöversikt grundar sig på 11 noga utvalda vetenskapliga orginalartiklar varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa. Databassökningen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. I det första temat med två subteman beskrevs organisatoriska barriärer som äventyrade sjuksköterskors bemötande inklusive bristfälliga rutiner/riktlinjer, samt bristfälliga utbildningar för sjuksköterskor. Det påvisade brister på organisationsnivå där sjuksköterskor saknade både rutiner om tydliga riktlinjer och detta i sin tur kunde äventyra patientsäkerheten. Tema två speglar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattning sjuksköterskerollen i förhållande till de våldsutsatta kvinnorna. Tema tre behandlar sjuksköterskors emotionella upplevelser av att vårda dessa kvinnor. Slutsats Sjuksköterskors upplevelse av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer var begränsade. För att sjuksköterskor i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad behövs tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildningar. Sjuksköterskors förhållningsätt och synsätt hade också en betydande roll hur de bemötte dessa kvinnor. / Background Violence against women in close relationships is a major global social problem where women often are exposed to more severe violence than men. It is important to draw attention to and combat all forms of violence in close relationships, whether it is psychological, physical, sexual, economic, or material violence. Women who have experienced violence often seek out healthcare services for various conditions, which is why it is of great importance that nurses are observant and attentive to signals and other signs of abuse, and that as a nurse, you dare to ask in order to identify these women and then support them in breaking their destructive relationships. Aim The aim of the literature review was to explore nurses' experience of caring for women that had experienced violence in intimate relationships. Method This literature review is based on 11 selected original scientific articles, of which eight were qualitative and three were quantitative. The database search was conducted in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. In the first theme with two subthemes, organizational barriers that influenced the nurses' care of the women were described, including inadequate routines/guidelines and inadequate training for nurses. It demonstrated deficiencies at the organizational level where nurses lacked both routines and clear guidelines, and this in turn could endanger patient safety. Theme two reflects how the nurses' interpreted the nursing role in relation to these women. Theme three involves nurses' emotional experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships. Summary The result showed that nurses' experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships were limited. In order for nurses in their profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses' attitudes and viewpoints also had a significant role in how they treated the women who had experienced violence in close relationship.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.