Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Background: About 17 million people die of cardiovascular disease in the world each year, of which almost 25% are sudden cardiac death. Cardiovascular disease deaths are a global public health problem. Although cardiovascular disease mortality has decreased in recent years, cardiovascular disease is still the dominant cause of death in Europe for both men and women. Coronary heart disease is one of the common types of Cardiovascular diseases that can in some untreated cases lead to heart attack. Changes in mortality are explained by changes in lifestyle such increased physical activity, healthy diet and improvement in treatment strategies. Physical inactivity is one of the many risk factors for coronary heart disease. The disease can be prevented by för instance engaging in physical activities. Aim: The purpose of the study was to describe what factors affect nurses' work in motivating cardiac and coronary heart disease patients to physical activity. Method /Design: A literature review was conducted based on both qualitative and quantitative articles. Results: Three main themes and seven sub themes were identified; Nurses 'approach, nurses' knowledge and external factors. Increasing the nurse's knowledge and skills, communication and attitudes, person-centred work, health education, use of various tools as well as lack of time and resources in the behaviour change process played an important role in nurses health promotion work in motivating patients with cardiac and coronary heart disease to physical activity. Conclusion: Nurses' encourage health promotion by motivating patients with coronary heart disease to physical activity and lifestyle change on various factors. It has been found that these factors have both positive and negative effects on the patient's behaviour change process. Nurses' knowledge, nurses’ approach and other external factors are of great importance for directly affecting the patient's process of lifestyle change. / Cirka 17 miljoner personer dör i hjärt-kärlsjukdomar i världen varje år, varav nästan 25% är plötslig hjärtdöd. Dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar är ett globalt folkhälsoproblem. Trots att dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har minskat de senaste åren är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den dominerande dödsorsaken i Europa för både män och kvinnor. Kranskärlsjukdomar är en av de vanliga typerna av hjärt-kärlsjukdomar som kan vid obehandlade fall leda till hjärtinfarkt. Förändringar i dödlighet förklaras av förändringar i levnadsvanor såsom ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och förbättring i behandlingsstrategier. Fysisk inaktivitet är en av många riskfaktorer för kranskärlssjukdomar. Den är relaterade till livsstil som går att påverka.

Bakgrund: Barns grundläggande språkkunskaper utvecklas under förskoleåldern (2-6år) och de befinner sig under denna period i ett språkfönster då språkutvecklingen är inne i en gynnsam fas. Upptäcks barn med språksvårigheter och får rätt insatser under denna period förbättras förutsättningarna för barnets fortsatta språkutveckling. Det är barnhälsovården och BHV-sjuksköterskans ansvar att upptäcka barn med atypisk språkutveckling, detta arbete sker genom upprepade språkbedömningar och språkscreeningar under tiden då barnet deltar i barnhälsovårdens verksamhet (0-6år). Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns språkutveckling inom barnhälsovården. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier såsom; upptäcker barn med atypisk språkutveckling, samarbetar med föräldrar och använder evidensbaserat screeningsverktyg med sex tillhörande underkategorier. Konklusion: I studien framkommer att BHV-sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar i att upptäcka barn med atypisk språkutveckling. Detta för att barn med språksvårigheter får bättre förutsättningar om insatser startar i tidig ålder. Föräldrar upplevs sakna förståelse för barnets språkutveckling och vilken betydelse språket har för barnet. BHV-sjuksköterskorna försöker skapa kunskap och förståelse för barnets språkutveckling hos föräldrarna då de har en central roll i barnets utveckling. / Background: Children's basic language skills develop during the preschool age (2-6 years) and are at this time in a positive progress of language development. If children with language difficulties are detected and gets the right support during this period of time it improves the conditions for the child’s language development. It is the Child health care nurse’s responsibility to identify children with deviant language development. Aim:  The aim of the study was to describe Child health care nurses´ experience of working with children´s language development in Child health centre. Method: An inductive approach was chosen where data was analyzed using qualitative content analysis. Eight interviews were conducted with Child health care nurses. Results:  Three categories emerged from the analysis; detects children with deviant language development, collaborates with parents and use evidence-based screening instrument with six subcategories included.   Conclusion: It emerges from the study that Child health care nurses´ experience a major responsibility to detecting children with deviant language development. This is because children with language difficulties get better prerequisites if insertion starts at early age.  Child health care nurses perceive lack of understanding from parents regarding the child´s language development and the importance of language for the child.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.