Text in Afrikaans / By ontbinding van 'n huwelik buite gemeenskap van goed beskik die hof oor 'n diskresionere bevoegdheid om 'n herverdeling van bates van die onderskeie boedels te gelas. Die voorvereiste, naamlik 'n bydrae tot die instandhouding of vergroting van die boedel van die ander en die uitleg van die bewoording van die wet bring egter mee dat die hof se diskresie om 'n billike herverdeling te beveel ingekort is. Bydrae behoort op gelyke vlak tesarne met al die relevante faktore 'n rol te speel. Huwelikswangedrag behoort 'n beperkte rol te speel by herverdelingsbevele. In sekere gevalle sal dit egter onbillik wees om skuld as faktor te ignoreer. Die skuld van die party teen wie die verdeling gevra word behoort nie 'n rol te speel nie. Sekere wetswysiginge is nodig ten einde die doel van die wet, naamlik bereiking van geregtigheid tussen die partye, te bewerkstellig. / On dissolution of a maniage out of commwrity of property the court has discretionary power to order a distribution of the assets of the different estates. The precondition, namely a contribution to the maintenance or increase of the estate of the other, and the interpretation of the words of the act, however, results in a curtailment of the court's discretion to order a just and equitable distribution. Contribution should play a role on the same level as all the other relevant factors. Misconduct should play a restricted role in a redistribution order. However, in certain cases it would be inequitable to ignore misconduct as a factor. The misconduct of the party against whom the redistribution is sought should not play a role. Certain amendments of the act are necessary to achieve the aim of the act, namely the attaining of equity between the parties. / Private Law / LL. M.

The aim of this study is to examine how shame and guilt are manifested in the narratives of parents that have been subject to violence by their children. Parent abuse is a form of violence that has recieved limited attention compared to other forms of violence. Previous research shows that serviceproviders lack knowledge and guidelines to assess the problem. Three qualitative semi-structured interviews were analysed using Labov and Waletzky’s (1967) model of the structure of narratives. Lewis (1971) theory of shame and guilt was applied to highlight the different aspects of the emotions manifested in the narratives. Four themes were identified using a first round thematic analysis (Braun & Clarke, 2006); (1) Personal guilt; instant and continually present, (2) Violence as an attack on one’s own feeling of self worth, (3) Children’s expression of guilt is intertwined with the parent’s feeling of guilt and (4) Professionals blaming the parents’ exacerbates an already difficult situation. The results indicate that parents experience strong feelings of guilt and that these feelings might need to be adressed in a non-judgemental environment for the best of both the parent and the child.

Skam förlamar och förminskar. Den fördärvar och fördämmer. Men kan man också utvecklas genom skam? Det tar denna vetenskapliga essä upp på ett tvärvetenskapligt sätt. Som logonom och pedagog har jag uppmärksammat min och mina studenters kommunikation i rummet under påverkan av skam eller i situationer då skam kan uppkomma. En yrkesrelaterad händelse som utlöste ett kraftigt skamtillstånd i mig startade en process som ledde vidare till ett utforskande av två pedagogiska situationer där jag detekterade och förebyggde skam under inlärningssituationerna. I dessa situationer visade sig att kommunikationen bortom orden blev avgörande för om inlärningsprocessen skulle gå vidare på ett konstruktivt sätt. Syftet är att undersöka betydelsen av den ickeverbala kommunikationen i rummet, de kroppsliga och röstliga signalerna, att läsa mellan raderna för att medvetandegöra denna kommunikation hos studenter och pedagoger. I sökandet efter det skamfria rummet fann jag att olika förändringar i min pedagogik kunde förebygga skam för mig och mina studenter och på så sätt kunde skapa en bättre lärandemiljö. Med hjälp av bland annat fenomenologin, Nathanson, Cullberg Weston, Dreyfus & Dreyfus och en förståelse för olika skammekanismers påverkan på det ickeverbala mötet ledde det till en insikt om preventiva åtgärder för att undvika skam och skuld under inlärning. Det går att utvecklas genom skam, den möjliggjorde en förändring för mig som pedagog. / Shame and nonverbal communication in learning processes Shame, dishonour, disgrace. However described, it is often paralysing and diminishing. It is crippling and destructive. But is it possible to develop through shame? This research paper takes an interdisciplinary look at this subject. As an aesthetic voice and speech pedagogue I have observed how shame has affected communication between my students and myself in situations where shame could and/or has occurred. One particular vocational event invoked a powerful sense of shame within me and launched a process which led to the investigation of two pedagogical situations where I detected and prevented shame in the learning process. These situations revealed that communication beyond words were crucial for the learning process to continue in a constructive manner. The purpose of this study is to explore the importance of nonverbal communication, the wordless cues of paralanguage, in body language and voice in the learning process, increasing the awareness of the students and pedagogues to this type of communication. In this quest for a shame free workspace, I found that changes in my pedagogy had the ability to prevent shame for both my students and myself, whilst doing so shaping an improved learning environment. A phenomenological approach by way of Nathanson, Cullberg Weston, Dreyfus & Dreyfus along with an understanding of the different mechanisms of shame and its influence on nonverbal interaction has led to the realisation of the preventive measures that can be taken to avoid shame and guilt in learning situations. It is possible to develop through shame, it enabled a change within myself as a pedagogue.

No description available.

Real estate companies are capital intense and bank loans represent the most common source of funding. However, the years following the latest financial crisis resulted in difficult terms and expensive bank loans, which cleared a path for alternative sources of funding. Small and me-dium-sized real estate companies displayed a particular interest in corporate bonds and ever since then the real estate sector have been overrepresented on the Swedish corporate bond mar-ket. Despite the growth during the past years, the Swedish market still appears to be underde-veloped compared to other countries. However, several trends are now indicating that High Yield is on the rise. New regulations that are currently being implemented will increase the costs for banks further and consequently make bank loans even more expensive. Simultane-ously, the current low interest-rate environment and volatile stock markets are increasing de-mand for High Yield alternatives among retail and institutional investors. This study investi-gates the High Yield market for small and medium-sized real estate companies and is built upon eleven interviews with professionals. It concludes that the market is underdeveloped because there has been no previous demand for it. Swedish banks and companies have traditionally had a synergetic relationship while investors relied on saving accounts and equities. The situation today is different; investors are demanding High Yield investments and the segment will most probably increase in the future. Real estate companies are positive to bonds and wish to increase the current ratio of their debt portfolio. There are however several barriers for continued growth, such as lack of knowledge, transparency, liquidity as well as fair pricing in the market. In the current state, corporate bond investments are suitable only for professional investors. The ex-emption is High Net Worth Individuals, who buy and hold, which are particularly suited for smaller corporate bonds. / Fastighetsföretag bedriver kapitalintensiv verksamhet och den vanligaste finansieringsformen för svenska fastighetsföretag är idag banklån. Efter den senaste finanskrisen har dock bankut-låningen blivit mer restriktiv vilket särskilt har drabbat mindre företag. Till följd av detta har alternativa finansieringsformer blivit allt vanligare där företagsobligationer blivit särskilt in-tressanta för små och medelstora fastighetsföretag. Sedan finanskrisen har specifikt fastighets-företagen varit överrepresenterade på den svenska företagsobligationsmarknaden. Faktum är ändock att företagsobligationsmarknaden i Sverige, trots tillväxt de senaste åren, framstår som underutvecklad i jämförelse med andra länder. Flertalet trender pekar emellertid på att den kom-mer att fortsätta blomma ut. För närvarande implementeras nya regelverk som ökar kostnaderna för bankerna och potentiellt kommer att leda till större restriktioner och dyrare banklån. Vidare bidrar dagens låga ränteläge i kombination med volatila aktiemarknader till att efterfrågan på företagsobligationer bland investerare, privata såväl som institutionella, ökar. Studien undersö-ker företagsobligationsmarknaden inom High Yield segmentet för små och medelstora fastig-hetsföretag och bygger på elva intervjuer med yrkesverksamma. Det konkluderas att marknaden är underutvecklad då den ej har efterfrågats tidigare. De svenska bankerna och fastighetsföre-tagen har sedan länge en symbiotisk relation samtidigt som investerare har förlitat sig på spar-konton och aktier. Idag är situationen annorlunda där fler investerare efterfrågar High Yield produkter. Fastighetsföretagen är positiva till obligationer och önskar öka nuvarande andel i sina skuldportföljer. Det finns dock barriärer för den fortsatta tillväxten på marknaden, där-ibland brist på kunskap, transparens och likviditet samt ifrågasatt prissättning. Direktinveste-ringar i företagsobligationer idag lämpar sig därför för professionella investerare. Undantaget är kapitalstarka privatpersoner som ämnar att hålla instrumentet till förfall vilka lämpar sig sär-skilt bra som investerare i mindre företagsobligationer.

This essay explores how and why the memory of the Baltic extradition in 1946 has been shaped and used in relation to the social democratic Swedish identity, trough the theory of cultural history. The method utilized is a qualitative content analysis of the 71 articles in Aftonbladet that discuss the term “baltutlämningen” between 1947-2022. Here, a theoretical and methodical device is presented and applied. The device outlines the Swedish identity by examining how the articles negotiate guilt to avoid shame, thus preserving the self-image.       The findings show that the remembrance of the Baltic extradition serves to cement an image that upholds the identity of the social democratic group as rational, humanitarian, and anti-fascist. Consequently, when Aftonbladet brought the memory to life in 1966 it was shaped to avoid anything that would cause shame by contradicting those values. Thus, the narrative came to portray the political right as guilty for the extradition, and the Balts’ unnecessary suffering during it. Later, the memory was used to reinforce the progressive and humane self-image by being used as a cautionary example, legitimizing current social democratic stances regarding questions of asylum, international relations, and war crime policies.           In the 2000’s a new discussion emerged alongside the previous narrative, as historians started questioning the facts and reassessing the feelings of guilt and shame. With the admission that fascist sympathizers may also have infiltrated the social democratic group, the historian debate joined the European narrative: promoting the international cause for democracy, through national self-evaluation, to combat intolerance and fascism globally. Thus, the memory of extradition of the Balts has come to connect the Swedish cause to the European one, maintaining the rational, humanitarian, and anti-fascist self-image.      From an identity perspective the recurring guilt-shame complex shows that the humanitarian and democratic values are desired, but not innate, aspects of Swedish identity. Furthermore, the study shows that guilt and shame have consistently been used as educational tools to shape the Swedish people, inside and outside the classroom.

The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common. / Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande.

The rapid pace of digitalization has resulted in increased management of software development, and today a majority of startups are reliant on software. How to manage software development projects is a well-researched area and agile methods are widely adopted by companies in all industries and sizes. However, prior to working with agile methods or any other software development methodology, the founders and management of a startup have to make several technical decisions that could potentially affect the whole software development process and the company's success. Furthermore, studies show that only three programming languages are known by more than 50% of developers, suggesting that the potential effects of technical decisions stretch outside the software development process.  By performing a multiple-case study on startups with a mixed-methodology approach, the researcher has analyzed the literature, interviewed several founders and Chief Technology Officers, and quantitatively analyzed hundreds of thousand lines of code, to find how to organize to make better technical decisions in order to enhance growth and generate less technical debt. The results show that the effects of technical decisions stretch outside the software development process, having an apparent effect on a startup's ability to attract and retain talent. Furthermore, the results show that access to talent is an important but not deciding factor in technical decision-making. Additionally, it is found that in the initial stage of a startup, ease of development and speed are important factors in technical decisions as the main objective is to find product-market fit. When product-market fit has been found and the startup matures, the focus shifts and quality and durability are becoming prominent factors. It is found that scooping features only to implement the absolute core functionality is an effective approach to develop quickly and generate less technical debt while maintaining customer satisfaction. Lastly, it is found that programming language affects the number of issues generated per line of code and the time spent on building features. However, as found in the literature, there is no evidence of this being related to the type of programming language.  The findings have both practical and academic implications. In academics, this thesis lays the foundation for further studies and provides new insights into the field of startups in general, and technical decision-making in particular. For practitioners, this thesis provides a basis for discussion and execution of technical decisions in the early stages of a startup. / Den snabba digitaliseringen har resulterat i en ökad ledning av mjukvaruutveckling och idag är majoriteten av startups beroende av någon form av mjukvara. Hur man leder mjukvaruutvecklingsprojekt är ett välutforskat område och agila metoder är välanvända i företag i alla industrier och storlekar. Innan man arbetar med agila metoder eller någon annan mjukvarutvecklingsmetod så måste grundarna och ledningen ta flera tekniska beslut som potentiellt kan påverka hela mjukvaruutvecklingsprocessen och företagets framgång. Samtidigt finns det studier som visar att endast tre programmeringsspråk hanteras av mer än 50% av utvecklarna, vilket indikerar att de potentiella effekterna av tekniska beslut sträcker sig långt utanför mjukvaruutvecklingsprocessen.  Genom att utföra en flerfallsstudie på startups med både kvalitativa och kvantitativa moment, har forskaren analyserat literaturen, intervjuat flertalet grundare och tekniska chefer, och kvantitativt analyserat hundratusentals rader kod, för att undersöka hur startups kan organisera sig för att ta bättre tekniska beslut som förbättrar tillväxten samt genererar mindre teknisk skuld. Resultaten visar att effekten av tekniska beslut sträcker sig långt utanför mjukvaruutvecklingsprocessen genom att ha en direkt påverkan på startups möjlighet att attrahera och behålla talang. Tillgången till talang visar sig även vara en viktig faktor i teknisk beslutsfattande, däremot är den inte en avgörande faktor. Dessutom visar resultaten att i det initiala stadiet av en startup så är enkelhet och hastighet viktiga faktorer i tekniskt beslutsfattande eftersom fokus ligger på att hitta produkt-marknads-anpassning. När produkt-marknads-anpassning är funnen och startupen mognar, så skiftar dessa faktorerna över till kvalité och hållbarhet. Resultaten visar även att en effektiv metod för att utveckla snabbt och skapa mindre teknisk skuld är att skala ner förfrågningar till dess absolut grundfunktionalitet, samtidigt visade det sig att kundnöjdheten inte minskade. Slutligen visar resultaten att val av programmeringsspråk har en effekt på antalet issues genererade per rad kod och även tiden spenderad för att bygga features. Däremot, precis som i tidigare forskning, finns det inga bevis på att det är relaterat till typen av programmeringsspråk.  Resultaten har både praktiska och akademiska implikationer. I den akademiska världen så lägger detta arbetet en grund för framtida forskning och ger nya insikter i startupfältet generellt, och tekniskt beslutsfattande i startups i synnerhet. För utövare, lägger detta arbetet en bra bas för diskussion och verkställande av tekniska beslut i startups.

The real estate sector is a capital-intensive industry, where the combination of debt and equity is used to finance the property investment. Companies tend to increase the loan-to-value ratio, to use financial leverage. However due to banks being more restrictive with their lending as well as having different ways of assessing risk in different property companies, there is a belief that the loan-to-value ratio is affected by the property segment distribution in a company. Based on previous research, there are many factors that could affect the loan-to-value (LTV) in a company such as size, profitability, revenue growth and cost of debt. This paper aims to examine these factors, as well as the operational risk that might be visible in the property segment distribution. The study was done through using a quantitative approach by investigating the largest real estate companies in each Swedish municipality. 614 Swedish real estate companies were investigated and pooled into an OLS regression model. Based on the regression, there is enough evidence in this paper that shows that factors such as size, profitability, revenue growth and cost of debt all have significant impact on the LTV. Furthermore, no general conclusion regarding the relationship between property segment distribution and LTV was found in this paper. Although, there is evidence that residentials- and small house units affect the LTV positively while industrial units affect the LTV negatively. / Fastighetssektorn är en kapitalintensiv bransch där kombinationen av skuld och eget kapital används för att finansiera fastighetsinvesteringar. Företag tenderar att öka belåningsgraden för att använda finansiell hävstång. Däremot på grund av att bankerna på senare år blivit mer restriktiva med sin utlåning och att de har olika sätt att bedöma risker på i olika fastighetsbolag, finn fog att förutsätta att belåningsgraden påverkas av fördelningen av fastighetssegment i ett företag. Baserat på tidigare forskning finns det många faktorer som kan påverka belåningsgraden (LTV) i ett företag, såsom storlek, lönsamhet, intäktsökning och kostnad för lånat kapital. Denna uppsats syftar till att undersöka dessa faktorer samt den operativa risk som kan synliggöras i fördelningen av fastighetssegment. Studien gjordes via ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att undersöka de största fastighetsbolagen i alla Sveriges kommuner. 614 svenska fastighetsbolag undersöktes och analyserades i en OLS- regressionsmodell. Baserat på regressionen finns det tillräckligt med bevis i denna uppsats på att faktorer som storlek, lönsamhet, inkomsttillväxt och kostnad för lånat kapital har en betydande inverkan på LTV. Vidare hittades ingen allmän slutsats angående sambandet mellan fördelning av fastighetssegment och LTV i denna uppsats. Det finns dock bevis för att bostäder och småhusenheter påverkar LTV positivt medan industriella enheter påverkar LTV negativt.

The aim of this thesis is to visualize and explain how people’s economic and social relations were connected in the parish of Sundborn, in the south east of Dalarna, in the period 1820-1849. The study is based on records of claims and debts in inventories and parish registers, which enable reconstruction of the private local credit market. The study shows that the majority in the economic network lived in Sundborn, and that while few people had formal loans at the institutional credit market, many had loans by trust at the private local credit market. Also, while few people were lenders, almost everyone was a borrower. The most common credit relationship was between people who lived near one another, and people who lived near one another or were related received a higher average credit. The private local credit market consisted primarily of men. These results have been interpreted with the use of social network theory, it being shown that people depended on their social network to obtain the necessary credit. In creating an economic network graph, I show that households in the parish of Sundborn were interconnected by debt relations. By using this method, it is possible to identify significant persons and potential parish bankers. Through combining the network graph with a landscape map, I show connections between the settlement, the assets, economic relations, centrality and the long valley of Sundborn river. The study opens up possibilities for further development of the same method to visualize historic data and relate it to the landscape, with a view to generating new related questions and spatial analyses.