För att förenkla programmeringsprocessen används ibland visuella programmeringsspråk. Denna studie visar hur snabbt programmeringsstudenter läser och förstår visuella programmeringsspråk i jämförelse mot hur de läser och förstår textbaserade programmeringsspråk. Med ett egenutvecklat visuellt programmeringsspråk undersöker denna studie hur läsbarheten skiljer sig hos visuella programmeringsspråk mot textbaserade. Studien utfördes med två läsmoment på totalt 21 testpersoner med tidigare erfarenhet av programmering. I genomsnitt utfördes läsmomentet med det visuella programmeringsspråket på kortare tid än motsvarande textbaserade läsmoment. Ett framtida arbete kan undersöka hur visuella programmeringsspråk kan förbättras för användare med nedsatt färgseende.

Studien problematiserade gymnasieelevers lärande i perspektivet: Lär sig elever förmågan att programmera eller lär de sig enbart programmeringsspråket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lär sig att programmera och om de lär sig tankesättet för att praktiskt tillämpa sina kunskaper av ett objektorienterat språk. Frågeställningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och på vilket sätt lär de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringsspråket för att lösa problem samt hur bibehåller elever sin motivation för lärande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats. Resultatet visade en variation från att eleven inte ens behärskade det logiska tankesättet som krävs för att tillämpa syntaxen i något programmeringsspråk till att eleven har tankesättet för att tillämpa ett objektorienterat språk vid praktiskt problemlösning. De flesta eleverna tillämpade ett sekventiellt tankesätt för programmering och var ovana att ta till sig objektorienteringen. Eleverna uppfattade programmeringslärandet som språkinlärning och koncentrerade sig på att lära sig syntaxen i C-sharp snarare än att lösa problem med ett objektorienterat tankesätt. Därför efterlyses mer lösningsinriktat lärande som liknar den praktiska programmeringen, där programmeringsprocessen och koncepten i objektorientering visualiseras i undervisningen.

<p>In this report we compare the two programming languages PHP and C# in .Net. They are both used to create dynamic websites and on the web there's a debate going on about which of these languages you're recommended to use. With this report we want to make ourselves a more scientific base of which of these languages that is the most used language and which languages that are the most suitable for creating dynamic websites. We have two purposes with this report:</p><p>1. To compare the usage of the programming languages C# in .Net and PHP at web agencies, advertising agencies and combinded agencies in Sweden today.</p><p>2. To get a better insight in the languages partly theoretical and partly through making a practical comparison of how you program in those languages.</p><p>We have chosen to use four methods to reach our purposes; interviews, survey, lite-rature study and practical work. To among else find out which of PHP and C# in .Net that are the most common language, at web agencies, advertising agencies and combined agencies in Sweden today, we created a survey which we sent out to 100 companies in five counties. The interviews were done before the survey was designed since they were the foundation for the questions in the survey. All theoretical background is built on our literature study but we also got a little help from our literature study during our practical work. During our practical work we created two similar websites, one in each language to practically to be able to compare how the both codes are written and to make ourselves an opinion about how it feels to program in the both languages.</p><p>From the survey we found out that PHP is the most common language at the different types of agencies that we studied. We also found out that the companies who answered the survey believes that PHP still will be the most common language in Sweden in year 2015 of the two studied languages PHP and C# in .Net.</p><p>The survey also showed that good qualities in PHP are among others the simplicity, open source and platform independent. Worse qualities in PHP are that it lacks in troubleshooting, has low performance and too many versions.</p><p>We think that PHP overall is the easier language to program in, in comparison with C# in .Net since the way you write the code in PHP feels more understandable and logical. Many of the advantages and disadvantages we experienced consists with the agencies opinions regarding PHP, but also with the opinions regarding C# in .Net since it's fast, compiled and a well structured language. Worse qualities in C# in .Net we experienced are that it's own by Microsoft, less spread and has complicated code.</p><p>The conclusions of this study is that PHP is the most used programming language at the web agencies, advertising agencies and the combined agencies that this study included, that the both programming languages differ from eachother more than we predicted both theoretical and programmatically and PHP is better suited for less com-plicated programming while C# in .Net is more suited for advanced programming.</p>

In this report we compare the two programming languages PHP and C# in .Net. They are both used to create dynamic websites and on the web there's a debate going on about which of these languages you're recommended to use. With this report we want to make ourselves a more scientific base of which of these languages that is the most used language and which languages that are the most suitable for creating dynamic websites. We have two purposes with this report: 1. To compare the usage of the programming languages C# in .Net and PHP at web agencies, advertising agencies and combinded agencies in Sweden today. 2. To get a better insight in the languages partly theoretical and partly through making a practical comparison of how you program in those languages. We have chosen to use four methods to reach our purposes; interviews, survey, lite-rature study and practical work. To among else find out which of PHP and C# in .Net that are the most common language, at web agencies, advertising agencies and combined agencies in Sweden today, we created a survey which we sent out to 100 companies in five counties. The interviews were done before the survey was designed since they were the foundation for the questions in the survey. All theoretical background is built on our literature study but we also got a little help from our literature study during our practical work. During our practical work we created two similar websites, one in each language to practically to be able to compare how the both codes are written and to make ourselves an opinion about how it feels to program in the both languages. From the survey we found out that PHP is the most common language at the different types of agencies that we studied. We also found out that the companies who answered the survey believes that PHP still will be the most common language in Sweden in year 2015 of the two studied languages PHP and C# in .Net. The survey also showed that good qualities in PHP are among others the simplicity, open source and platform independent. Worse qualities in PHP are that it lacks in troubleshooting, has low performance and too many versions. We think that PHP overall is the easier language to program in, in comparison with C# in .Net since the way you write the code in PHP feels more understandable and logical. Many of the advantages and disadvantages we experienced consists with the agencies opinions regarding PHP, but also with the opinions regarding C# in .Net since it's fast, compiled and a well structured language. Worse qualities in C# in .Net we experienced are that it's own by Microsoft, less spread and has complicated code. The conclusions of this study is that PHP is the most used programming language at the web agencies, advertising agencies and the combined agencies that this study included, that the both programming languages differ from eachother more than we predicted both theoretical and programmatically and PHP is better suited for less com-plicated programming while C# in .Net is more suited for advanced programming.

Denna uppsats handlar om hur programmering som verktyg i matematisk problemlösning har implementerats sedan det infördes som obligatoriskt i flera av gymnasiets mattekurser hösten 2018. Syftet är att reda ut vilka programmeringsspråk och programbibliotek som används ute i klassrummen och hur det upplevs av elever och lärare med avseende på svårighetsgrad, nytta för matematiken och om det bidragit till ett ökat intresse för programmering i allmänhet hos eleverna. Även eventuella könsrelaterade skillnader i dessa frågor har undersökts, då en av de politiska intentionerna med införandet varit att en förhoppning att främja flickors it-intresse. Arbetet tar sitt teoretiska avstamp i en genomgång av den politiska bakgrunden till införandet, tidigare studier i ämnet och en kort historik om programmeringens roll i läroplanerna. Med hjälp av digitala enkäter har fallstudier företagits i två klasser från olika gymnasieskolor i Skåne, där elever och lärare fått ta ställning till antal påstående genom att gradera på en skala hur väl påståendena stämmer samt komplettera med eventuell textkommentar. Enkäterna var anonyma men utformade på ett sådant sätt att lärare och elever kunnat kopplas samman klassvis. Av resultatet har framkommit att många elever visserligen uppfattar programmeringen som svår och inte anser att den underlättar förståelsen för matematik. Men det framkom också att skillnaden var stor i dessa frågor och svaren tycks hänga samman med lärarens tidigare erfarenhet av programmering och i vilken omfattning programmeringen lärts ut. Intresset för programmering i allmänhet tycks inte ökat nämnvärt p.g.a. att det ingår i matematiken, men det låter sig heller inte entydigt sägas om någotdera könet var mer positivt eller negativt inställd till programmeringen. En något större andel tjejer än killar valde det allra mest negativa alternativet i enkätfrågorna, men klumpar man samman de mest negativa respektive de mest positiva alternativen på varsin halva om mitten, var tjejerna å andra sidan något överrepresenterade bland de positiva alternativen. Python verkar vara ett lämpligt programmeringsspråk att använda. Det är viktigt att tillse att lärare har tillräcklig kunskap i programmering och att omfattningen i utlärandet av programmering inte blir alltför ytlig, för att eleverna skall tillägna sig nyttan av det. Obligatorisk programmering i matematik kan potentiellt bidra till att fler för upp ögonen för ämnet och på sikt minska den sneda könsfördelningen bland yrkesprogrammerare.

Denna rapport redogör för en webbapplikation med ett användargränssnitt som visar Preems volymdifferenser. Syftet med arbetet var främst utveckla en enklare metod för att spåra oförklarliga differenser i Preems lagerkontroll. Rapporten tar även upp grundläggande metoder för att anpassa webbapplikationer för olika företagsmodeller. Det resulterande systemet blev en webbapplikation med ett användargränssnitt för lagerkontroll, där man enkelt kan navigera. Webbapplikationen reagerar på varningar och genererar automatiskt anpassade tabeller/grafer. / This report describes a web application with a user interface that displays Preem volume differences. The main purpose of this work was to develop an easier method for tracking unexplained differences in Preem’s inventory control. The report also discusses basic approaches for adapting web application for different business models.   The resulting system is a web application with a user interface for inventory control, where you can easily navigate. The web application also responds to warnings and automatically generates adaptive tables/graphs.

Background: Computers use sorting algorithms to prepare data for search or insert operations, these operations can be a bottleneck for performance. Objectives: To evaluate sorting algorithms performances when existing in different implementation environments like different languages, sorting in different data types and in different sizes. Methods: By performing an experiment with Java, C++, Python and Javascript on three different sizes and three different data types performance of sorting algorithms will be evaluated. The sorting algorithms used in this study are Insertion sort, Selection sort, Quick sort and Merge sort. They were all tested on each size on each language three times. Results: In the end 432 tests were performed and the results found that Java had best execution time on all four algorithms with quick sort as the best algorithm. The best data type could not be pinpointed down since they acted differently on different algorithms. Quicksort was determined to be the fastest algorithm in the literature review which focused fastest algorithm Conclusions: Together with the results of the experiment and literature review quicksort is the fastest sorting algorithm. The best performing implementation language was Java. For data types one type could not be determined the best only the worse could be decided, floats performed the worse of all three types.

Andelen avhopp från de datavetenskapliga utbildningarna är högre i jämförelse med genomsnittet, detta är problematiskt då efterfrågan på personal med datavetenskaplig utbildning ökar i takt med digitaliseringen av samhället. Det har bedrivits mycket forskning om varför studenter väljer att lämna de datavetenskapliga programmen, samt vilka hinder de upplever som störst under utbildningen, av forskning framgår att studenter upplever att den investerade tiden inte motsvarar den förväntade mängden inhämtad kunskap och att utbildningarna är för svåra. Forskare fastslår att första året på utbildningen är den mest kritiska perioden och att det är i denna period extra resurser behöver investeras. Vidare beskriver de förståelsen för pekare, array, referenser, funktionsargument m.m. som de primära svårigheterna. Problemet med forskningen är att den inte specificerar problemen på en nivå där det är möjligt att åtgärda dem, därför är syftet med detta examensarbete att försöka fastställa problemen på en nivå där det är möjligt att åtgärda dem och sedan försöka skapa förslag på åtgärder. Detta uppnås genom att med hjälp av en litteraturstudie fastställa de övergripande problemområdena, vilka sedan specificeras och undersöks genom intervjuer. Informationen ifrån litteraturstudien samt intervjuerna analyseras och används vid skapandet av ett programmeringsspråk (programmeringsspråket Q). Programmeringsspråket Q innehåller en uppsättning med förslag på åtgärder, men det är viktigt att betona att det finns fler sätt att komma till rätta med problemen. Programmeringsspråkets pedagogiska ansats utvärderas sedan via en pilotstudie som indikerar att programmeringsspråkets design och den pedagogiska ansatsen ökar användarnas förståelse för minneshantering.Uppsatsen ger lärare en inblick i studenternas svårigheter med minneshantering och ger förslag på hur specifika problem kan förklaras för att det ska bli enklare för studenterna att förstå dem. Programmeringsspråket Q är inte ett programmeringsspråk som ska konkurrera med programmeringsspråk så som C, C++, C# och Java m.m. Ändamålet med Q är att det ska användas i undervisningssyfte och då användas av lärare som ett diskussionsunderlag eller av studenter för att praktiskt testa samt undersöka minneshantering. Genom möjligheten till att praktiskt använda Q kan studenter testa sin förståelse för minneshantering och få visuell återkoppling.Uppsatsen betonar behovet av att fokusera på minneshantering vid undervisning då detta utgör ett stort problem som hindrar studenterna från att tillgodogöra sig utbildningsmaterialet. Därför bör minneshantering utgöra en stor del av grundutbildningen och inte som i tidigare föreslagna lösningar där minneshanteringen endast har varit en bieffekt av åtgärderna mot andra svårigheter. / The percentage of dropouts from the computer science courses is higher in comparison to the average, this is problematic as demand for staff with computer science education is increasing as the digitization of society. There has been much research into why students choose to leave the computer science programs and the barriers they perceive as the greatest in education. Research shows that students feel that the time invested does not correspond to the expected acquired knowledge and the training courses are too difficult. Researchers state that the first year of training is the most critical period and that it is in this period, additional resources need to be invested. Furthermore is the understanding of pointers, arrays, references, function arguments etc. the primary problems. The problem with the current research is that it does not specify the problems at a level where it is possible to fix them, therefore is the purpose of this essay to try to specify the problems at a level where it is possible to fix them and then create suggestions. This is accomplished by establishing, through a literature study, the overall problem areas, which are then specified and examined through interviews. The information from the literature study and the interviews is analysed and used in the creation of a programming language (programming language Q). It is important to emphasize that the programming language Q contains a set of suggested actions, but there are more ways to fix the problems. The educational language of the programming language is then evaluated via a pilot study that indicates that the programming language and the educational approach increase users' understanding of memory management.The paper gives teachers an insight into students' difficulties with memory management, and gives suggestions on how specific problems can be explained to make it easier for students to understand them. The purpose of Q is not to compete with programming languages such as C, C ++ and Java, etc. The purpose of Q is to be used in education as a basis for discussion at teaching and to be used by students to practical test and examine memory. Further can students use Q to test their understanding of memory and get visual feedback.The paper stresses the need to focus on memory management in education, as this is a major problem that prevents students from assimilating the training material. Therefore should memory management constitute a large portion in the basic education and not as in the previously proposed solutions where memory management only has been a side effect of the measures on other difficulties.

Inom programmering existerar ingen samlad officiell terminologi på svenska för begreppen som används inom området. Gör detta att svenskan blir bristfällig och splittrad inom området? Denna uppsats har hämtat terminologi utifrån tre olika handböcker inom programmering på svenska och undersökt om det finns en samstämmighet kring terminologin trots tidigare nämna problem. Vidare har utövare av ämnet programmering fått svara på vilka termer de själva använder eller har kommit i kontakt med bland dessa termer hämtade utifrån handböckerna. Resultatet visar att variationen mellan handböckerna är relativt liten och att variationen mellan utövarna är ännu mindre. Att inte ha en samlad terminologi upplevs därför inte som något hinder för svenskan inom området.

JavaScript has in recent years become one of the most utilized programming languages for developing different kinds of applications. However, even though it has received a lot of praise for its simplicity, versatility and highly active community, it lacks some functionalities and features that a lot of programmers highly value, like static and strict typing, compile-time debugging, and to not be required to make use of third-party libraries to integrate crucial functionality. However, several new languages built on top of JavaScript have been developed to address and resolve these issues developers find with JavaScript without losing the benefits that come with it. One of these super- set languages is Reason, the new syntax and toolchain powered by the OCaml compiler. This thesis aims to address whether there are scenarios where Reason could act as a reasonable substitute of JavaScript by investigating how the languages compare in regards to different criteria. The criteria examined are writability, data structures and typing, reliability and testing, community support, market demand, portability, and performance. The findings show that using Reason over JavaScript could result in higher reliability and robustness due to static type checking, compile-time debugging, and other usable feature like pattern matching and explicitly defined custom data structures, which is convenient when dealing with advanced data. On the other hand, Reason’s interoperability with JavaScript is something that is not very straight-forward and makes it difficult to integrate Reason into an existing JavaScript codebase or include one of the thousand of JavaScript- written dependencies available on npm. Furthermore, with Reason being a rather young language yet to be used by a larger audience, both the community support and market demand are a lot smaller than that of JavaScript and have yet to see a significant growth, which leads to questions about the overall survival of the language. Both of the languages have a significant role and contribute with different kind of functionality. However, with the non-straightforward interoperability, Reason loses a lot of potential benefits to be gained from JavaScript, which could be problematic in the long run and could impact the future of Reason. / JavaScript har under senare år blivit ett av de mest använda programmeringsspråken för att utveckla olika typer av applikationer. Men även om det har fått mycket beröm för sin enkelhet, mångsidighet och mycket aktivt nätgemenskap, saknar det vissa funktioner och egenskaper som många programmerare uppskattar mycket, som statisk och strikt typning, felsökning under kompilering och att inte vara I behov av tredjepartsbibliotek för att integrera grundläggande funktionalitet. Flera nya språk som är byggda ovanpå JavaScript har utvecklats för att lösa de problem som utvecklare har med JavaScript, utan att förlora fördelarna med det. Ett av dessa supersetsspråk är Reason, den nya syntaxen och verktygskedjan som drivs av OCaml-kompilatorn. Denna avhandling syfte är att utvärdera om det finns scenarier där Reason kan fungera som en rimlig ersättare för JavaScript, detta kommer genomföras genom att undersöka hur språken jämförs med varandra med avseende på olika kriterier. Kriterierna som undersöks är skrivbarhet, datastrukturer och typning, tillförlitlighet och testning, nätgemenskap, marknadsförfrågan, portabilitet, och prestanda. Resultaten visar att användning av Reason över JavaScript kan leda till högre tillförlitlighet på grund av statisk typkontroll, felsökning under kompilering och andra användbara funktioner som mönstermatchning och anpassade datastrukturer, båda underlättar vid hantering avancerade och komplexa datastrukturer. Däremot är Reasons kompabilitet med JavaScript komplicerad, vilket gör det svårt att integrera Reason i en befintlig JavaScript- kodbas eller inkludera ett av de tusentals JavaScript-skrivna biblioteken som finns tillgängliga på npm. Eftersom Reason är ett ganska ungt språk som ännu inte används på en större skala, så är både nätgemenskapen och marknadens efterfrågan mycket mindre än JavaScript och har ännu inte sett en betydande tillväxt, vilket leder till frågor om den långsiktiga överlevnaden av språket. Båda språken har en betydande roll och bidrar med olika slags funktioner. Men med den komplicerade kompatibiliteten med JavaScript så förlorar Reason en hel del potentiella fördelar som kan uppnås genom JavaScript, vilket kan vara problematiskt på lång sikt och kan påverka Reasons framtid.