<p>Programmeringsspråken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jämförs, med tyngdpunkt på en praktisk jämförelse av fyra exempelapplikationer. </p><p>Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsättningar förbäst prestanda, men att även C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av färdiga klasser är viktigare än språket. Ett olämpligt val kan göra prestandan mycket sämre än förväntat, medan den allra bästa prestandan ofta erhålls med en egen implementering. </p><p>Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan är bättre i C# än i VB.NET. Applikationen Clock visar att Visual C++ har en viss fördel i sitt färdiga ramverk för traditionella dokumentbaserade Windowsapplikationer. </p><p>C# och VB.NET vinner över Visual C++ i nästan alla övriga avseenden. De ger mindre mängd kod och tillhandahåller ny funktionalitet — som egenskaper, händelser, attribut och ett mycket omfattande klassbibliotek — som gör programmeringen enklare och mindre känslig för buggar och säkerhetshål. Valet mellan C# och VB.NET bör avgöras av projekttyp, företagskultur och utvecklarens individuella preferenser.</p>

Programmeringsspråken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jämförs, med tyngdpunkt på en praktisk jämförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsättningar förbäst prestanda, men att även C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av färdiga klasser är viktigare än språket. Ett olämpligt val kan göra prestandan mycket sämre än förväntat, medan den allra bästa prestandan ofta erhålls med en egen implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan är bättre i C# än i VB.NET. Applikationen Clock visar att Visual C++ har en viss fördel i sitt färdiga ramverk för traditionella dokumentbaserade Windowsapplikationer. C# och VB.NET vinner över Visual C++ i nästan alla övriga avseenden. De ger mindre mängd kod och tillhandahåller ny funktionalitet — som egenskaper, händelser, attribut och ett mycket omfattande klassbibliotek — som gör programmeringen enklare och mindre känslig för buggar och säkerhetshål. Valet mellan C# och VB.NET bör avgöras av projekttyp, företagskultur och utvecklarens individuella preferenser.

In recent years, the interest in Augmented Reality (AR) applications for entertainment and productivity has grown. One company exploring this technology is LAZER WOLF STUDIOS, the developers behind Thrymd: an AR-driven board games platform powered by the Unity engine.  This paper details the development of a visual scripting framework, meant to provide end users with a means of developing their own games for the platform, without significant programming or background knowledge required. A graph-based visual language was implemented in a custom Unity editor window, in order to maintain a familiar and consistent feel for users. The graph consists of a series of branching, interconnected nodes which pass data in-between each other, and execute in succession. The graph is serialized as a Unity asset, and can easily be interacted with through regular C# scripts.  A small number of nodes were implemented, but for the system to be viable, more are needed. For that reason, extensibility was a core ideal; creating new node types must be fast and painless. As with any script layer, performance is generally worse than compiled code. Further work is needed to improve user experience. / Intresset för användandet av Augmenterad Verklighet (AR) för underhållning och produktivitetssyften har ökat på senare tid. LAZER WOLF STUDIOS är utvecklarna bakom Thrymd, en AR-driven brädspelsplattform byggd i spelmotorn Unity.  Denna rapport dokumenterar utvecklingsprocessen av ett visuellt skriptramverk byggt med avsikt att låta slutanvändare utveckla sina egna spel till plattformen utan större förkunskapskrav. Ett graf-baserat visuellt skriptspråk implementerades i en skräddarsydd editormiljö inuti Unity, för att bibehålla en bekant och konsekvent användarupplevelse. Grafen består av en serie förgrenande, sammankopplade noder som skickar data mellan varann och exekveras i sekvens. Grafen sparas som en resurs på hårddisken och är lätt att interagera med genom traditionella C#-skript i Unity.  Ett mindre antal noder implementerades, men fler krävs för att systemet ska vara brukbart. Av detta skäl designades språket med vidareutveckling i åtanke, då det måste vara enkelt att skapa nya noder. Som med de flesta skriptspråk är prestandan överlag sämre än kompilerad kod. Ytterligare arbete krävs för att förbättra användarupplevelsen.

Projektet undersökte olika verktyg och metoder som i skrivande stund används för att lära ut programmering. Den sammanfattar tidigare undersökningar och drar slutsatser kring hur lämpliga de är. Utifrån dessa slutsatser utformades en webbapplikation för undervisning.   Rapporten redogör för hur webbapplikationen konstruerades, samt vilka metoder och verktyg som användes i dess utveckling.   Detta ämne är högaktuellt idag då Sveriges regering ämnar införa programmering i grundskolan och då krävs både bra metoder och verktyg för detta. / This project investigated different tools and methods used today in teaching programming. It summarizes earlier studies and draws conclusions about how suited they are for the job. The accompanying web application would be crafted based on the conclusions made.   The report intends to describe how the web application was constructed, and which methods and tools were used during its development.   The subject of the report is highly relevant today since the Swedish government is discussing the introduction of programming classes in the elementary school. Thus demanding both suitable methods and tools.

The rapid pace of digitalization has resulted in increased management of software development, and today a majority of startups are reliant on software. How to manage software development projects is a well-researched area and agile methods are widely adopted by companies in all industries and sizes. However, prior to working with agile methods or any other software development methodology, the founders and management of a startup have to make several technical decisions that could potentially affect the whole software development process and the company's success. Furthermore, studies show that only three programming languages are known by more than 50% of developers, suggesting that the potential effects of technical decisions stretch outside the software development process.  By performing a multiple-case study on startups with a mixed-methodology approach, the researcher has analyzed the literature, interviewed several founders and Chief Technology Officers, and quantitatively analyzed hundreds of thousand lines of code, to find how to organize to make better technical decisions in order to enhance growth and generate less technical debt. The results show that the effects of technical decisions stretch outside the software development process, having an apparent effect on a startup's ability to attract and retain talent. Furthermore, the results show that access to talent is an important but not deciding factor in technical decision-making. Additionally, it is found that in the initial stage of a startup, ease of development and speed are important factors in technical decisions as the main objective is to find product-market fit. When product-market fit has been found and the startup matures, the focus shifts and quality and durability are becoming prominent factors. It is found that scooping features only to implement the absolute core functionality is an effective approach to develop quickly and generate less technical debt while maintaining customer satisfaction. Lastly, it is found that programming language affects the number of issues generated per line of code and the time spent on building features. However, as found in the literature, there is no evidence of this being related to the type of programming language.  The findings have both practical and academic implications. In academics, this thesis lays the foundation for further studies and provides new insights into the field of startups in general, and technical decision-making in particular. For practitioners, this thesis provides a basis for discussion and execution of technical decisions in the early stages of a startup. / Den snabba digitaliseringen har resulterat i en ökad ledning av mjukvaruutveckling och idag är majoriteten av startups beroende av någon form av mjukvara. Hur man leder mjukvaruutvecklingsprojekt är ett välutforskat område och agila metoder är välanvända i företag i alla industrier och storlekar. Innan man arbetar med agila metoder eller någon annan mjukvarutvecklingsmetod så måste grundarna och ledningen ta flera tekniska beslut som potentiellt kan påverka hela mjukvaruutvecklingsprocessen och företagets framgång. Samtidigt finns det studier som visar att endast tre programmeringsspråk hanteras av mer än 50% av utvecklarna, vilket indikerar att de potentiella effekterna av tekniska beslut sträcker sig långt utanför mjukvaruutvecklingsprocessen.  Genom att utföra en flerfallsstudie på startups med både kvalitativa och kvantitativa moment, har forskaren analyserat literaturen, intervjuat flertalet grundare och tekniska chefer, och kvantitativt analyserat hundratusentals rader kod, för att undersöka hur startups kan organisera sig för att ta bättre tekniska beslut som förbättrar tillväxten samt genererar mindre teknisk skuld. Resultaten visar att effekten av tekniska beslut sträcker sig långt utanför mjukvaruutvecklingsprocessen genom att ha en direkt påverkan på startups möjlighet att attrahera och behålla talang. Tillgången till talang visar sig även vara en viktig faktor i teknisk beslutsfattande, däremot är den inte en avgörande faktor. Dessutom visar resultaten att i det initiala stadiet av en startup så är enkelhet och hastighet viktiga faktorer i tekniskt beslutsfattande eftersom fokus ligger på att hitta produkt-marknads-anpassning. När produkt-marknads-anpassning är funnen och startupen mognar, så skiftar dessa faktorerna över till kvalité och hållbarhet. Resultaten visar även att en effektiv metod för att utveckla snabbt och skapa mindre teknisk skuld är att skala ner förfrågningar till dess absolut grundfunktionalitet, samtidigt visade det sig att kundnöjdheten inte minskade. Slutligen visar resultaten att val av programmeringsspråk har en effekt på antalet issues genererade per rad kod och även tiden spenderad för att bygga features. Däremot, precis som i tidigare forskning, finns det inga bevis på att det är relaterat till typen av programmeringsspråk.  Resultaten har både praktiska och akademiska implikationer. I den akademiska världen så lägger detta arbetet en grund för framtida forskning och ger nya insikter i startupfältet generellt, och tekniskt beslutsfattande i startups i synnerhet. För utövare, lägger detta arbetet en bra bas för diskussion och verkställande av tekniska beslut i startups.