Background: The Swedish Financial Supervisory Authority’s mortgage limitation, of mortgaging up to 85 percent of the market value of the real estate was introduced on the first of October 2010. The aim of the recommendation is to prevent a detrimental development of the market for mortgages while at the same time creating incentives for the consumers to limit the debt level. The mortgage limitation is a recently adopted recommendation and few studies have made a thorough analysis of its effects, hence it is an interesting topic to study. Aim: The aim of this study is to analyze the initial effects of the mortgage limitation for consumers, banks and estate agencies. Furthermore, the study aims to evaluate drivers of consumer debt levels and conclude whether the mortgage limitation will result in lower debt levels for consumers. Completion: The study is based on interviews with respondents from banks and with respondents from estate agencies to enlighten the initial and long term effects of the mortgage limitation. In addition, an econometric model of demand is estimated to analyze if the mortgage limitation will result in lower consumer debt levels. Conclusion: The study shows that the initial effects of the mortgage limitation for consumers have not been what the Swedish Financial Supervisory Authority had expected. Neither has the lending with unsecured loans increased nor has the presence of guarantors increased to any significant extent. Amortization is now being made on high loan to value ratios but the study states that the main reason for that is the Swedish Banking Associations requirement of amortization. The study also shows that banks and estate agencies have not been affected to any significant degree. There are tendencies that confirm that the mortgage limitation may have caused side effects. The study states that the consumer debt level is mainly driven by income, housing prices and psychological insecurity regarding the future economy. The study shows that the signaling value of the mortgage limitation may contribute to lower consumer debt levels since it creates uncertainty on the market, thus making consumers more cautious in their mortgage decisions. / Bakgrund: Den första oktober 2010 trädde Finansinspektionens rekommendation om att endast 85 procent av bostadens marknadsvärde får tas i säkerhet vid utlåning i kraft. Rekommendationen avser att motverka en osund utveckling på kreditmarknaden samt skapa incitament för låntagare att begränsa sin skuldsättning. Då rekommendationen om bolånetaket nyligen införts och få studier djupgående analyserat bolånetakets effekter är ämnet intressant att studera. Syfte: Studiens syfte är att analysera bolånetakets initiala effekter för konsumenter, banker samt mäklarbyråer. Vidare är syftet att utvärdera faktorer som driver konsumenters skuld och därigenom fastställa huruvida bolånetaket långsiktigt kan leda till en lägre skuldsättning för konsumenter. Genomförande: Intervjuer genomförs med respondenter från banker och med respondenter från mäklarbyråer för att belysa bolånetakets initiala och långsiktiga effekter. Även en ekonometrisk efterfrågemodell skattats för att kunna föra en djupare analys om bolånetaket långsiktigt kan uppnå sitt ändamål. Analysen genomförs med utgångspunkt i Finansinspektionens beslutspromemoria. Slutsats: Studien visar att bolånetakets initiala effekter för konsumenten inte är de effekter som Finansinspektionen, innan införandet, räknat med. Varken blancobelåningen eller förekomsten av medlåntagare har ökat i någon större utsträckning. Amortering sker nu på höga belåningsgrader men studien fastställer att orsaken till detta främst är Svenska bankföreningens amorteringskrav. Studien visar även att banker samt mäklarbyråer inte påverkats i någon större utsträckning. Det finns dock tendenser som visar att bolånetaket kan ha lett till oönskade bieffekter. Studien fastställer att konsumentens skuld främst drivs av inkomst, bostadspris samt osäkerhet om den framtida ekonomin. Studien visar att bolånetaket kan bidra till minskning av konsumentens skuld genom att rekommendationen kan ha ett signalvärde som skapar osäkerhet på marknaden och därmed bidrar till att konsumenten är mer försiktiga vid belåning.

Den här studien undersöker svenska fastighetsbolag efter finanskrisen 2008 i syfte att fastställa sambandet mellan Riksbankens styrränta och aktieportföljers prestation. Vår studie tillför till existerande portföljstudie-litteratur genom att studera effekterna av finanskrisen i en svensk kontext samt genom att applicera differences-in-differences regressioner. Med hjälp av två hypotetiska portföljer konstaterar vi att fastighetsbolag som var noterade på Stockholmsbörsen före finanskrisen har haft högre riskjusterad avkastning än fastighetsbolag noterade efter. Vidare finner vi att höjningar av styrräntan påverkar nynoterade och äldre fastighetsbolags prestation i lika stor utsträckning, trots viss skillnad i bolagens belåningsgrad. Slutligen finner studien inget tydligt samband mellan styrräntan och fastighetsbolagens belåningsgrad. / This study examines Swedish real estate companies post the 2008 financial crisis, in order to assert the correlation of interest rates set by the Swedish Riksbank and portfolio performance. We improve upon previous studies of real estate stock portfolios both by placing the aftermath of the global financial crisis in a Swedish context and through differences-in-differences regressions. Through the creation of two hypothetical portfolios, this study finds that real estate companies listed on the Stockholm stock exchange before the crisis have had a higher risk-adjusted performance than those listed after. Furthermore, the study finds that both older and newer real estate companies are affected the same by interest rate increases, despite differences in company loan-to-value ratios. Finally, the correlation between the interest rates of the Swedish Riksbank and company loan-to-value ratio is found to be negligible.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april – 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt. Belåningsgraden ligger generellt lite lägre för andra industrifastigheter än logistikfastigheter och avkastningskravet ligger lite högre vilket tyder på att den generella risken är lite högre för andra industrifastigheter än för logistikfastigheter. Den generella åsikten hos fastighetsbolag med ägande av industrifastigheter och mäklarbyråer är att bankerna ställer höga krav på eget kapital. Förutom att ställa krav på eget kapital så vill bankerna gärna inte belåna till mer är 60 % av fastighetsvärdet och ofta inte mer än 50 %. Bankerna belånar ut till lägre belåningsgrad idag än den belåningsgraden som erbjöds för 7-8 år sedan. Logistikmarknaden är annars het och det är många aktörer som vill in på marknaden och nå logistikfastigheter med bra läge. Logistikfastigheter byggs numera på spekulation i Sverige, vilket i kombination med den låga räntan gör det förmånligt att investera i fastigheter som i längden kan öka konkurrensen. Det finns p.g.a. att logistikfastigheter byggs på spekulation risk för överetableringar av logistikfastigheter på olika platser i Sverige. De mest värdepåverkande faktorerna för logistikfastigheter är läget, hyreskontraktet och kassaflödet. / The aim of this dissertation is to do a market comparison between logistic and other industrial property from the perspective of investment risk, mortgage rate, yield, leases and the importance of location. Interviews were carried out with representatives from six segments which are logistic property owning logistic companies/investors, companies owning property of industrial- warehouse or production, assessment institutes/banks, property brokers, logistic companies and logistic development organization/property developers. The interviews were conducted between the 17 of April and the 8 of May 2015. Logistic property is in general seen as a better and safer investment than other industrial property in the banks point of view. Other industrial property can be many other kinds of property such as tire storage, sawmill, industrial production which can be high risk investment and have worse alternative usage than logistic property, although logistic property and industrial warehouses does not differ very much compared to industrial production property. The mortgage rate is lower for industrial property than it is for logistic property and the yield is higher which suggests that the general risk is higher for industrial property compared to logistic property. The general opinion of companies who own property for industrial warehouses and production and property brokers is that the banks have high requirements on equity. The banks do not want to mortgage more than 60 % of the property value and often not more than 50 %. The banks do not mortgage to same mortgage rate that they used to do for 7-8 years ago. The market for logistic property is otherwise hot and there are many players who want to enter the market and get logistic property in good locations. Logistic property are now being built on speculation, which combined with low interest rates making it advantageous to invest in property that may lead to increased competition. Due to logistic property is being built on speculation there is a risk of too high rate of establishment in some places in Sweden. The most value-influencing factors of logistics property is location, the lease, and cash flow.

För att minska risken för de konsumenter som belånade stora delar av sin bostads värde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolånetak som begränsar möjligheten att belåna bostaden till 85 % av dess marknadsvärde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss på de priseffekter detta bolånetak har haft på bostadsrättsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlägga vilka potentiella köpare som främst påverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga på området, fastighetsmäklare, banktjänstemän och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolånetaket haft och slutligen försökt besvara de frågeställningar vi haft. De personer som har svårt att få ihop tillräckligt med eget kapital för att finansiera ett bostadsköp har sannolikt ingen tidigare bostad att sälja. Det vi har kommit fram till är att det i Stockholm redan innan bolånetakets införande var svårt för förstagångsköpare att klara av ett köp ensam. Det är väldigt vanligt att de som köper sin första bostad får hjälp av framförallt sina föräldrar som har gott om eget kapital, ofta i form att ett stort låneutrymme i den egna bostaden. Vidare har det höjts röster om att mängden blancolån skulle öka men det finns i dagsläget inget som tyder på att detta skett. Sammanfattningsvis kom vi fram till att de som utestängs från bostadsrättsmarknaden är de marginalkunder som innan regleringen hade svårt att hävda sig i budgivningar och således inte är drivande i prisbildningen. Detta gör att det endast blir marginella priseffekter på bostadsrättsmarknaden i Stockholm.

No description available.

Title: Profitability, capital structure and its impact on market valuation Background: Capital structure is a topic that financial research has focused a lot on and there are several theories about how companies act and should act with the mix of equity and liabilities in their financing. The continued research on the role of the capital structure and its impact on companies has found that the capital structure has a clear impact on companies' cost of capital, which affects the market valuation of companies. Purpose: The study has two sub-purposes. The first sub-objective is to study the effect of profitability on the debt-to-equity ratio. The second is to analyze the effect of the debt-to-equity ratio on the market valuation. Method: The method in the study is a cross-sectional study with a deductive approach. The hypotheses in the first sub-purpose of the study have been formulated with the help of the Tradeoff theory, the pecking order theory, and previous research. The hypotheses in the second sub-purpose of the study have been formulated with the help of the signaling of debt theory. Conclusion: The results of the study find an indication that profitability has an impact on the debt-to-equity ratio and that the pecking order theory tends to have a better explanatory effect regarding the relationship between the two. And that the loan-to-value ratio has no significant effect on the market valuation. Keywords: Capital structure, financial leverage, debt-to-equity ratio, profitability, market value, Trade-off Theory, Pecking Order Theory, Signaling of debt Theory

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka risker de fyra storbankerna tar vid kreditgivningen av bostadslån och hur privatrådgivare hanterar risker och osäkerheter som kan uppstå vid ett bostadslån. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av teorier och vetenskapliga antaganden, där de flesta behandlar begreppet risk. Det presenteras även vetenskapliga artiklar som tar upp vad tidigare forskning bidragit med i detta område. Metod: Denna studie utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och präglas av en deduktiv forskningsansats. Undersökningen tillämpar den kvalitativa forskningsmetoden och datainsamlingen sker genom semistrukturerade personliga intervjuer. Studiens urval är privatrådgivare från storbankerna Nordea i Tumba, Swedbank i Tumba, Handelsbanken i S:t Eriksplan och SEB i Sergelstorg. Empiri: I empirin presenteras den insamlade datan från de fyra genomförda personliga intervjuerna. Respondenterna som deltagit i intervjuerna och bidragit med värdefull information är anonyma. / Purpose: The purpose of this paper is to examine what risks the four major banks takes when they give credit of a mortgage loan and how the private adviser manages risks and uncertainties that can arise in a mortgage loan. Theoretical Framework: The theoretical framework consists of theories and scientific assumptions, most of which deal with the concept of risk. It also presents scientific articles dealing with what previous research has contributed in this field. Methodology: This study is based on a hermeneutic approach and is characterized by a deductive research approach. The study applies qualitative research methodology and the data collection is done through semi-structured individual interviews. The study's sample is private advisors from the four major banks that is Nordea in Tumba, Swedbank in Tumba, Handelsbanken in S:t Eriksplan and SEB in Sergelstorg. Result: The empirical analysis presents the data that is collected from the four completed personal interviews. Respondents who participated in the interviews and contributed with valuable information are anonymous. Conclusion: The study shows that the biggest risk that may arise for the bank with a mortgage loan is the customer's repayment capacity if it becomes impaired due to various factors. Private advisors manages risks by creating an understanding of the customer about what a mortgage loan means and provide advice and recommendations to prevent an impaired ability to repay.

This study applies the Vasicek stochastic interest rate model in order to determine optimal capital structures for listed firms. A Swedish interest rate data set is used to estimate Vasicek model parameter that are reliable and independent of initial start values. These interest rate parameters are then used in a capital structure model which is evaluated through a sensitivity analysis and a firm-specific analysis which is applied to listed Swedish firms. The tax benefits of debt must be balanced against transaction costs and bankruptcy costs when determining optimal leverage ratio and optimal debt maturity. The results imply that firms should primarily focus on the long-term mean parameter of the interest rate process, the volatility of its firm value, the transaction cost of issuing debt and the effective corporate tax rate when choosing a capital structure. The capital structure model is well-founded in previous research and yields results which align with empirical data quite well. The conclusions of this study has implications for corporate finance, as the Vasicek model provides a better understanding of the stochastic nature of interest rates and its influence in determining optimal capital structures. / Denna studie tillämpar Vasiceks stokastiska räntemodell för att bestämma optimala kapitalstrukturer för noterade företag. Vasicekmodellen anpassas till ett Svensk dataset över räntor för att estimera parametrar. Dessa parametrar används sedan i en kapitalstruktursmodell för att analysera modellens känslighet för variationer i parametrar samt för att härleda optimala kapitalstrukturer för en rad Svenska noterade bolag. Skattefördelarna av skuld måste balanseras mot transaktionskostnader av skuldemissioner och konkurskostnader vid bestämning av optimal skuldsättningsgrad och optimal skuldlöptid. Resultaten antyder att företag bör primärt fokusera på det långsiktiga medelvärdet av den stokastiska ränteprocessen, volatiliteten av bolagsvärdet, transaktionskostnaden av skuldemissioner och effektiva bolagsskatten när de väljer en kapitalstruktur. Denna studie har implikationer för finansieringsteori då Vasiceks modell närmare modellerar räntors stokastiska dynamiker och dess påverkan på bestämning av bolags kapitalstrukturer.

The real estate sector is a capital-intensive industry, where the combination of debt and equity is used to finance the property investment. Companies tend to increase the loan-to-value ratio, to use financial leverage. However due to banks being more restrictive with their lending as well as having different ways of assessing risk in different property companies, there is a belief that the loan-to-value ratio is affected by the property segment distribution in a company. Based on previous research, there are many factors that could affect the loan-to-value (LTV) in a company such as size, profitability, revenue growth and cost of debt. This paper aims to examine these factors, as well as the operational risk that might be visible in the property segment distribution. The study was done through using a quantitative approach by investigating the largest real estate companies in each Swedish municipality. 614 Swedish real estate companies were investigated and pooled into an OLS regression model. Based on the regression, there is enough evidence in this paper that shows that factors such as size, profitability, revenue growth and cost of debt all have significant impact on the LTV. Furthermore, no general conclusion regarding the relationship between property segment distribution and LTV was found in this paper. Although, there is evidence that residentials- and small house units affect the LTV positively while industrial units affect the LTV negatively. / Fastighetssektorn är en kapitalintensiv bransch där kombinationen av skuld och eget kapital används för att finansiera fastighetsinvesteringar. Företag tenderar att öka belåningsgraden för att använda finansiell hävstång. Däremot på grund av att bankerna på senare år blivit mer restriktiva med sin utlåning och att de har olika sätt att bedöma risker på i olika fastighetsbolag, finn fog att förutsätta att belåningsgraden påverkas av fördelningen av fastighetssegment i ett företag. Baserat på tidigare forskning finns det många faktorer som kan påverka belåningsgraden (LTV) i ett företag, såsom storlek, lönsamhet, intäktsökning och kostnad för lånat kapital. Denna uppsats syftar till att undersöka dessa faktorer samt den operativa risk som kan synliggöras i fördelningen av fastighetssegment. Studien gjordes via ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att undersöka de största fastighetsbolagen i alla Sveriges kommuner. 614 svenska fastighetsbolag undersöktes och analyserades i en OLS- regressionsmodell. Baserat på regressionen finns det tillräckligt med bevis i denna uppsats på att faktorer som storlek, lönsamhet, inkomsttillväxt och kostnad för lånat kapital har en betydande inverkan på LTV. Vidare hittades ingen allmän slutsats angående sambandet mellan fördelning av fastighetssegment och LTV i denna uppsats. Det finns dock bevis för att bostäder och småhusenheter påverkar LTV positivt medan industriella enheter påverkar LTV negativt.