Sammanfattning Bakgrund: Finansinspektionen införde i oktober 2010 det såkallade bolånetaket. Den nya regleringen innebar att bostaden inte får belånas till mer än 85 procent av marknadsvärdet, vilket bidrar till en kontantinsats om 15 procent i samband med bostadsköpet. Detta ställer högre krav på konsumenterna och vissa kundsegment fick stora problem och uteslöts från marknaden i samband med införandet. Kort därefter började alternativa finansieringssätt uppstå och det skapades diskussioner kring om bolånetakets införande verkligen haft den önskade effekten. Syftet: Studiens syfte är att analysera vilka effekter bolånetaket tillgivit bostads- och finansieringsmarknaden, samt vilken syn på den framtida bostads- och finansieringsmarknaden som föreligger. Vidare syftar studien till att förklara de alternativa finansieringssätt som uppkommit samt vilka kundsegment som påverkats i störst mån och på vilket sätt. Metod: Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod, i form av intervjuer, som kopplats till relevant statistik, vilket utgör den kvantitativa metoden. Studien tillämpar därav metodtriangulering. Slutsats: Efter en sammankoppling av teori och empiri anser vi att finansieringsmarknaden utvecklats från en primär marknad, med rena bostadslån, till en sekundär marknad med alternativa finansieringsåtaganden. En mer komplicerad marknad har uppstått och fler konsumenter tvingas vidta en tredje part vid bostadsfinansiering. Främst har de yngre förstagångsköparna påverkats. Vi framhäver även att ett amorteringskrav skulle bidra till en mer självständig finansieringsmarknad, vilket även framgår av den empiriska undersökningen.

Background: The Swedish Financial Supervisory Authority’s mortgage limitation, of mortgaging up to 85 percent of the market value of the real estate was introduced on the first of October 2010. The aim of the recommendation is to prevent a detrimental development of the market for mortgages while at the same time creating incentives for the consumers to limit the debt level. The mortgage limitation is a recently adopted recommendation and few studies have made a thorough analysis of its effects, hence it is an interesting topic to study. Aim: The aim of this study is to analyze the initial effects of the mortgage limitation for consumers, banks and estate agencies. Furthermore, the study aims to evaluate drivers of consumer debt levels and conclude whether the mortgage limitation will result in lower debt levels for consumers. Completion: The study is based on interviews with respondents from banks and with respondents from estate agencies to enlighten the initial and long term effects of the mortgage limitation. In addition, an econometric model of demand is estimated to analyze if the mortgage limitation will result in lower consumer debt levels. Conclusion: The study shows that the initial effects of the mortgage limitation for consumers have not been what the Swedish Financial Supervisory Authority had expected. Neither has the lending with unsecured loans increased nor has the presence of guarantors increased to any significant extent. Amortization is now being made on high loan to value ratios but the study states that the main reason for that is the Swedish Banking Associations requirement of amortization. The study also shows that banks and estate agencies have not been affected to any significant degree. There are tendencies that confirm that the mortgage limitation may have caused side effects. The study states that the consumer debt level is mainly driven by income, housing prices and psychological insecurity regarding the future economy. The study shows that the signaling value of the mortgage limitation may contribute to lower consumer debt levels since it creates uncertainty on the market, thus making consumers more cautious in their mortgage decisions. / Bakgrund: Den första oktober 2010 trädde Finansinspektionens rekommendation om att endast 85 procent av bostadens marknadsvärde får tas i säkerhet vid utlåning i kraft. Rekommendationen avser att motverka en osund utveckling på kreditmarknaden samt skapa incitament för låntagare att begränsa sin skuldsättning. Då rekommendationen om bolånetaket nyligen införts och få studier djupgående analyserat bolånetakets effekter är ämnet intressant att studera. Syfte: Studiens syfte är att analysera bolånetakets initiala effekter för konsumenter, banker samt mäklarbyråer. Vidare är syftet att utvärdera faktorer som driver konsumenters skuld och därigenom fastställa huruvida bolånetaket långsiktigt kan leda till en lägre skuldsättning för konsumenter. Genomförande: Intervjuer genomförs med respondenter från banker och med respondenter från mäklarbyråer för att belysa bolånetakets initiala och långsiktiga effekter. Även en ekonometrisk efterfrågemodell skattats för att kunna föra en djupare analys om bolånetaket långsiktigt kan uppnå sitt ändamål. Analysen genomförs med utgångspunkt i Finansinspektionens beslutspromemoria. Slutsats: Studien visar att bolånetakets initiala effekter för konsumenten inte är de effekter som Finansinspektionen, innan införandet, räknat med. Varken blancobelåningen eller förekomsten av medlåntagare har ökat i någon större utsträckning. Amortering sker nu på höga belåningsgrader men studien fastställer att orsaken till detta främst är Svenska bankföreningens amorteringskrav. Studien visar även att banker samt mäklarbyråer inte påverkats i någon större utsträckning. Det finns dock tendenser som visar att bolånetaket kan ha lett till oönskade bieffekter. Studien fastställer att konsumentens skuld främst drivs av inkomst, bostadspris samt osäkerhet om den framtida ekonomin. Studien visar att bolånetaket kan bidra till minskning av konsumentens skuld genom att rekommendationen kan ha ett signalvärde som skapar osäkerhet på marknaden och därmed bidrar till att konsumenten är mer försiktiga vid belåning.

No description available.

För att minska risken för de konsumenter som belånade stora delar av sin bostads värde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolånetak som begränsar möjligheten att belåna bostaden till 85 % av dess marknadsvärde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss på de priseffekter detta bolånetak har haft på bostadsrättsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlägga vilka potentiella köpare som främst påverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga på området, fastighetsmäklare, banktjänstemän och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolånetaket haft och slutligen försökt besvara de frågeställningar vi haft. De personer som har svårt att få ihop tillräckligt med eget kapital för att finansiera ett bostadsköp har sannolikt ingen tidigare bostad att sälja. Det vi har kommit fram till är att det i Stockholm redan innan bolånetakets införande var svårt för förstagångsköpare att klara av ett köp ensam. Det är väldigt vanligt att de som köper sin första bostad får hjälp av framförallt sina föräldrar som har gott om eget kapital, ofta i form att ett stort låneutrymme i den egna bostaden. Vidare har det höjts röster om att mängden blancolån skulle öka men det finns i dagsläget inget som tyder på att detta skett. Sammanfattningsvis kom vi fram till att de som utestängs från bostadsrättsmarknaden är de marginalkunder som innan regleringen hade svårt att hävda sig i budgivningar och således inte är drivande i prisbildningen. Detta gör att det endast blir marginella priseffekter på bostadsrättsmarknaden i Stockholm.

The Swedish housing market is a frequently debated topic where the focus is often concentrated on the rise in prices in recent years and the risks that transpire from it. On the other hand, studies on the price development of tentan-owned real estate are not as well represented nor debated. At the same time, changes have taken place in Sweden since the financial crisis in the 1990s. The credit market is now deregulated, unemployment is apparently higher in the later years than it was around the millennium and incomes have increased over time. A major change on the housing market was implemented in 2010 when the mortgage ceiling was introduced, which limited the loan share to a maximum of 85 percent of the estate’s value. All these factors have, according to this study, undeniably affected the market for tenant-owned real estate.  The purpose of this essay is to investigate an unexplored area based on panel data at county level with a fixed effects econometric model. The results show that several of the observed explanatory variables have a significant impact on square meter prices for tenant-owned real estate. The implementation of the mortgage ceiling has, according to the study, had a major impact on square meter prices, where prices would have been almost ten percent higher if the reform had not been implemented. The variable disposable income per capita also proved to have a large effect on the price, as the percentage change in the price per square meter will be double the size compared to the percentage change in disposable income per capita. / Den svenska bostadsmarknaden är ett flitigt omskrivet ämne där fokus ofta ligger på desenaste årens prisuppgång och dess risker. Däremot är studier kring prisutvecklingenpå bostadsrätter inte lika omskrivet. Samtidigt har förändringar skett i Sverige sedanfinanskrisen på 1990-talet. Kreditmarknaden är numera avreglerad, arbetslösheten ärtill synes högre omkring år 2018 än vad den var omkring millennieskiftet, inkomsternahar ökat sedan mitten av 1990-talet. En stor förändring genomfördes 2010 dåbolånetaket infördes, som begränsade låneandel till maximalt 85 procent av bostadensvärde. Alla dessa faktorer har, enligt denna studie, onekligen påverkat marknaden förbostadsrätter. Syftet med denna rapport är att undersöka ett outforskat område baserad på paneldatapå länsnivå med en ekonometrisk fixed effect model. Resultaten påvisar att flera av deobserverade förklaringsvariablerna har en signifikant påverkan på kvadratmeterpriserför bostadsrätter. Införandet av bolånetaket har, enligt studien, en stor skattadpåverkan på kvadratmeterpriserna, där priserna skulle ha varit närmare tio procenthögre om reformen inte hade genomförts. Även variabeln disponibel inkomst per capitavisade sig ha en påverkan på priset, genom att den procentuella förändringen i prisetper kvadratmeter blir dubbla storleken jämfört den procentuella förändringen idisponibel inkomst per capita.

Skuldsättningsgraden hos svenska hushåll ökade stadigt från i mitten av 1990-talet fram till 2008. För att hejda denna utveckling införde finansinspektionen i oktober 2010 ett allmänt råd om begränsning av säkerhet i bostad vid upptagande av lån, det så kallade bolånetaket. Innebörden av detta är att 15 procent av bostadens marknadsvärde i kontanta medel krävs vid upptagande av bostadslån. För en förstagångsköpare som skall köpa bostad i Göteborg betyder det att en betydande summa pengar skall ha sparats ihop. Eller så blir alternativet att ta ett dyrare blancolån om inte kapitalet finns. För att undersöka hur förstagångsköpare i Göteborg har löst det ekonomiska genomfördes en enkätundersökning bland studenter på Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Högskolan Väst. Här undersöktes även hur de som har köpt före samt efter oktober 2010 har löst det ekonomiskt. Banktjänstemän och fastighetsmäklare intervjuades för att få en inblick i hur de ser på bolånetaket, samt hur de tror förstagångsköparna påverkats. Enkätundersökningen visade att majoriteten av de som skall köpa sin första bostad planerar att spara ihop till kontantinsatsen. Hälften av de tillfrågade förstagångsköparna beräknar att kunna spara ihop till kontantinsatsen på 1-3 år. De tillfrågade banktjänstemännen och fastighetsmäklarna ser samtliga att lösningen efter bolånetakets införande blev att föräldrar fick hjälpa till ekonomiskt. Detta genom att gå in som borgenär, pantsätta sitt boende som säkerhet eller hjälpa till med kapital. Förstagångsköparna har i större utsträckning behövt hjälp utifrån för att klara av de ekonomiska kraven från bankerna. I Göteborg där bostadsbristen är stor finns inte alltid något annat val än att köpa en bostad. Lösningen blir ekonomisk hjälp från föräldrar. Undersökningen tyder även på att andragångsköpare i Göteborg har det svårt att byta bostad till något större eller köpa bostad som dyrare än den bostad de äger. Möjligheten finns att det är en fördröjning på bolånetakets effekter, och att bosparandet inom de närmsta åren kommer att öka. Förhoppningsvis kommer förstagångsköpare inte behöva ekonomisk hjälp från föräldrar. / Indebtedness in the Swedish market had steadily increased from the mid-1990s until 2008. For this reason, the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen) in October 2010 introduced a general advice on the restriction in the pawn of your property when applying for a mortgage, the so-called mortgage ceiling. This means that the buyer requires 15 percent in capital for the admission of mortgage. For a first-time buyer to buy a property in Gothenburg, this means that a significant amount of capital should be accumulated beforehand. The alternative, if assets are absent, is to take an unsecured loan, which is more expensive. To examine how first-time buyers in Gothenburg have solved the economic situation, a survey among students at University of Chalmers, University of Gothenburg and University West was conducted. It also examined how those who bought their first property respectively before and after October 2010 found a financial solution. Bank employees and real estate agents were interviewed to obtain their opinion on the mortgage ceiling, and how they think the first-time buyers were affected. The survey showed that the majority of those who plan to buy their first property are planning to save up for down payment. Half of those surveyed first-time buyers expects to save up for the down payment in 1-3 years. Respondent bankers and estate agents have seen that the solution for introduction of the mortgage ceiling was that parents had to help financially. This was done by becoming a creditor, pledging their homes as security or helping with financial assets. First-time buyers have in greater extent needed help from outside to meet the financial demands of the banks. In Gothenburg, where the housing shortage is high, there is not always another choice but to buy a home. The solution is to get financial help from parents. The study also suggests that second-time buyers in Gothenburg find it difficult to buy something bigger, or buying a home that is more expensive than the home they live in. There might be a delay in the mortgage ceiling effects, and that savings will increase within the next few years. Hopefully first-time buyers in the future will be able to stand on their own without parental financial assistance.

No description available.