Sammanfattning Bakgrund: Finansinspektionen införde i oktober 2010 det såkallade bolånetaket. Den nya regleringen innebar att bostaden inte får belånas till mer än 85 procent av marknadsvärdet, vilket bidrar till en kontantinsats om 15 procent i samband med bostadsköpet. Detta ställer högre krav på konsumenterna och vissa kundsegment fick stora problem och uteslöts från marknaden i samband med införandet. Kort därefter började alternativa finansieringssätt uppstå och det skapades diskussioner kring om bolånetakets införande verkligen haft den önskade effekten. Syftet: Studiens syfte är att analysera vilka effekter bolånetaket tillgivit bostads- och finansieringsmarknaden, samt vilken syn på den framtida bostads- och finansieringsmarknaden som föreligger. Vidare syftar studien till att förklara de alternativa finansieringssätt som uppkommit samt vilka kundsegment som påverkats i störst mån och på vilket sätt. Metod: Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod, i form av intervjuer, som kopplats till relevant statistik, vilket utgör den kvantitativa metoden. Studien tillämpar därav metodtriangulering. Slutsats: Efter en sammankoppling av teori och empiri anser vi att finansieringsmarknaden utvecklats från en primär marknad, med rena bostadslån, till en sekundär marknad med alternativa finansieringsåtaganden. En mer komplicerad marknad har uppstått och fler konsumenter tvingas vidta en tredje part vid bostadsfinansiering. Främst har de yngre förstagångsköparna påverkats. Vi framhäver även att ett amorteringskrav skulle bidra till en mer självständig finansieringsmarknad, vilket även framgår av den empiriska undersökningen.

<p>I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån.</p>

I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån.

The demographic trend of Sub-Saharan African shows rapid population growth, which is expected to stay. Parallel to that, urbanization has been accelerating in the region. This has increased the prevalence of informal settlements, which are seen as problematic and unsustainable as they often provide lower quality of life. The households in informal settlements often lack accessibility to housing finance, which lower their economic opportunities. One of the largest informal settlements in Africa is Kibera, located in the Kenyan capital of Nairobi. This paper aims to examine what housing finance models that are accessible for the residents in Kibera, as well as to investigate what can be done to increase accessibility and affordability to housing finance.  The methods included usage of the insights from the literature review, analysis of publicly available information and semi-structured interviews. The results showed that informal housing finance sources still dominate the capital supply in Kibera, including self-finance, family and friends, remittances and chamas (local savings and credit groups). However, there are formal alternatives such as SACCOs, microfinance banks, government initiatives and mobile lending. Besides those, some data indicated that banks have become more flexible and accessible, starting from low levels. Conclusions were made on potential measures taken to increase accessibility and affordability. These include increasing the quantity of subsidized community-based schemes and formalization projects, fostering flexibility in the formal banking system, promoting community-led initiatives, lowering interest rates through enhanced public management, streamlining the legal property system, reducing bureaucratic hurdles in housing transactions, lowering heavy taxes and fees in construction, and combating corruption. / Den demografiska trenden i Subsahariska Afrika visar på en snabb befolkningstillväxt som förväntas bestå. Parallellt med detta har urbaniseringen accelererat i regionen. Detta har ökat förekomsten av informella bostadsområden, vilka ses som problematiska och ohållbara eftersom de ofta innebär lägre livskvalitet. Hushållen i informella bostadsområden saknar ofta tillgång till bostadsfinansiering, vilket minskar deras ekonomiska möjligheter. Ett av de största informella bostadsområdena i Afrika är Kibera, beläget i den Kenyanska huvudstaden Nairobi. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka bostadsfinansieringsmodeller som är tillgängliga för invånarna i Kibera, samt att undersöka vad som kan göras för att öka tillgängligheten och den ekonomiska överkomligheten till bostadsfinansiering.  Metoderna inkluderade användning av insikter från litteraturöversikten, analys av offentligt tillgänglig information och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att informella källor för bostadsfinansiering fortfarande dominerar kapitalförsörjningen i Kibera, inklusive självfinansiering, familj och vänner, remitteringar och chamas (lokala spar- och kreditgrupper). Det finns dock formella alternativ såsom SACCOs, mikrokreditbanker, statliga initiativ och mobil utlåning. Förutom dessa indikerade vissa data att banker har blivit mer flexibla och tillgängliga, med start från låga nivåer. Slutsatser drogs om potentiella åtgärder för att öka tillgängligheten och den ekonomiska överkomligheten. Dessa inkluderar att öka subventionerade samhällsbaserade program och formaliseringsprojekt, främja flexibilitet i det formella banksystemet, uppmuntra lokalt ledda initiativ, sänka räntorna genom förbättrad offentlig förvaltning, effektivisera det juridiska fastighetssystemet, minska byråkratiska hinder vid bostadstransaktioner, sänka höga skatter och avgifter vid nybyggnation samt bekämpa korruption.