Sammanfattning Bakgrund: Finansinspektionen införde i oktober 2010 det såkallade bolånetaket. Den nya regleringen innebar att bostaden inte får belånas till mer än 85 procent av marknadsvärdet, vilket bidrar till en kontantinsats om 15 procent i samband med bostadsköpet. Detta ställer högre krav på konsumenterna och vissa kundsegment fick stora problem och uteslöts från marknaden i samband med införandet. Kort därefter började alternativa finansieringssätt uppstå och det skapades diskussioner kring om bolånetakets införande verkligen haft den önskade effekten. Syftet: Studiens syfte är att analysera vilka effekter bolånetaket tillgivit bostads- och finansieringsmarknaden, samt vilken syn på den framtida bostads- och finansieringsmarknaden som föreligger. Vidare syftar studien till att förklara de alternativa finansieringssätt som uppkommit samt vilka kundsegment som påverkats i störst mån och på vilket sätt. Metod: Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod, i form av intervjuer, som kopplats till relevant statistik, vilket utgör den kvantitativa metoden. Studien tillämpar därav metodtriangulering. Slutsats: Efter en sammankoppling av teori och empiri anser vi att finansieringsmarknaden utvecklats från en primär marknad, med rena bostadslån, till en sekundär marknad med alternativa finansieringsåtaganden. En mer komplicerad marknad har uppstått och fler konsumenter tvingas vidta en tredje part vid bostadsfinansiering. Främst har de yngre förstagångsköparna påverkats. Vi framhäver även att ett amorteringskrav skulle bidra till en mer självständig finansieringsmarknad, vilket även framgår av den empiriska undersökningen.

<p>I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån.</p>

I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån.