<p>Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt. Jag har studerat om det finns någon skillnad i överavkastningen beroende på om företaget genomför utdelningsökningar eller återköp. Totalt ingår 58 företag i studien som sträcker sig mellan år 2000 till 2005. Jag finner en skillnad i överavkastning månad 1 och 2 efter annonseringsdagen mellan de företag som genomfört utdelningsökningar och återköp. Förklaringen till denna skillnad ligger förmodligen i val av annonseringsdag. För övriga månader efter annonseringsdag finner jag inga skillnader mellan utdelningsökningar och återköp. Utdelningsökningar och återköp borde således kunna ses som substitut.</p>

Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt. Jag har studerat om det finns någon skillnad i överavkastningen beroende på om företaget genomför utdelningsökningar eller återköp. Totalt ingår 58 företag i studien som sträcker sig mellan år 2000 till 2005. Jag finner en skillnad i överavkastning månad 1 och 2 efter annonseringsdagen mellan de företag som genomfört utdelningsökningar och återköp. Förklaringen till denna skillnad ligger förmodligen i val av annonseringsdag. För övriga månader efter annonseringsdag finner jag inga skillnader mellan utdelningsökningar och återköp. Utdelningsökningar och återköp borde således kunna ses som substitut.

This study applies the Vasicek stochastic interest rate model in order to determine optimal capital structures for listed firms. A Swedish interest rate data set is used to estimate Vasicek model parameter that are reliable and independent of initial start values. These interest rate parameters are then used in a capital structure model which is evaluated through a sensitivity analysis and a firm-specific analysis which is applied to listed Swedish firms. The tax benefits of debt must be balanced against transaction costs and bankruptcy costs when determining optimal leverage ratio and optimal debt maturity. The results imply that firms should primarily focus on the long-term mean parameter of the interest rate process, the volatility of its firm value, the transaction cost of issuing debt and the effective corporate tax rate when choosing a capital structure. The capital structure model is well-founded in previous research and yields results which align with empirical data quite well. The conclusions of this study has implications for corporate finance, as the Vasicek model provides a better understanding of the stochastic nature of interest rates and its influence in determining optimal capital structures. / Denna studie tillämpar Vasiceks stokastiska räntemodell för att bestämma optimala kapitalstrukturer för noterade företag. Vasicekmodellen anpassas till ett Svensk dataset över räntor för att estimera parametrar. Dessa parametrar används sedan i en kapitalstruktursmodell för att analysera modellens känslighet för variationer i parametrar samt för att härleda optimala kapitalstrukturer för en rad Svenska noterade bolag. Skattefördelarna av skuld måste balanseras mot transaktionskostnader av skuldemissioner och konkurskostnader vid bestämning av optimal skuldsättningsgrad och optimal skuldlöptid. Resultaten antyder att företag bör primärt fokusera på det långsiktiga medelvärdet av den stokastiska ränteprocessen, volatiliteten av bolagsvärdet, transaktionskostnaden av skuldemissioner och effektiva bolagsskatten när de väljer en kapitalstruktur. Denna studie har implikationer för finansieringsteori då Vasiceks modell närmare modellerar räntors stokastiska dynamiker och dess påverkan på bestämning av bolags kapitalstrukturer.